De största ändringarna i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning AFS 2020:1 gäller

• Föreskrifternas struktur
• Tillämpningsområde
• Till vem riktar sig föreskrifterna
• Projekteringsansvar
• Tillgänglighet
• Utrymning, brandskydd
• Fritt arbetsutrymme

Föreskrifternas struktur

De nya föreskrifterna har en tydligare disposition med ett fåtal huvudrubriker.

De långa kommentarerna i de gamla föreskrifterna har ersatts av korta allmänna råd i direkt anslutning till paragraferna. Råd som förklarar bakgrund och är av vägledningskaraktär har utgått och kommer istället att bearbetas för att ingå i vägledande material.

Följande föreskrifter upphävs och ingår istället i AFS 2020:1

• Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2)
• Arbete i stark värme (AFS 1997:2)
• Arbete i kylda livsmedelslokaler (AFS 1998:2) och
• Skyltar och signaler (AFS 2008:13)

Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1)

Tillämpningsområde, definitioner, till vem riktar sig föreskrifterna

Arbetsplats har en ny definition, och innefattar nu även förbindelseleder och personalutrymmen. Den nya definitionen överensstämmer bättre med definitionen av arbetsplats i EU-direktivet 89/654/EEG. Flera andra nya definitioner finns.

Tillämpningsområdet är i stort sett detsamma, det vill säga föreskrifterna gäller för arbetsplatser i och i anslutning till byggnadsverk, och det är samma undantag för byggnads- och anläggningsarbete, utvinningsindustri och vissa arbetsplatser inom försvaret.

Arbetsplatser i transportmedel omfattades inte tidigare, och gör det inte heller i de nya föreskrifterna. Den nya definitionen av arbetsplats innebär att nu inte heller personalutrymmen omfattas av föreskrifterna.  

Krav som skulle strida mot ett av Europeiska unionens produktdirektiv eller produktförordningar omfattas i de delar som CE-märkningen avser inte av föreskrifterna. Det finns också arbetsplatser som i sin helhet är CE-märkta, till exempel, vindkraftverk och prefabricerade fläktutrymmen. 

Det finns en ny paragraf som anger till vem de olika paragraferna riktar sig. Av denna paragraf framgår att större delen av föreskrifterna inte gäller för arbetsgivare i de fall arbetsgivaren inte råder över arbetsplatsen, t.ex. vid distansarbete, hemtjänst och ambulerande arbeten. Detta är en anpassning till hur föreskrifterna redan tidigare har tillämpats, eftersom arbetsgivaren måste ha en praktisk möjlighet att påverka den fysiska miljön, vilket är vad dessa föreskrifter handlar om. Detta inskränker inte arbetsgivarens ansvar att förebygga risker för ohälsa och olycksfall för de anställda. Arbetsgivaren har ansvar för de anställdas arbetsmiljö enligt arbetsmiljölagen, och andra föreskrifter, till exempel föreskrifterna om arbete vid bildskärm och om belastningsergonomi gäller även i dessa fall.

Undantaget förarbetsplatser där arbetsgivaren inte råder över arbetsplatsen gäller bara för arbetsgivaren. Ansvaret för byggherrar, projektörer och Bas-P gäller även för sådana arbetsplatser.

Projekteringsansvar

Föreskrifterna innehåller ett helt nytt avsnitt som handlar om projekteringsansvar. Ansvar för byggherrar, byggarbetsmiljösamordnare och projektörer att beakta arbetsmiljön under planeringen och projekteringen, för både byggskedet och bruksskedet, står i arbetsmiljölagen. När det gäller ansvaret för arbetsmiljön byggskedet så finns det preciserat i föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete. Nytt i dessa föreskrifter är att vi nu beskriver ansvaret för arbetsmiljön på den färdiga arbetsplatsen i föreskrifter. Enligt föreskrifterna ska byggherrar, projektörer och Bas-P vid projekteringen ta hänsyn till arbetsmiljön i bruksskedet, så det blir möjligt att skapa en god arbetsmiljö i och i anslutning till det färdiga byggnadsverket. Det gäller arbetsmiljön både för dem som kommer att arbeta i den framtida verksamheten och för dem som kommer att utföra tillfälliga arbeten som städning, varuleveranser, sophämtning och underhållsarbeten.

• Byggherren ska se till att föreskriftskraven uppfylls och har alltså yttersta ansvaret.
• Bas-P har framförallt samordnande roll, och ska samordna frågor som har betydelse för arbetsmiljön i bruksskedet.
• Projektörerna ska inom ramen för sina uppdrag projektera så föreskriftskraven uppfylls

All projektering som sker den 1 januari 2021 och framåt ska följa nya de nya föreskrifterna, dvs. bland annat projekteras för att vara tillgängligt för så många som möjligt. Det gäller även pågående projektering.

Om projektering av en viss byggnadsdel har påbörjats innan årsskiftet men inte avslutats, kommer den delen behöva projekteras enligt reglerna i de nya föreskrifterna till sin helhet.

Projekteringen är definitivt avslutad när den byggnadsdel som projekteringen avser är färdigbyggd. Byggnadsdelen är då infogad i byggnaden och det krävs rivningsåtgärder för att göra en ändring.

Paragraferna i avsnittet gäller projektering för ny- och ombyggnad. Arbetsmiljöverket kan med stöd av dessa paragrafer ställa krav på omprojektering så länge projektering pågår. Om Arbetsmiljöverket finner att något är ”felprojekterat”, alltså inte uppfyller kraven i arbetsmiljölagen eller Arbetsmiljöverkets föreskrifter, kan krav ställas på omprojektering, men endast så länge projekteringen fortfarande pågår, alltså så länge den projekterade byggnaden eller byggnadsdelen inte är byggd (infogad i byggnaden på sin slutliga plats). Krav på den färdiga arbetsplatsen kan inte ställas med stöd av paragraferna om projekteringsansvar.

När något är byggt så att rivning krävs, kan krav inte längre ställas på byggherrar och projektörer. Först när en verksamhet finns kan krav ställas på en arbetsgivare. Arbetsmiljöverket kan också förbjuda en fastighetsägare att upplåta en lokal som arbetslokal om den är olämplig för det.

När det gäller arbetsmiljön under byggskedet gäller föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete precis som förut.

Tillgänglighet

Skärpta krav på tillgänglighet som skiljer i vissa fall mellan nytt och befintligt.

Vi har tidigare bara ställt föreskriftskrav på att arbetsplatser ska vara tillgängliga för de arbetstagare som arbetar där och när det gäller projektering stod det i de allmänna råden att i projekteringsskedet innebar det att endast arbetsställen, där man kan förutse att det i framtiden kommer att finnas anställda med olika typer av funktionsnedsättning, skulle utformas för en allmän/generell tillgänglighet och användbarhet. Det var dock inte vidare förklarat vilka arbetsställen det kunde gälla. Nu skärper vi kraven då man projekterar nya arbetsplatser. Arbetsplatsen, inklusive personalutrymmen, ska vara tillgänglig från början, så att så många som möjligt kan använda arbetsplatsen på lika villkor, även personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och personer med allergier.

Arbetsplatser ska nu dimensioneras för personer som använder en mindre utomhusrullstol, alltså en eldriven rullstol för begränsad utomhusanvändning. Att sambanden mellan olika delar, eller rum, på arbetsplatsen ska underlätta för arbetstagarna att hitta och få en överblick har förtydligats och står nu på föreskriftsnivå och det ska finnas minst en tillgänglig toalett på varje våningsplan.

Vi förtydligar också vilken rullstol som ska vara dimensionerande vid projekteringen, av ny- eller ombyggnad av arbetsplatser, nämligen en mindre utomhusrullstol, alltså en eldriven rullstol för begränsad utomhusanvändning, Dimensionerande vändmått för en mindre utomhusrullstol är en cirkel med diametern 1,50 meter. Alltså utrymmet som behövs när rullstolen används på arbetsplatsen, bland annat när den ska vända. Det fria passagemåttet i dörrar för en sådan rullstol behöver vara minst 0,80 meter, när dörren är uppställd i 90º.

Det stod förut att 2,2 x 2,2 meter var ett exempel på lämpliga mått för en toalett som är tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelseförmåga. Nu är det förtydligat alla tillgängliga toaletter, även de som vid behov ska finnas i befintliga arbetslokaler, bör vara minst 2,2 x 2,2 meter, men att större area kan behövas för assisterande arbetstagare och eventuella hjälpmedel, arbetsutrustning eller annan teknisk utrustning, ha inredning och utrustning som är lämpligt utformad och placerad, ha kontrastmarkeringar, och ha ett larm som går till en plats där det säkert kan uppmärksammas. Handikapptoalett benämns i de nya föreskrifterna som tillgänglig toalett.

Det står nu att ramper ska ha en lutning och utformning som är anpassad efter användningsområdet. En ramp som ska kunna användas självständigt av en arbetstagare som använder rullstol får inte ha brantare lutning än 1:12 står det nu i föreskriftstext. De allmänna råden berättar att en ramp som inte lura mer än 1:20 är säkrare för dem som använder rullstolen. Höjdskillnaden mellan vilplan bör vara högst 0,5 meter

Undantaget från tillgänglighetskravet gäller enbart den del av lokalen där den aktuella funktionsförmågan behövs för att arbete ska kunna utföras Arbetslokaler behöver inte vara tillgängliga om det är obefogat att göra lokalerna tillgängliga och användbara med hänsyn till verksamhetens art. I en och samma arbetslokal kan vissa delar av lokalerna behöva vara tillgängliga medan andra delar inte behöver vara det. Undantaget kan vara motiverat för till exempel viss tung industri. Men kontorslokaler i anslutning till sådana arbetslokaler ska alltid vara tillgängliga.

I de allmänna råden står vad som avses med ombyggnad, nämligen förändringar som är så stora att Boverkets krav på tillgänglighet vid ombyggnad gäller.

Det finns även i de allmänna råden några korta exempel på egenskaper som gör en arbetsplats tillgänglig för så många som möjligt:

• Enkla och tydliga samband mellan lokaler.
• Sammanhängande taktila ledstråk.
• Kontrasterande färgsättning.
• Efterklangstid som är lämplig beroende på lokalens användningsområde.
• God taluppfattbarhet.
• Tillräckliga areor och passagemått.
• Inga nivåskillnader.
• Automatiska dörröppnare.
• Lättstädad inredning.
• Lågemitterande material.
• Kontinuerlig ventilation.

Befintliga arbetsplatser, inklusive personalutrymmen, ska som tidigare vara tillgängliga för de arbetstagare som behöver använda dem. Om det finns ett personalutrymme, där alla ska kunna samlas, ska det vara tillgängligt. På befintliga arbetsplatser ska det finnas toaletter som är tillgängliga för alla som behöver använda dem. Förut stod det i de allmänna råden att det enbart är viktigt när arbetslokaler görs tillgängliga för personer med funktionsnedsättning att även toalettrum är tillgängliga.

Utrymning, brandskydd

Reglerna om utrymning och brandskydd är i grunden desamma som tidigare, alla arbetstagare, oavsett funktionsförmåga, ska på ett snabbt och säkert sätt kunna utrymma i händelse av fara. Arbetsgivarens ansvar att alla ska kunna ta sig ut eller till säker plats även då egenutrymning inte är möjlig är förtydligat.

I de gamla föreskrifterna nämndes tillfällig utrymningsplats som ett alternativ till om egenutrymning inte var möjlig i ett allmänt råd. I de nya föreskrifterna finns kravet i föreskriftstext. Kraven skiljer sig för befintliga arbetsplatser och vid projektering för ny- och ombyggnad. På befintliga arbetsplatser ska det normalt finnas en eller flera tillfälliga utrymningsplatser om inte hela utrymningsvägen är tillgänglig. Det är arbetsgivarens ansvar att ingen lämnas kvar på en tillfällig utrymningsplats. Formuleringen gör det möjligt för arbetsgivaren att säkerställa utrymningen på annat sätt. Vid projektering för ny- och ombyggnad är kravet att det ska finnas en eller flera tillfälliga utrymningsplatser med tvåvägskommunikation om inte utrymningsvägarna är tillgängliga hela vägen till säker plats.

Det finns nya definitioner av utrymningsväg och tillfällig utrymningsplats.

Annat som är nytt:

• Antalet utrymningsvägar och deras utformning ska dimensioneras även med hänsyn till arbetstagarnas förutsättningar att använda dem
• Det ska finnas rutiner för utrymning, normalt utrymningsövningar, men syftet med paragrafen är att alla ska ha aktuell kunskap om hur man ska bete sig i en utrymningssituation.
• Rutiner för att förebygga uppkomst och spridning av brand.
• Inredning får inte bidra till rökutveckling eller brandspridning i utrymningsvägarna och lättantändligt material får inte förvaras i utrymningsvägarna
• Utrymningsvägar ska ha belysning som fungerar med tillfredsställande säkerhet istället för som tidigare nödbelysning.
• Det tidigare endast kravet på kontroll av larmanordningar minst en gång per kvartal är ändrat till krav på regelbunden kontroll av installationer för utrymning samt att arbetsgivaren ska ha tillgång till dokumentationen.
• Arbetsplatser ska vara utrustade med de brandredskap som behövs.
• Utrymningsplan ska visa tillfälliga utrymningsplatser och det ska framgå vilka utrymningsvägar som är tillgängliga
• Ny skylt för tillfällig utrymningsplats
• Ny skylt för utrymning via hiss
• En av de tidigare utrymningsskyltarna med många symboler utgår. Det är fortfarande tillåtet att använda den, men inga nya sådana bör sättas upp.

Arbetsutrymme

• En ny paragraf införs om att arbetsplatser ska ha de lokaler och andra utrymmen som behövs med hänsyn till verksamheten, så att risken för ohälsa och olycksfall begränsas.
• Kravet på fritt arbetsutrymme 0,8 meter flyttas från råd till föreskrift och omfattar allt arbete där arbetstagaren måste utföra arbetsmoment som innebär kraftutövning eller arbete där arbetstagare behöver vrida, huka eller böja sig ned.
• Nytt krav på att arbetstagarna ska ha tillräcklig rörelsefrihet nära den plats där arbetet utförs, i de fall det inte är möjligt, på grund av särskilda förhållanden på arbetsplatsen, att ha tillräcklig rörelsefrihet där arbetet utförs. Detta krav kommer från EU-direktivet 89/654/EEG.

Personalutrymmen

• Nytt krav på att personalutrymmen ska vara lättåtkomliga.
• Nytt krav på att privata kläder som förvaras i omklädningsrum ska kunna låsas in.
• Kravet på att arbetstagare som (förutom smutsande eller svettdrivande arbete) utför arbete ”där verksamheten kräver att ombyte sker på arbetsstället” ska ha tillgång till omklädningsrum eller annat lämpligt utrymme för omklädning, ändras till krav på att ”arbetstagare som måste bära särskilda arbetskläder” ska ha tillgång till omklädningsrum eller motsvarande. Detta är ett vidare begrepp och omfattar fler arbetstagare.
• Förtydligande att skilda omklädningsrum kan behövas för byte till och från privata kläder, respektive till och från arbetskläder eller skyddskläder.
• Kravet att dusch- och tvättutrymmen normalt ska ligga i anslutning till omklädningsrum är en förenkling och mer generell skrivning än de gamla föreskrifternas mer detaljerade skrivningar.
• Kravet på att vid behov kunna spola av stövlar har utökats till att omfatta kläder och skodon.
• Nytt krav på att toaletter normalt ska ligga nära den plats där arbete utförs, pausutrymmen, omklädningsrum samt duschutrymmen och tvättutrymmen.
• Nytt krav på att eventuella larm från toaletter ska kontrolleras regelbundet av arbetsgivaren.
• Nytt krav på att pausutrymmen ska tillräckligt många sittplatser med ryggstöd.
• Krav på väntrum och överliggningsrum upphävs.

Ventilation och klimat

• Kravet på maximal halt CO₂ är borttaget eftersom det av många uppfattades som ett gränsvärde som det var hälsofarligt att överskrida. Nu införs istället specifika krav på luftflöden. Arbetsplatser ska normalt kunna förses med minst 7 liter frisk uteluft per person och sekund + 0,35 liter per m² och sekund.
• Nytt allmänt råd i AFS 2020:1, om ventilationssystemet omfattas av regler om obligatorisk ventilationskontroll (OVK) enligt Boverkets föreskrifter, räcker det om en sådan kontroll har utförts inom rätt tid och arbetsgivaren kan visa upp resultatet av denna. Syftet med allmänna rådet om kontroll av ventilationssystem är att förenkla för arbetsgivaren i de fall då fastighetsägaren redan har genomfört en obligatorisk ventilationskontroll.
• Kravet sen tidigare på att lufthastigheten i ett dragskåps lucköppning ska vara lägst 0,5 m/s tas bort i de nya föreskrifterna. Det ersätts med ett krav på att lufthastigheten ska vara tillräckligt hög för att ge erforderlig skyddseffekt. I ett allmänt råd till § sägs att det för ett traditionellt dragskåp krävs minst 0,5 m/s i lucköppningen.

Andra ändringar

• Nytt krav på att ramper ska ha en lutning och utformning som är anpassad efter användningsområdet. En ramp, som ska kunna användas självständigt av en arbetstagare som använder rullstol, får inte ha brantare lutning än 1:12. Detta har tidigare stått i allmänna råd.
• Kravet på att solinstrålning från fönster och lanterniner vid behov ska kunna avskärmas omfattar nu även genomsynliga innerväggar. Ordet lanterniner i samma paragraf är ändrat till takfönster.
• Kravet på att trappor ska vara betryggande ur skyddssynpunkt, kompletteras med att de normalt ska ha ledstänger och vara utförda så att halkrisken minimeras.
• Bestämmelserna om ställage i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2006:4) om användning av arbetsutrustning, bilaga A 3.2 Pallställ och andra lagerställ, flyttas till föreskrifterna om arbetsplatsens utformning. Detta innebär ingen ändring av kraven.
• Ändrat krav på att varumottag utomhus ska ha tak. Kravet gäller nu generellt, tidigare krav gällde endast lastkaj utomhus intill byggnad.
• Kravet på dagsljus är omformulerat. Enligt de nya föreskrifterna ska arbetsplatser vara utformade så de kan ge tillfredsställande dagsljus och utblick under arbetsdagen. De nya föreskrifterna öppnar för att vidta åtgärder som så långt som möjligt kompenserar för brist på dagsljus och utblick om verksamheten är sådan att detta omöjliggörs eller om det är orimligt att bygga om eller flytta verksamheten för att få dagsljus och utblick.
• Nytt krav på att arbetsplatser ska utformas så att risken för våld och hot så långt som möjligt förebyggs.
• Kravet på avkörningsskydd vid lastkajer utökas till att gälla generellt där risk finns.
• Kravet på larm från kyl- och frysrum utökas till att gälla generellt där det finns risk för instängning.
• Nytt krav på att vattnet i nödduschar normalt ska vara tempererat.
• Avsnittet om belysning är förenklat, men innebär ingen ändring av kravnivån.

 Ytterligare information finns under frågor och svar

Frågor och svar om arbetsplatsens utformning