Zoonosrisker vid graviditet

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker är mikroorganismer och smittämnen indelade i riskklasser. De i riskklasserna 2-4 kan orsaka infektioner och kallas smittämnen. En del av dem kan ha skadlig inverkan på den gravida kvinnan och hennes foster eller nyfödda barn.

I klassificeringsförteckningen i föreskrifterna om Smittrisker anges till exempel att det finns förbud mot att exponera gravida för toxoplasma (zoonos). De omfattas av förbudet i 8 § i AFS 2007:5.

Du kan läsa mer om vilka smittämnen som är reproduktionsstörande och att förbud finns mot att exponera gravida i föreskriften om Smittrisker.

Smittrisker (AFS 2018:4), föreskrifter

Förteckning över smittämnen med tillhörande riskklass. Bilaga 1A till B finns i Smittrisker (AFS 2018:4), föreskrifter.

Noggranna hygienrutiner är en av de viktigaste faktorerna för att minska risken för smittspridning. God handhygien är ett enkelt och ofta effektivt sätt att skydda sig mot smittämnen.

(INFPREG) är en databas för samlad kunskap kring infektioner och graviditet. Framtagen av smittskyddsexperter, Öppnas i nytt fönster.

Arbetsgivaren måste i första hand ge den gravida eller ammande kvinnan andra arbetsuppgifter som är riskfria. Om det inte är möjligt får kvinnan inte sysselsättas i förvärvsarbetet så länge risken finns kvar. Förbuden i 7-9 §§ är utfärdade med stöd av 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen.

Frågan om ersättning vid sådan nödvändig ledighet regleras i lagen om allmän försäkring. Försäkringskassan kan upplysa om hur man söker sådan ersättning.

Arbetsgivaren ska fortlöpande pröva möjligheterna att undanröja riskerna i kvinnans arbetsmiljö eller att ge henne andra arbetsuppgifter så att hon kan återgå i arbete

Exempel på zoonoser som kan innebära extra risk för gravida

  • Var finns smittämnet naturligt?
    Vad är Brucella för något och hur smittar smittämnet?
    Symtom på brucellainfektion hos djur?

    Statens veterinärmedicinska anstalt, öppnas i nytt fönster

    Vilka är symtomen på brucellos hos människa?
    Finns det behandling för sjukdomen?

    Sjukdomsinformation om brucellos, Folkhälsomyndighetens webbplats, öppnas i nytt fönster

    Vilka är symtomen på brucellos hos gravida kvinnor?
    Vad finns det för information om komplikationer hos gravida kvinnor?
    Vad finns det för information om komplikationer hos fostret eller det nyfödda barnet?

    Centers for Disease Control and Prevention webbplats, öppnas i nytt fönster

    Vem ska dokumentera om en arbetstagare blivit utsatt för smittämnen i riskklass 3 eller 4?

    Arbetsgivaren ska dokumentera konstaterad exponering för smittämnen i riskklasserna 3 eller 4 som har inträffat i samband med tillbud, olyckor eller andra oönskade händelser.

    Dokumentationen ska innehålla namn på de som har exponerats, i vilken situation som exponeringen har skett, vilket smittämne det gäller och hur exponeringen har skett.

    Uppgifterna ska sparas i tio år efter den senast kända exponeringen, eller i 40 år om exponeringen gäller smittämnen som kan ha långtidseffekter. Olyckor och allvarliga tillbud ska alltid utredas av arbetsgivaren som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Med konstaterad exponering menar vi här att det finns en risk att smittämnet har nått arbetstagaren som till exempel att skyddsutrustning inte använts, använts på ett felaktigt sätt eller gått sönder.

    Sanktionsavgift

    Den arbetsgivare som underlåter att dokumentera exponering i strid med kravet i första stycket ska betala en sanktionsavgift, se 30 § föreskrifterna om smittrisker (AFS 2018:4). Enligt första stycket i 11 § (AFS 2018:4) ”ska arbetsgivaren dokumentera när exponering av smittämnen för smittämnen i riskklass 3 eller har konstaterats i samband med tillbud, olyckor eller andra oönskade händelser.”

    Hur ska arbetsgivaren utföra en riskbedömning om smittrisker?

    Arbetsgivaren ska kontinuerligt undersöka vilka risker, inklusive smittrisker, som finns i arbetsmiljön och åtgärda de risker som framkommer. 

    Lagstöd, Smittskyddslagen

    Anmälningspliktiga sjukdomar delas in i allmänfarliga, samhällsfarliga och anmälningspliktiga utöver allmänfarliga. Sjukdomen är anmälningspliktig och smittspårningspliktig enligt smittskyddslagen (2004:168) och smittskyddsförordningen (2004:255).

    Hygienregler

    För att minska spridningen av smittor mellan djur och mellan djur och människor finns så kallade hygienregler.

    Jordbruksverket, öppnas i nytt fönster

    Jordbruksverkets föreskrifter

    Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2013:14) om förebyggande och särskilda åtgärder avseende hygien m.m. för att förhindra spridning av zoonoser och andra smittämnen.

    Jordbruksverket, öppnas i nytt fönster

  • Var finns smittämnet naturligt?

    Vad är Campylobacter för något och hur smittar smittämnet?

    Symtom på campylobacterinfektion hos djur?

    Statens Veterinärmedicinska anstalt, öppnas i nytt fönster

    Vilka är symtomen på campylobacterios hos människa?

    Finns det behandling för sjukdomen?

    Sjukdomsinformation om campylobacterinfektion, Folkhälsomyndighetens webbplats, öppnas i nytt fönster

    Hygienregler

    För att minska spridningen av smittor mellan djur och mellan djur och människor finns så kallade hygienregler.

    Jordbruksverket, öppnas i nytt fönster

    Hur ska arbetsgivaren utföra en riskbedömning om smittrisker?

    Arbetsgivaren ska kontinuerligt undersöka vilka risker, inklusive smittrisker, som finns i arbetsmiljön och åtgärda de risker som framkommer. 

    Lagstöd, Smittskyddslagen

    Vissa smittsamma sjukdomar är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen (2004:168) och smittskyddsförordningen (2004:255). Anmälningspliktiga sjukdomar delas in i allmänfarliga, samhällsfarliga och anmälningspliktiga utöver allmänfarliga.
    - Sjukdomen är allmänfarlig, anmälningspliktig och smittspårningspliktig enligt smittskyddslagen (2004:168) och smittskyddsförordningen (2004:255).

    Jordbruksverkets föreskrifter

    Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2013:14) om förebyggande och särskilda åtgärder avseende hygien m.m. för att förhindra spridning av zoonoser och andra smittämnen.

    Jordbruksverket, öppnas i nytt fönster

  • Var finns smittämnet naturligt?

    Vad är Q-feber och hur smittar det?

    vilka är symtomen på Q-feber hos djur?

    Statens veterinärmedicinska anstalt, öppnas i nytt fönster

    Vilka är symtomen på Q-feber hos människa?

    Finns det behandling för sjukdomen?

    Sjukdomsinformation om Q-feber, Folkhälsomyndighetens webbplats, öppnas i nytt fönster

    Hur ska arbetstagaren arbeta för att förhindra eller minska risken för att komma i kontakt med smittämnet: 

    Statens veterinärmedicinska anstalt, öppnas i nytt fönster

    Hygienregler

    För att minska spridningen av smittor mellan djur och mellan djur och människor finns så kallade hygienregler.

    Jordbruksverket, öppnas i nytt fönster

    Hur ska arbetsgivaren utföra en riskbedömning om smittrisker?

    Arbetsgivaren ska kontinuerligt undersöka vilka risker, inklusive smittrisker, som finns i arbetsmiljön och åtgärda de risker som framkommer. 

    Lagstöd, Smittskyddslagen

    Vissa smittsamma sjukdomar är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen (2004:168) och smittskyddsförordningen (2004:255). Anmälningspliktiga sjukdomar delas in i allmänfarliga, samhällsfarliga och anmälningspliktiga utöver allmänfarliga.

    Jordbruksverkets föreskrifter

    Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2013:14) om förebyggande och särskilda åtgärder avseende hygien m.m. för att förhindra spridning av zoonoser och andra smittämnen.

    Jordbruksverket, öppnas i nytt fönster

  • Var finns smittämnet naturligt?

    Vad är EHEC och hur smittar det?

    Symtom på infektion med STEC hos djur?

    Statens veterinärmedicinska anstalt, öppnas i nytt fönster

    Vilka är symtomen på en EHEC-infektion hos människa?

    Finns det behandling för sjukdomen?

    Folkhälsomyndighetens webbplats, öppnas i nytt fönster

    Hur ska arbetsgivaren arbeta för att förhindra eller minska risken för att komma i kontakt med smittämnet?

    Arbetsgivaren ska kontinuerligt undersöka vilka risker, inklusive smittrisker, som finns i arbetsmiljön och åtgärda de risker som framkommer. 

    Hygienregler

    För att minska spridningen av smittor mellan djur och mellan djur och människor finns så kallade hygienregler.

    Jordbruksverket, öppnas i nytt fönster

    Vem ska dokumentera om en arbetstagare blivit utsatt för smittämnen i riskklass 3 eller 4?

    Arbetsgivaren ska dokumentera konstaterad exponering för smittämnen i riskklasserna 3 eller 4 som har inträffat i samband med tillbud, olyckor eller andra oönskade händelser.

    Dokumentationen ska innehålla namn på de som har exponerats, i vilken situation som exponeringen har skett, vilket smittämne det gäller och hur exponeringen har skett.

    Uppgifterna ska sparas i tio år efter den senast kända exponeringen, eller i 40 år om exponeringen gäller smittämnen som kan ha långtidseffekter. Olyckor och allvarliga tillbud ska alltid utredas av arbetsgivaren som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Med konstaterad exponering menar vi här att det finns en risk att smittämnet har nått arbetstagaren som till exempel att skyddsutrustning inte använts, använts på ett felaktigt sätt eller gått sönder.

    Sanktionsavgift

    Den arbetsgivare som underlåter att dokumentera exponering i strid med kravet i första stycket ska betala en sanktionsavgift, se 30 § föreskrifterna om smittrisker (AFS 2018:4). Enligt första stycket i 11 § (AFS 2018:4) ”ska arbetsgivaren dokumentera när exponering av smittämnen för smittämnen i riskklass 3 eller har konstaterats i samband med tillbud, olyckor eller andra oönskade händelser.”

    Arbetsgivaren ska kontinuerligt undersöka vilka risker, inklusive smittrisker, som finns i arbetsmiljön och åtgärda de risker som framkommer. 

    Hur ska arbetsgivaren utföra en riskbedömning om smittrisker?

     

    Lagstöd, Smittskyddslagen

    Vissa smittsamma sjukdomar är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen (2004:168) och smittskyddsförordningen (2004:255). Anmälningspliktiga sjukdomar delas in i allmänfarliga, samhällsfarliga och anmälningspliktiga utöver allmänfarliga.
    - Sjukdomen är anmälningspliktig och smittspårningspliktig enligt smittskyddslagen (2004:168) och smittskyddsförordningen (2004:255).

    Jordbruksverkets föreskrifter

    Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2013:14) om förebyggande och särskilda åtgärder avseende hygien m.m. för att förhindra spridning av zoonoser och andra smittämnen.

    Jordbruksverket, öppnas i nytt fönster

  • Var finns smittämnet naturligt?

    Vad är Hepatit E och hur smittar det?

    Vilka är symtomen på en Hepatit E infektion hos djur?

    Statens veterinärmedicinska anstalt webbplats, öppnas i nytt fönster

    Vilka är symtomen på en hepatit E infektion hos människa?

    Finns det behandling för sjukdomen?

    Sjukdomsinformation om hepatit E, Folkhälsomyndighetens webbplats, öppnas i nytt fönster

    Vilka är symtomen på en hepatit E infektion hos gravida kvinnor?

    Vad finns det för information om komplikationer hos gravida kvinnor?

    Information för hälso- och sjukvården webbplats, öppnas i nytt fönster

    Hur ska arbetsgivaren arbeta för att förhindra eller minska risken för att komma i kontakt med smittämnet z

    Statens veterinärmedicinska anstalt, öppnas i nytt fönster

    Hygienregler

    För att minska spridningen av smittor mellan djur och mellan djur och människor finns så kallade hygienregler.

    Jordbruksverket, öppnas i nytt fönster

    Vem ska dokumentera om en arbetstagare blivit utsatt för smittämnen i riskklass 3 eller 4?

    Arbetsgivaren ska dokumentera konstaterad exponering för smittämnen i riskklasserna 3 eller 4 som har inträffat i samband med tillbud, olyckor eller andra oönskade händelser.
    Dokumentationen ska innehålla namn på de som har exponerats, i vilken situation som exponeringen har skett, vilket smittämne det gäller och hur exponeringen har skett.
    Uppgifterna ska sparas i tio år efter den senast kända exponeringen, eller i 40 år om exponeringen gäller smittämnen som kan ha långtidseffekter. Olyckor och allvarliga tillbud ska alltid utredas av arbetsgivaren som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Med konstaterad exponering menar vi här att det finns en risk att smittämnet har nått arbetstagaren som till exempel att skyddsutrustning inte använts, använts på ett felaktigt sätt eller gått sönder.

    Sanktionsavgift

    Den arbetsgivare som underlåter att dokumentera exponering i strid med kravet i första stycket ska betala en sanktionsavgift, se 30 § föreskrifterna om smittrisker (AFS 2018:4). Enligt första stycket i 11 § (AFS 2018:4) ”ska arbetsgivaren dokumentera när exponering av smittämnen för smittämnen i riskklass 3 eller har konstaterats i samband med tillbud, olyckor eller andra oönskade händelser.”

    Hur ska arbetsgivaren utföra en riskbedömning om smittrisker?

    Arbetsgivaren ska kontinuerligt undersöka vilka risker, inklusive smittrisker, som finns i arbetsmiljön och åtgärda de risker som framkommer. 

    Lagstöd, Smittskyddslagen

    Vissa smittsamma sjukdomar är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen (2004:168) och smittskyddsförordningen (2004:255). Anmälningspliktiga sjukdomar delas in i allmänfarliga, samhällsfarliga och anmälningspliktiga utöver allmänfarliga.
    - Sjukdomen är allmänfarlig, anmälningspliktig och smittspårningspliktig enligt smittskyddslagen (2004:168) och smittskyddsförordningen (2004:255).

    Jordbruksverkets föreskrifter

    Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2013:14) om förebyggande och särskilda åtgärder avseende hygien m.m. för att förhindra spridning av zoonoser och andra smittämnen.

    Jordbruksverket, öppnas i nytt fönster

  • Var finns smittämnet naturligt?

    Vad är Leishmania och hur smittar det?

    Vilka är symtomen på en infektion hos djur?

    Statens veterinärmedicinska anstalt webbplats, öppnas i nytt fönster.

    Vilka är symtomen på leishmaniainfektion hos människa?

    Finns det behandling för sjukdomen?

    Folkhälsomyndighetens webbplats, öppnas i nytt fönster

    Hur ska arbetstagaren arbeta för att förhindra eller minska risken för att komma i kontakt med smittämnet ?

    Statens veterinärmedicinska webbplats, öppnas i nytt fönster

    Hygienregler

    För att minska spridningen av smittor mellan djur och mellan djur och människor finns så kallade hygienregler.

    Jordbruksverket, öppnas i nytt fönster

    Vem ska dokumentera om en arbetstagare blivit utsatt för smittämnen i riskklass 3 eller 4?

    Arbetsgivaren ska dokumentera konstaterad exponering för smittämnen i riskklasserna 3 eller 4 som har inträffat i samband med tillbud, olyckor eller andra oönskade händelser.

    Dokumentationen ska innehålla namn på de som har exponerats, i vilken situation som exponeringen har skett, vilket smittämne det gäller och hur exponeringen har skett.

    Uppgifterna ska sparas i tio år efter den senast kända exponeringen, eller i 40 år om exponeringen gäller smittämnen som kan ha långtidseffekter. Olyckor och allvarliga tillbud ska alltid utredas av arbetsgivaren som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Med konstaterad exponering menar vi här att det finns en risk att smittämnet har nått arbetstagaren som till exempel att skyddsutrustning inte använts, använts på ett felaktigt sätt eller gått sönder.

    Sanktionsavgift

    Den arbetsgivare som underlåter att dokumentera exponering i strid med kravet i första stycket ska betala en sanktionsavgift, se 30 § föreskrifterna om smittrisker (AFS 2018:4). Enligt första stycket i 11 § (AFS 2018:4) ”ska arbetsgivaren dokumentera när exponering av smittämnen för smittämnen i riskklass 3 eller har konstaterats i samband med tillbud, olyckor eller andra oönskade händelser.”

    Hur ska arbetsgivaren utföra en riskbedömning om smittrisker?

    Arbetsgivaren ska kontinuerligt undersöka vilka risker, inklusive smittrisker, som finns i arbetsmiljön och åtgärda de risker som framkommer. 

    Lagstöd, Smittskyddslagen

    Vissa smittsamma sjukdomar är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen (2004:168) och smittskyddsförordningen (2004:255). Anmälningspliktiga sjukdomar delas in i allmänfarliga, samhällsfarliga och anmälningspliktiga utöver allmänfarliga.

    Jordbruksverkets föreskrifter

    Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2013:14) om förebyggande och särskilda åtgärder avseende hygien m.m. för att förhindra spridning av zoonoser och andra smittämnen.

    Jordbruksverket, öppnas i nytt fönster

  • Var finns smittämnet naturligt?

    Vad är Listeria och hur smittar det?

    Vilka är symtomen på en listeriainfektion hos djur?

    Statens veterinärmedicinska anstalt, öppnas i nytt fönster

    Vilka är symtomen på listeriainfektion hos människa?

    Finns det behandling för sjukdomen?

    Folkhälsomyndighetens webbplats, öppnas i nytt fönster

    Vilka är symtomen på listerios hos gravida kvinnor?

    Vad finns det för information om komplikationer hos gravida kvinnor?

    Vad finns det för information om komplikationer hos fostret eller det nyfödda barnet?

    Kunskapscentrum för infektioner under graviditet, öppnas i nytt fönster

    Hur ska arbetstagaren arbeta för att förhindra eller minska risken för att komma i kontakt med smittämnet ?

    Statens veterinärmedicinska anstalt, öppnas i nytt fönster

    Hygienregler

    För att minska spridningen av smittor mellan djur och mellan djur och människor finns så kallade hygienregler.

    Jordbruksverket, öppnas i nytt fönster

    Hur ska arbetsgivaren utföra en riskbedömning om smittrisker?

    Arbetsgivaren ska kontinuerligt undersöka vilka risker, inklusive smittrisker, som finns i arbetsmiljön och åtgärda de risker som framkommer. 

    Lagstöd, Smittskyddslagen

    Vissa smittsamma sjukdomar är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen (2004:168) och smittskyddsförordningen (2004:255). Anmälningspliktiga sjukdomar delas in i allmänfarliga, samhällsfarliga och anmälningspliktiga utöver allmänfarliga.
    - Sjukdomen är anmälningspliktig och smittspårningspliktig enligt smittskyddslagen (2004:168) och smittskyddsförordningen (2004:255).

    Lagstöd, Jordbruksverket

    Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2013:14) om förebyggande och särskilda åtgärder avseende hygien m.m. för att förhindra spridning av zoonoser och andra smittämnen.

    Jordbruksverkets föreskrift SVJF 2013:3, Pdf, öppnas i nytt fönster

  • Var finns smittämnet naturligt?

    Vad är leptospira och hur smittar det?

    Vad är symtomen på en leptospirainfektion hos djur

    Statens veterinärmedicinska anstalt, öppnas i nytt fönster.

    Vilka är symtomen på en leptospirainfektion hos människa?

    Finns det behandling för sjukdomen?

    Folkhälsomyndighetens webbplats, öppnas i nytt fönster

    Hur ska arbetstagaren arbeta för att förhindra eller minska risken för att komma i kontakt med smittämnet?

    Statens veterinärmedicinska anstalt, öppnas i nytt fönster

    Hygienregler

    För att minska spridningen av smittor mellan djur och mellan djur och människor finns så kallade hygienregler.

    Jordbruksverkets webbplats, öppnas i nytt fönster

    Hur ska arbetsgivaren utföra en riskbedömning om smittrisker?

    Arbetsgivaren ska kontinuerligt undersöka vilka risker, inklusive smittrisker, som finns i arbetsmiljön och åtgärda de risker som framkommer. 

    Lagstöd, Smittskyddslagen

    Vissa smittsamma sjukdomar är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen (2004:168) och smittskyddsförordningen (2004:255). Anmälningspliktiga sjukdomar delas in i allmänfarliga, samhällsfarliga och anmälningspliktiga utöver allmänfarliga.
    - Sjukdomen är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen (2004:168) och smittskyddsförordningen (2004:255).

    Jordbruksverkets föreskrifter

    Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2013:14) om förebyggande och särskilda åtgärder avseende hygien m.m. för att förhindra spridning av zoonoser och andra smittämnen.

    Jordbruksverket, öppnas i nytt fönster

  • Var finns smittämnet naturligt?

    Vad är rabies och hur smittar det?

    Vilka är symtomen på rabiesinfektion hos djur?

    Vilka är symtomen på en rabiesinfektion hos människa?

    Finns det behandling för sjukdomen?

    Vilka är symtomen på rabiesinfektion hos djur?

    Folkhälsomyndighetens webbplats, öppnas i nytt fönster

    Kan man vaccineras om man är gravid eller ammar?

    Kunskapscentrum för infektioner under graviditet, öppnas i nytt fönster. 

    Hur ska arbetstagaren för att förhindra eller minska risken för att komma i kontakt med smittämnet 

    Statens veterinärmedicinska anstalt, öppnas i nytt fönster

    Hygienregler

    För att minska spridningen av smittor mellan djur och mellan djur och människor finns så kallade hygienregler.

    Jordbruksverket, öppnas i nytt fönster

    Bör en arbetstagare som utsätts för, eller riskerar att utsättas för, rabies i arbetet, vaccineras?

    Ja, om arbetsgivaren i en riskbedömning kommit fram till att vaccination behövs. Vaccination kan användas förebyggande och kan vara ett komplement till andra skyddsåtgärder, som goda arbetsrutiner, goda hygienrutiner eller personlig skyddsutrustning.

    Vem ska stå för kostnaden för vaccinationen?

    Om arbetsgivaren i sin riskbedömning identifierar situationer eller arbetsmoment när arbetstagare kan riskera att exponeras för rabies i sitt arbete, ska arbetsgivaren erbjuda vaccination. Kostnader för arbetsmiljöåtgärder åligger arbetsgivaren.

    Vem ska dokumentera om en arbetstagare blivit utsatt för smittämnen i riskklass 3 eller 4?

    Arbetsgivaren ska dokumentera konstaterad exponering för smittämnen i riskklasserna 3 eller 4 som har inträffat i samband med tillbud, olyckor eller andra oönskade händelser.

    Dokumentationen ska innehålla namn på de som har exponerats, i vilken situation som exponeringen har skett, vilket smittämne det gäller och hur exponeringen har skett.

    Uppgifterna ska sparas i tio år efter den senast kända exponeringen, eller i 40 år om exponeringen gäller smittämnen som kan ha långtidseffekter. Olyckor och allvarliga tillbud ska alltid utredas av arbetsgivaren som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Med konstaterad exponering menar vi här att det finns en risk att smittämnet har nått arbetstagaren som till exempel att skyddsutrustning inte använts, använts på ett felaktigt sätt eller gått sönder.

    Sanktionsavgift

    Den arbetsgivare som underlåter att dokumentera exponering i strid med kravet i första stycket ska betala en sanktionsavgift, se 30 § föreskrifterna om smittrisker (AFS 2018:4). Enligt första stycket i 11 § (AFS 2018:4) ”ska arbetsgivaren dokumentera när exponering av smittämnen för smittämnen i riskklass 3 eller har konstaterats i samband med tillbud, olyckor eller andra oönskade händelser.”

    Hur ska arbetsgivaren utföra en riskbedömning om smittrisker?

    Arbetsgivaren ska kontinuerligt undersöka vilka risker, inklusive smittrisker, som finns i arbetsmiljön och åtgärda de risker som framkommer. 

    Lagstöd Smittskyddslagen

    Vissa smittsamma sjukdomar är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen (2004:168) och smittskyddsförordningen (2004:255). Anmälningspliktiga sjukdomar delas in i allmänfarliga, samhällsfarliga och anmälningspliktiga utöver allmänfarliga.
    - Sjukdomen är allmänfarlig, anmälningspliktig och smittspårningspliktig enligt smittskyddslagen (2004:168) och smittskyddsförordningen (2004:255).

    Jordbruksverkets föreskrifter

    Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2013:14) om förebyggande och särskilda åtgärder avseende hygien m.m. för att förhindra spridning av zoonoser och andra smittämnen.

    Jordbruksverket, öppnas i nytt fönster

  • Var finns smittämnet naturligt?

    Vad är salmonella och hur smittar det?

    Symtom på salmonellainfektion hos djur?

    Statens Veterinärmedicinska anstalt, öppnas i nytt fönster

    Vilka är symtomen på salmonellainfektion hos människa?

    Finns det behandling för sjukdomen?

    Folkhälsomyndighetens webbplats, öppnas i nytt fönster

    Hur ska arbetstagaren arbeta för att förhindra eller minska risken för att komma i kontakt med smittämnet 

    Statens veterinärmedicinska anstalt, öppnas i nytt fönster

    Hygienregler

    För att minska spridningen av smittor mellan djur och mellan djur och människor finns så kallade hygienregler.

    Jordbruksverket, öppnas i nytt fönster

    Vem ska dokumentera om en arbetstagare blivit utsatt för smittämnen i riskklass 3 eller 4?

    Arbetsgivaren ska dokumentera konstaterad exponering för smittämnen i riskklasserna 3 eller 4 som har inträffat i samband med tillbud, olyckor eller andra oönskade händelser.

    Dokumentationen ska innehålla namn på de som har exponerats, i vilken situation som exponeringen har skett, vilket smittämne det gäller och hur exponeringen har skett.

    Uppgifterna ska sparas i tio år efter den senast kända exponeringen, eller i 40 år om exponeringen gäller smittämnen som kan ha långtidseffekter. Olyckor och allvarliga tillbud ska alltid utredas av arbetsgivaren som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Med konstaterad exponering menar vi här att det finns en risk att smittämnet har nått arbetstagaren som till exempel att skyddsutrustning inte använts, använts på ett felaktigt sätt eller gått sönder.

    Sanktionsavgift

    Den arbetsgivare som underlåter att dokumentera exponering i strid med kravet i första stycket ska betala en sanktionsavgift, se 30 § föreskrifterna om smittrisker (AFS 2018:4). Enligt första stycket i 11 § (AFS 2018:4) ”ska arbetsgivaren dokumentera när exponering av smittämnen för smittämnen i riskklass 3 eller har konstaterats i samband med tillbud, olyckor eller andra oönskade händelser.”

    Hur ska arbetsgivaren utföra en riskbedömning om smittrisker?

    Arbetsgivaren ska kontinuerligt undersöka vilka risker, inklusive smittrisker, som finns i arbetsmiljön och åtgärda de risker som framkommer. 

    Ska arbetsgivaren anmäla olyckor och allvarliga tillbud till Arbetsmiljöverket?

    Arbetsmiljöverkets föreskrifter

    Lagstöd, Smittskyddslagen

    Vissa smittsamma sjukdomar är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen (2004:168) och smittskyddsförordningen (2004:255). Anmälningspliktiga sjukdomar delas in i allmänfarliga, samhällsfarliga och anmälningspliktiga utöver allmänfarliga.
    - Sjukdomen är allmänfarlig, anmälningspliktig och smittspårningspliktig enligt smittskyddslagen (2004:168) och smittskyddsförordningen (2004:255).

    Jordbruksverkets föreskrifter

    Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2013:14) om förebyggande och särskilda åtgärder avseende hygien m.m. för att förhindra spridning av zoonoser och andra smittämnen.

    Jordbruksverket, öppnas i nytt fönster

  • Var finns smittämnet naturligt?

    Vad är Toxoplasma och hur smittar det?

    Symtom på en toxoplasmafunktion hos djur?

    Statens veterinärmedicinska anstalt, öppnas i nytt fönster

    Vilka är symtomen på toxoplasmos hos människa?

    Finns det behandling för sjukdomen?

    Sjukdomsinformation om toxoplasmos, Folkhälsomyndighetens webbplats, öppnas i nytt fönster

    Vilka är symtomen på toxoplasmos hos gravida kvinnor?

    Vad finns det för information om komplikationer hos gravida kvinnor?

    Vad finns det för information om komplikationer hos fostret eller det nyfödda barnet?

    Kunskapscentrum för infektioner under graviditet, öppnas i nytt fönster

    Vad ska man tänka på vid arbete där det finns risk för arbetstagaren eller arbetsgivaren att komma i kontakt med smittämnet (generellt)?

    Statens veterinärmedicinska anstalt, öppnas i nytt fönster

    Hygienregler

    För att minska spridningen av smittor mellan djur och mellan djur och människor finns så kallade hygienregler.

    Jordbruksverket, öppnas i nytt fönster

    Ska gravida och ammande arbetstagare ha arbetsuppgifter som innebär kontakt med smittämnet toxoplasma?

    Nej, en arbetstagare, som har anmält till arbetsgivaren att hon är gravid, får inte sysselsättas i arbete där hon riskerar att exponeras för rubella eller toxoplasma, om hon saknar fullgott immunitetsskydd mot smittämnet.

    Sanktionsavgift

    Den arbetsgivare som låter en eller flera gravida arbetstagare utföra arbete i strid med kravet i andra stycket ska betala en sanktionsavgift, se föreskrifterna om gravida och ammande arbetstagare 8 § (AFS 2007:5)

    Hur ska arbetsgivaren utföra en riskbedömning om smittrisker?

    Arbetsgivaren ska kontinuerligt undersöka vilka risker, inklusive smittrisker, som finns i arbetsmiljön och åtgärda de risker som framkommer. 

    Lagstöd, Smittskyddslagen

    Vissa smittsamma sjukdomar är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen (2004:168) och smittskyddsförordningen (2004:255). Anmälningspliktiga sjukdomar delas in i allmänfarliga, samhällsfarliga och anmälningspliktiga utöver allmänfarliga.

    Jordbruksverkets föreskrifter

    Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2013:14) om förebyggande och särskilda åtgärder avseende hygien m.m. för att förhindra spridning av zoonoser och andra smittämnen.

    Jordbruksverket, öppnas i nytt fönster

Andra zoonosrisker som förekommer i Sverige

Senast uppdaterad 2023-07-12