Frågor och svar om smittrisker i arbetsmiljön
Jag arbetar på en förskola där både barn och personal blivit smittade av springmask. Springmask är en infektion som inte lyder under smittskyddslagen. Vi har haft kontakt med kommunen som inte riktigt vet hur man ska hantera situationen när barn och personal på samma avdelning blir smittade om och om igen. Finns det några regler för arbetsmiljön?
Utbrott av smitta på en arbetsplats är ett arbetsmiljöproblem även om smittämnet (till exempel springmask) inte lyder under smittskyddslagen. Springmask omnämns inte heller i förteckningen över smittämnen i föreskrifterna om smittrisker (AFS 2018:4).
Smittrisker (AFS 2018:4), föreskrifter
Arbetsgivaren är ändå skyldig att göra en riskbedömning av smittriskerna på en arbetsplats. Det ingår att se till att det finns kompetens för att göra riskbedömningen. Om arbetsgivaren inte har rätt kompetens själv får arbetsgivaren ta in hjälp utifrån.
Arbetet ska planeras, organiseras och bedrivas så att smittriskerna minimeras.
Personalen ska få utbildning om smittriskerna och hur man ska undvika dem.
Personalen på förskolor ska arbeta enligt god hygienisk arbetsmiljöpraxis. I det ingår bland annat att använda handskar vid risk för kontakt med kroppsvätskor (till exempel vid blöjbyte) och att desinfektera och/eller tvätta händerna efter orent arbete. Du kan läsa mer om god hygienisk arbetsmiljöpraxis på sidan om förebyggande åtgärder mot smittrisker.
Jag arbetar på ett särskilt boende där en utav brukarna är bärare av MRSA. Vad ska jag tänka på för att inte smittas?
Arbetsgivaren ska alltid göra en bedömning av smittriskerna på en arbetsplats. Det ingår att se till att det finns kompetens för att göra riskbedömningen. Om rätt kompetens inte finns inom den egna verksamheten måste arbetsgivaren se till att skaffa den utifrån, till exempel från smittskyddet i regionen.
På en arbetsplats där personalen kan komma i kontakt med kroppsvätskor (till exempel i vård-och omsorgsarbeten) ska personalen arbeta enligt god hygien.
Det innebär bland annat att man ska:
- använda handskar och annan skyddsutrustning vid risk för kontakt med kroppsvätskor (det gäller oavsett om man vet att det finns någon som är smittad eller inte, eftersom man inte alltid kan veta om en person bär på en smitta)
- tvätta och desinfektera händerna vid behov
- ha rutiner för åtgärder vid oönskade händelser.
Även personal som arbetar tillfälligt som vikarier ska få utbildning i detta arbetssätt.
Jag arbetar på ett boende med särskild service för vuxna. I flera av hemmen finns vägglöss och kackerlackor. Jag och mina arbetskollegor tycker att det är obehagligt att sova i ett hus där det kan finnas ohyra och är oroliga att ta med ohyran hem. Vad kan vi göra?
Arbetsgivaren har en skyldighet att förebygga att arbetstagarna utsätts för ohälsa eller
olycksfall i arbetet. Det finns inga detaljföreskrifter som reglerar arbetsmiljörisker som vägglöss och liknande ohyra. Däremot gäller alltid arbetsmiljölagen. I fråga om ohyra kan det vara en god idé att även kontakta miljö- och hälsoskyddsmyndigheten i kommunen.
Jag arbetar på en tandläkarpraktik och undrar om det finns speciella produkter som skyddar mot stick- och skärskador som ni har godkänt?
Kanyler och andra vassa föremål ska vara försedda med en integrerad säkerhetsfunktion. Det innebär att säkerhetsfunktionen ska sitta ihop med det vassa föremålet. Säkerhetsfunktionen ska vara konstruerad på ett sådant sätt att man inte riskerar att komma i kontakt med den vassa delen efter användning. Man ska inte heller behöva använda andra föremål för att aktivera säkerhetsfunktionen. Det finns idag sticksäkra produkter på den svenska marknaden som uppfyller kravet på att vara försedda med en integrerad säkerhetsfunktion. Arbetsmiljöverket godkänner inte specifika produkter eller uppger några produktnamn. Arbetsmiljöverket är en tillsynsmyndighet som ska se till att arbetsgivaren följer våra lagar och regler. Det är arbetsgivaren som ska se till att de produkter som används på arbetsplatsen uppfyller kraven i våra regler.
Jag studerar till sjuksköterska och ska snart ut på min första praktik. Inför praktiken har vi blivit rekommenderade att vaccinera oss mot hepatit B. Måste jag betala vaccinationen själv?
Studenter på vårdutbildningar har rätt till kostnadsfria vaccinationer, om riskbedömningen visar att det behövs. Däremot regleras det inte i Arbetsmiljöverkets föreskrifter vem som ska stå för kostnaden när det gäller studenter och praktikanter. Det är därför upp till utbildaren och praktikarbetsgivaren att komma överens om vem som ska tillhandahålla och bekosta vaccinationen. Behandlingen ska dock ges i så god tid att studenterna har fullgott skydd när de genomför sin praktik.
Jag jobbar på en förskola. När jag byter blöjor på barnen så vill jag använda engångshandskar. Min chef säger att jag inte behöver handskar, att det räcker med att jag använder handsprit efteråt och att om jag vill ha handskar så får jag ordna det själv. Stämmer det?
Nej, du har rätt till handskar. Det finns alltid en risk att du blir smutsig när du byter blöjor och därför ska du använda engångshandskar vid blöjbyte. Den utrustning, t. ex engångshandskar, som man behöver för att skydda sig mot den smitta som kan finnas i kroppsvätskor är personlig skyddsutrustning. Det är alltid arbetsgivaren som ska betala för skyddsutrustningen och se till att den finns på arbetsplatsen. När du tagit av handskarna ska du tvätta händerna med tvål och vatten. Sedan kan du använda handsprit. Arbetsgivaren måste alltså även se till att det finns ett handfat nära skötbordet, där du kan tvätta dina händer.
Senast uppdaterad 2024-01-03