Inomhusmiljö och hälsobesvär
Mår människor dåligt eller blir sjuka på din arbetsplats? Kanske har de problem med det som kallas byggnadsrelaterad ohälsa eller byggnadsrelaterade hälsobesvär.
Informationen på denna sida kan vara inaktuell efter den 1 januari 2025
Arbetsmiljöverket har gjort om sina regler. Det betyder att informationen på den här sidan kan vara inaktuell efter den 1 januari 2025.
I Arbetsmiljöverkets paragrafnyckel kan du se var paragraferna i de föreskrifter som gäller till och med den 31 december 2024, har hamnat i de 15 nya föreskrifter som träder i kraft den 1 januari 2025.
Stödjande material till våra nya föreskrifter:
Hälsobesvär inomhus kan bero på byggnaden eller på verksamheter i byggnaden
I begreppet byggnadsrelaterad ohälsa eller byggnadsrelaterade hälsobesvär ingår ohälsa som är orsakad av själva byggnaden. Det kan till exempel vara mögel, byggnadsmaterial som släpper ifrån sig flyktiga kemikalier eller damm efter otillräcklig städning. Ohälsa kan också vara orsakad av verksamhet i byggnaden. Det kan vara något som avges från det man arbetar med, till exempel städkemikalier, eller till exempel ozon från en kopiator.
Vid dessa typer av ohälsa minskar eller upphör besvären nästan alltid när man lämnar byggnaden, men återkommer när man kommer tillbaka.
I vetenskapliga sammanhang talar man om ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa (tidigare kallat sjuka hussyndrom). Detta begrepp används normalt i samband med icke-industriella arbetsplatser som offentliga lokaler, kontor, skolor, förskolor och bostäder.
Om du som anställd misstänker att dina hälsobesvär beror på något i byggnaden ska du i första hand vända dig till din närmaste chef. Denne är ansvarig för att genomföra åtgärder. Du kan också ta kontakt med ditt skyddsombud. Det är bra om du före dessa kontakter funderar igenom vilka symptom du brukar få, i vilka sammanhang du får dem och i vilka delar av byggnaden.
Om man misstänker att hälsobesvären har med byggnaden att göra kan arbetsgivare fastighetsägare, skyddsombud och anställda använda det stöd för utformning av en handlingsplan som Arbetsmiljöverket tagit fram.
Vilka besvär kan man få?
Byggnadsrelaterade hälsobesvär är ospecifika och inte självklart kopplade till en enda orsak. Trots det är det ibland lätt att finna orsaken till besvären medan det i andra fall kan vara omöjligt. Besvären kommer ofta ganska snabbt när en känslig person är i byggnaden men minskar eller går över när personen lämnar byggnaden. Ospecifika slemhinnebesvär i ögon och näsa kan vara besvärliga men är inte tecken på allvarlig sjukdom.
Vanliga symptom är:
- irritation i ögon, näsa och hals
- känsla av torr hud och torra slemhinnor
- hudrodnad
- mental trötthet
- huvudvärk
- ofta förekommande luftvägsinfektioner och hosta
- heshet, pipande andning och ospecifik överkänslighet
- illamående och yrselkänslor.
Alla dessa symptom är allmänna symptom som människor kan få när de påverkas av olika faktorer. Det kan därför vara svårt att utifrån symptomen avgöra orsakerna.
Byggnadsrelaterade hälsobesvär med ovanstående symptom kan ofta kopplas till vissa omständigheter:
- Vatten- och fuktskador i byggnaden. Det kan medföra mögelväxt och flyktiga kemiska nedbrytningsprodukter från byggnadsmaterial. Även tidigare upptorkade fuktskador kan vara negativa för hälsan.
- För låga luftflöden på grund av brister i ventilationen, orsakade av felaktig dimensionering eller brist på underhåll.
- Bristande eller felaktig städning.
Dessa omständigheter är dock inte alltid hela orsaken till besvären. En stressig arbetsmiljö kan också påverka symtomen negativt.
Allergier kan utvecklas och besvären kan bli kroniska. Det beror då på specifik allergenexponering till exempel för pälsdjursallergen eller dammkvalster. Exponering för fukt och mögel kan orsaka och förvärra astma hos barn, liksom förvärra astma hos vuxna. Viss forskning menar att exponering för fukt och mögel även kan utlösa astma hos vuxna.
Faktaruta om inomhusmiljö och hälsobesvär
Vad är överkänslighet?
Överkänslighet mot ett ämne innebär att man är känsligare mot detta än vad befolkningen i allmänhet är. Allergi är en undergrupp av överkänslighet, som orsakas av reaktioner i kroppens immunsystem. Överkänslighetsreaktioner är vanliga vid byggnadsrelaterad ohälsa.
Hur vet man om man är överkänslig?
För att fastställa överkänslighet krävs testning. Ett exempel på vad man kan testa är hyperreaktivitet i luftrören. Man kan också testa ögon och näsa. Överkänsligheten gör att man är känsligare och snabbare upplever symtom.
Vad är hyperreaktivitet?
Hyperreaktivitet är en form av överkänslighet. Problem med hyperreaktivitet uppträder oftast hos astmatiker, men kan även uppstå hos andra. Känsligheten hos individen kan variera över tiden.
Personer med hyperreaktivitet kan ha lättare än andra att få slemhinnebesvär (luftvägsbesvär och irriterade ögon) vid kontakt med irriterande och starkt doftande ämnen, som tobaksrök, avgaser och parfymer. Sådana besvär kan också förorsakas av vissa kemiska ämnen i arbetsmiljön.
Vad är allergi?
Allergi innebär att individen utvecklat en ökad känslighet för något man tidigare varit exponerad för. Vanligen orsakas detta av specifika immunologiska mekanismer som till exempel att antikroppar (Ig E) reagerar mot främmande ämnen. Det är inte alltid möjligt att påvisa specifika immunologiska mekanismer. Man kan exempelvis uppleva besvär vid exponering som man uppfattar som negativ, även om exponeringen i sig inte har någon påvisbar effekt på kroppens immunsystem. Det kan till exempel vara aktuellt för vissa lukter.
Vad är allergen?
Ett allergen är ett ämne som ger en allergisk reaktion.
Ditt ansvar som arbetsgivare
Du som är arbetsgivare bestämmer över din arbetsplats. Du är ansvarig för arbetsmiljön i arbetslokalerna. Det gäller även för andra än egna anställda, till exempel städpersonal och annan servicepersonal.
Arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön
Om dina anställda (eller elever) får hälsobesvär som verkar vara knutna till arbetslokalerna, är det ditt ansvar att systematiskt undersöka möjliga orsaker till dessa problem med arbetsmiljön och se till att något görs åt dem.
Undersökningar av inomhusmiljön behöver göras med öppet sinne och ur ett helhetsperspektiv. Det minskar risken för att man gör onödiga mätningar eller andra felaktiga åtgärder. Därför bör du på ett tidigt stadium ta hjälp av företagshälsovården eller någon kunnig innemiljöutredare. Det är också viktigt att du involverar de anställda och deras skyddsombud.
Om du inte äger fastigheten bör också fastighetsägaren vara med i undersökningen. Arbetsgivare och fastighetsägare bör tillsammans ta fram en handlingsplan som visar hur man har tänkt arbeta. En handlingsplan behövs för att snabbt få igång arbetet med att undersöka och åtgärda problemen på arbetsplatsen.
Om flera företag i lokalerna har problem med inomhusmiljön, kan det vara enklast att fastighetsägaren tar fram handlingsplanen och leder arbetet. Arbetsgivaren har fortfarande ansvar för sina arbetstagares arbetsmiljö och har också ett ansvar för att utredningsarbete, åtgärder och uppföljning genomförs.
Arbetsmiljöverket har tagit fram ett stöd för hur en sådan plan kan utformas.
Din uppgift som skyddsombud
Du som är skyddsombud har inget eget ansvar för arbetsmiljön. Din uppgift är att bevaka arbetsmiljön för arbetstagarnas räkning. Du kan delta i planeringen och också begära att arbetsgivaren genomför åtgärder som du anser behövs. Även arbetsgivaren har nytta av att du som skyddsombud håller ögonen på arbetsmiljöfrågorna.
Som skyddsombud kan du framföra de synpunkter och klagomål som dina arbetskamrater har på inomhusmiljön till arbetsgivaren. Arbetsgivaren bör då genomföra de åtgärder som krävs. Om ni inte kan komma överens kan du begära hjälp av Arbetsmiljöverket.
Undersök arbetsmiljön regelbundet
Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är ett verktyg som kan användas för att minska risken för att hälsobesvär uppstår på arbetsplatsen. Det gäller även byggnadsrelaterade hälsobesvär. SAM innebär bland annat att arbetsgivaren regelbundet undersöker arbetsmiljön för att fånga upp tendenser till ohälsa och möjliga risker i arbetsmiljön. Ett öppet arbetsklimat underlättar detta. Man ska kunna ta upp den oro man känner för sin hälsa utan att det får negativa konsekvenser.
Arbetsgivaren ska se till att byggnader som innehåller arbetsplatser underhålls. Fuktskador ska omedelbart åtgärdas och mögelskadat material bytas ut. Även gamla upptorkade mögelskador behöver åtgärdas.
Utrymmen man sällan vistas i kan behöva kontrolleras närmare. På det sättet kan dolda fuktproblem och mögel upptäckas snabbare.
Som arbetsgivare är det viktigt att ha god kontakt med fastighetsägaren. Fastighetsägaren har den största möjligheten att undersöka alla utrymmen och installationer i byggnaden.
Ventilationen ska ge god luftkvalitet
Ventilationen i byggnaden ska vara tillräcklig för att ge bra luftkvalitet. Ventilationssystem ska kontrolleras och underhållas regelbundet och förbrukade filter behöver bytas ut. Obligatorisk ventilationskontroll (OVK) ska genomföras vart tredje eller sjätte år beroende på verksamhet. Det gäller dock inte för industrilokaler. Resultatet av OVK visar om lokalerna i byggnaden har de luftflöden som krävdes vid senaste bygglov. Har verksamheten ändrats sedan dess kan det krävas andra luftflöden.
Man behöver också se över hur ventilationen körs. Den kan ibland behöva gå hela natten om byggnadsmaterial och inredning avger mycket luftföroreningar. Luftflödet kan då eventuellt vara reducerat. I annat fall bör ventilationen köras med fullt flöde en tidsperiod innan arbetet startar för dagen. Perioden bör vara så lång så att hela luftvolymen hinner bytas ut en gång innan arbetsdagens start. Ventilationen ska också kunna vara igång om man arbetar sent eller på helger.
Kemiska risker
Kemiska arbetsmiljörisker kan förekomma även i icke-industriell verksamhet. Städkemikalier, kemikalier för underhåll, parfymer, avgaser från utsidan av byggnaden och byggnadsmaterial är exempel på riskkällor. Vid renoveringar är det extra viktigt att försäkra sig om att nya byggnadsmaterial inte avger hälsoskadliga kemikalier. Innan byte av golv och mattor / ytskikt bör man till exempel noggrant undersöka material, läggningsmetoder och vilket underhållsbehov golvet har. Det sätt på vilket man städar har också stor betydelse för vilka hälsoskadliga föroreningar som avges.
Senast uppdaterad 2024-12-20