För synkrävande arbetsuppgifter behövs ofta extrabelysning, till exempel när man läser liten text, utför ritarbete av olika slag eller arbetar i kontor utan tillfredsställande dagsljus. Äldre människor behöver starkare belysning än yngre.

Tabell med värden som Arbetsmiljöverket rekommenderat som lämpliga riktvärden.

Både allmänbelysning och platsbelysning behövs oftast.

Med allmänbelysning avses här medelbelysningsstyrkan mätt i horisontalplanet 85 cm över golvet.

Grundkrav på kontorsbelysning

Belysningen och övriga förhållanden i kontorsrum bör vara sådana att man kan få tillräckligt höga belysningsstyrkor inom det så kallade läsfältet, jämn allmänbelysning, inga störande reflexer inom synfältet och att ställda krav på luminanser i rummet uppfylls (luminans är ett mått på hur ljus en yta är och mäts i candela per kvadratmeter, cd/m²).

Belysningsstyrkan bör därför gå att anpassa till bland annat omgivningsljuset och kunna regleras individuellt.

Tänk på att

• Vid planeringen av belysningen är det bra om man kan definiera vad som är arbetsplatsen. Vid finare ritarbete behöver exempelvis inte hela kontorsrummet uppnå belysningsstyrkan 1 500 lux. Det räcker att ha den belysningsstyrkan där det finare ritarbetet sker, dvs. på arbetsbordet.
• Kommunikationsytor mellan arbetsplatserna behöver oftast mindre ljus än själva arbetsplatsen, men skillnaderna får inte vara för stora. Förhållandet mellan belysningsstyrkan inom arbetsplatsen och den lägsta belysningsstyrkan i lokalen bör inte vara mer än 20:1.
• Fördelning av ljushet, luminansfördelningen vid arbetsplatsen och inom rummet har stor betydelse för seendet och hur rummet upplevs. Luminansförhållandena bör vara cirka 5:3:1 mellan synobjekt, närmaste omgivning och yttre synfält.
• För en god visuell komfort i kontorslokaler bör medelluminansen på rummets väggytor inte vara lägre än 30 cd/m² vilket kan översättas till att medelbelysningsstyrkan på rummets väggytor bör vara minst 150 lux vid ljusa väggar.
• I kontorslokaler där det förekommer bildskärmsarbete ska belysningen även vara anpassad till detta vilket ofta innebär en begränsning av armaturluminanserna. Ljus från armaturer och fönster ska inte blända och inte ge störande reflexer exempelvis i bildskärmar, slöja bildskärmen eller ge störande skuggor.

Några vanliga problem och vad man kan göra åt dem

Direktbländning och reflexbländning

Bländande ljus kan vara ett lika stort problem som svag belysning. Speciellt i kontorslandskap är risken för direktbländning från otillräckligt avbländade armaturer och reflexbländning i bildskärmar stor.

Många arbetsplatser är vända mot fönster, men med det positiva i att kunna se ut följer risken för bländning.

Belysning i kontorslandskap kan uppfattas som för stark och bländande och kan ge huvudvärk och sveda i ögonen.

Åtgärder

• Förse armaturer med avbländande raster eller byta till nya för att undvika direkt bländning.
• Rikta ljuset så att det inte orsakar bländning.
• Placera ljusarmaturer och arbetsplatser så i förhållande till varandra att direkt bländning inte uppstår vid arbetsplatserna. Detsamma gäller för indirekt bländning som kan ske genom reflexer i blanka ytor. Välj mattare ytskikt.
• För att undvika reflexer i bildskärmar kan man välja armaturer med uppåtriktat, indirekt ljus. Detta ställer dock vissa krav på utformningen av taket och komplettering med platsbelysning.
• Placera datorarbetsplatser så att ett fönster inte utgör bakgrunden till bildskärmen eller att fönstret speglas i bildskärmen.
• Skaffa någon typ av avskärmning mot solen. Visuella störningar som beror på dagsljuset beror oftast på direkt infallande solljus.
• Belysningen anpassas individuellt.

Otillräcklig belysning

Främst i kontorslandskap men även i cellkontor med enbart allmänbelysning eller lokaliserad allmänbelysning ser många inte tillräckligt bra för att utföra sina arbetsuppgifter utan att anstränga ögonen eller inta olämpliga arbetsställningar.

Åtgärder

• Gör det möjligt att reglera belysningen individuellt. Detta kan behövas både för allmänbelysning och platsbelysning.

Bristande underhåll och rengöring

Ljuskvaliteten bestäms i praktiken delvis av hur underhåll och rengöring av belysningsanläggningen sköts. 

Flimrande lysrör, helt slocknade eller delvis utbytta med sådana som råkade finnas i lagret till bästa pris gör att belysningsanläggningen inte svarar upp mot de krav som ställs på den. 

Fett och smuts som samlas på armaturerna gör att ljusutbytet blir dåligt. Även hur rumsytorna rengörs påverkar ljusförhållandena.

Åtgärder

• Upprätta program för rengöring och underhåll
• Välj armaturer med ljuskällor som är lätta att rengöra och underhålla
• Ersätt uttjänta ljuskällor med ljuskällor som har identisk prestanda