Zoonoser smittar från djur. Zoonotiska smittämnen kan överföras mellan djur och människor antingen genom direkt kontakt, eller indirekt via livsmedel, vatten och miljön, eller vektorer som myggor och fästingar. För den som kommer i kontakt med djur i sitt arbete är det viktigt att känna till att djur kan vara bärare av smittämnen som kan ge sjukdom hos människor, utan att djuren själva är sjuka.

Arbetsgivaren ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete

Vad ska man tänka på vid arbete där det finns risk för arbetstagaren att komma i kontakt med smittämnen enligt arbetsmiljölagstiftningen?

Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön och ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. I det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår att arbetsgivaren kontinuerligt ska undersöka vilka risker som finns i arbetsmiljön och åtgärda de risker som framkommer.

Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1, föreskrifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

I EU:s direktiv 89/391/EEG, anges att arbetsgivaren ska följa allmänna principer för förebyggande arbetsmiljöarbete där det bland annat ingår att:

a) undvika risker
b) utvärdera risker, som inte kan undvikas
c) bekämpa risker vid källan.

Samma principer följs i den svenska arbetsmiljölagen. När arbetsmoment med smittrisker förekommer, ska riskbedömningen inkludera dessa,

Smittrisker, (AFS 2018:4), föreskrifter)

Vad är syftet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker?

I föreskrifterna framgår att arbetsgivaren har ansvar för att se till att arbetstagare inte blir infekterade, eller varaktiga bärare, av smittämnen genom sitt arbete. Föreskrifterna gäller även studerande och praktikanter som under utbildning kan utsättas för smittrisker.

Till vem riktar sig Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker?

Det är arbetsgivaren som har ansvar för att föreskrifterna följs.

Med arbetsgivare likställs:

• Den som anlitar inhyrd arbetskraft.
• Den som ensam eller gemensamt med familjemedlem, men utan någon anställd yrkesmässigt driver verksamhet.
• Den som gemensamt med annan, men utan någon anställd yrkesmässigt driver verksamhet.
• Den som ansvarar för att anordna utbildning.

Hur ska arbetsgivaren utföra en riskbedömning om smittrisker?

Arbetsgivaren ska kontinuerligt undersöka vilka risker, inklusive smittrisker, som finns i arbetsmiljön och åtgärda de risker som framkommer. Särskild hänsyn ska tas till infektionskänsliga arbetstagare som till exempel gravida och ammande.

Arbetsgivaren ska:

1. Undersöka arbetsmiljön.

2. Riskbedöma verksamheten: vilka arbetsmoment medför risker? Hur kan riskerna minskas?

3. Besluta om åtgärder för att minska riskerna.

4. Genomföra åtgärderna.

5. Kontrollera att åtgärderna minskat riskerna.

6. Göra särskilda riskbedömningar för arbetstagare i riskgrupper.

7. Se till att personalen får tydlig information om riskerna i arbetet och hur de ska skydda sig. Du är också skyldig att försäkra dig om att alla har tagit del av och förstått informationen.

8. Om arbetsgivaren inte har tillräcklig kompetens för att  bedöma riskerna eller vilka skyddsåtgärder som är lämpliga för att åtgärda riskerna, behöver den anlita hjälp från extern expertis.

Du ska ta med skyddsombud och arbetstagare i diskussionen om riskbedömningen, de har erfarenhet av det praktiska arbetet. Riskbedömning är till hjälp för att komma fram till vilka åtgärder som måste vidtas. Arbetstagaren ska få kännedom om riskbedömningen och vilka åtgärder som ska vidtas vid varje arbetssituation. 

Hur ska man gå till väga för att undvika att smittämnen sprids?

Arbetsgivaren ska vidta åtgärder nära källan för att undvika att smittämnen sprids och se till att antalet arbetstagare som riskerar att utsättas för smittämnen hålls så lågt som möjligt.

Varför är god hygien viktigt för att undvika smittrisker?

Som det beskrivs ovan ska risker ”bekämpas vid källan”. Man bör exempelvis inte peta sig i ögon, näsa eller mun. Därför är det viktigt att arbetstagare ska kunna tvätta eller desinfektera händerna efter att de har utfört arbetsmoment, som kan innebära en smittrisk.

Vad är det viktigt att tänka på vid arbete med kroppsvätskor från djur

Du som arbetsgivare ska se till att arbetstagare, som kan riskera att komma i kontakt med kroppsvätskor från människor, får särskild utbildning om de
smittrisker som kan förekomma i verksamheten.

På samma sätt ska arbetsgivaren för verksamheter inom djurens hälso- och sjukvård se till att arbetstagare, som kan riskera att komma i kontakt med kroppsvätskor från djur, får särskild utbildning om de smittrisker som kan förekomma i sådana verksamheter.

Utöver de generella förebyggande åtgärder som nämnts ovan, ska arbetsgivaren se till att särskilda hygienåtgärder tillämpas: 

• i verksamheter inom djurens hälso- och sjukvård och 
• i andra verksamheter där man kan riskera att komma i kontakt med kroppsvätskor från djur inom djurens hälso- och sjukvård. 

De särskilda hygienåtgärderna ska minst omfatta följande:

• Händerna ska desinfekteras före och efter arbete med kroppsvätskor, samt efter
  att skyddshandskar har använts. Om det behövs ska händerna tvättas med tvål och vatten innan de desinfekteras.
  
  
• Händerna ska vara fria från smycken och liknande när handtvätt och handdesinfektion utförs.
  
  
• Tekniska hjälpmedel som behövs för att förebygga smittrisker ska användas.
  
  
• Vassa föremål, som har använts på människa eller djur, ska hanteras på ett säkert sätt och genast efter användning läggas i behållare för skärande och stickande avfall.
  
  
• Skyddshylsan ska aldrig sättas tillbaka på en kanyl, eller annat vasst föremål som har använts på människa eller djur.
  
  
• Vid arbetsmoment som innebär risk för kontakt med kroppsvätskor ska personlig skyddsutrustning användas, som till exempel engångsskyddshandskar och visir.
  
  
• Vid arbetsmoment som innebär risk för smittämnen som smittar via luftvägarna, som till exempel vid inandning ska andningsskydd användas.

Observera att alla de åtgärder som behövs ska vidtas och att det är inte fråga om någon rangordning mellan åtgärderna. 

Behållare för skärande och stickande avfall

Arbetsgivaren ska se till att vassa föremål som har varit i kontakt med kroppsvätska från människor, eller från djur inom djurens hälso- och sjukvård, läggs i säkra behållare för skärande och stickande avfall. Detta gäller även för vassa föremål där den integrerade skyddsfunktionen har aktiverats och inaktiverats.

Arbetsgivaren ska se till att det finns avfallsbehållare för skärande och stickande avfall, att behållarna är säkra mot genombrott av vassa föremål och att de inte återanvänds.

Arbetsgivaren ska se till att avfallsbehållare för skärande och stickande avfall märks med orden ”skärande och stickande avfall”. Den arbetsgivare som inte uppfyller kraven enligt andra och tredje stycket, ska betala sanktionsavgift.

Vem ansvarar för att arbetstagare som i sitt arbete kan komma i kontakt med smittämnen har relevant utbildning?

Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna får information och utbildning, innan de börjar med arbetsmoment som kan innebära risk för smitta. Informationen och utbildningen ska upprepas regelbundet och förnyas om riskerna förändras.

Om arbetstagare (som till exempel legitimerad veterinär och legitimerad djursjukskötare) inom djurens hälso- och sjukvård kommer i kontakt med kroppsvätskor från djur ska arbetsgivaren se till att dessa arbetstagare får särskild utbildning om de smittrisker som kan förekomma i denna verksamhet.

Utbildningen ska ta upp hur man ska 

• undvika smittrisker
• skydda sig mot stick och skärskador i arbetet
• följa hygienåtgärderna i 14 § AFS 2018:4
• agera, för att minska risken för smittöverföring, om en oönskad händelse har inträffat
• rapportera oönskade händelser internt.

Hur ofta ska en riskbedömning uppdateras?

Riskbedömningen ska uppdateras vid behov eller revideras vid förändrade arbetsförhållanden eller ändrade arbetsmoment.

Varför är det viktigt att göra en individuell riskbedömning för gravida och ammande arbetstagare?

Det finns risker i arbetsmiljön som kan inverka skadligt på en gravid eller ammande arbetstagare, eller ett foster. Arbetsgivaren ska därför göra en individuell riskbedömning för en gravid eller ammande arbetstagare så snart arbetsgivaren har kännedom om graviditeten eller amningen. Det är viktigt att den individuella riskbedömningen inte drar ut på tiden.