Arbetstagarna behöver kunna förvara värdesaker, ytterkläder och andra privata kläder på ett sätt så de inte blir förstörda eller stulna.
Utrymningsvägar måste hållas fria från hinder, och lättantändligt material får inte förvaras där. Om en korridor är en utrymningsväg får alltså inte ytterkläder hängas där.

Olika verksamheter kräver olika typer av förvaringsutrymmen
Vid arbete som inte smutsar ner, till exempel på kontor, kan kapprum eller klädskåp i arbetslokalen vara en lämplig förvaringsplats för privata kläder. Kläderna måste dock kunna förvaras så att de inte riskerar att stjälas. De behöver också kunna förvaras så att de inte förvaras hopknycklade och regnblöta under dagen.

I en skola påverkar elevernas ålder delvis hur ytterkläderna förvaras. Ytterkläder kan till exempel förvaras i anslutning till klassrummen, i elevskåp i korridoren eller i ett särskilt kapprum. Elevernas behov påverkar också lösningarna för att förvara värdesaker, läromedel och annan utrustning.

Behovet att kunna förvara privata kläder åtskilt från arbetskläder varierar beroende på vilken typ av nedsmutsning som kläderna utsätts för. Ibland kan det räcka med ett klädskåp med mellanvägg, ibland behövs två skilda klädskåp. Ibland kan kläderna behöva förvaras i olika rum.

Vissa arbetskläder behöver torkas och ventileras. Det är viktigt att ventilationen och uppvärmningen i sådana utrymmen gör att kläderna torkar över natten eller på kortare tid.

Arbetstagare som behöver byta om till arbets- eller skyddskläder behöver funktionella omklädningsrum.

När behövs det omklädningsrum?

Om skyddskläder används utanpå privata kläder eller arbetskläder, till exempel skyddsrock, är det inte säkert att det behövs omklädningsrum. För till exempel hemtjänstpersonal kan utrymme för ombyte mellan privata kläder och arbetskläder ordnas i anslutning till paus- och gemensamhetslokaler.

I verksamheter där arbetstagarna behöver byta om på grund av att arbetet är smutsande eller svettdrivande eller för att det finns risk att stark lukt fastnar i kläderna, behövs det omklädningsrum. Exempel på sådana verksamheter är verkstäder, gruvor, bagerier, restaurangkök, snickerier, stenhuggerier, stålverk och gjuterier.

Även vid annat arbete kan det behövas omklädningsrum, till exempel om det krävs särskild arbetsklädsel, och en riskbedömning visar att arbetstagarna behöver byta om på arbetsplatsen.

Vissa verksamheter kan behöva skilda omklädningsrum

I verksamheter där arbetstagarna utför till exempel laboratoriearbete med smittförande organismer eller billackering med isocyanater, kan det behövas skilda omklädningsrum för privata kläder och arbetskläder eller skyddskläder.

Om det inte går att ordna skilda omklädningsrum kan det ibland räcka att arbetskläder eller skyddskläder tas av och förvaras i en del av rummet, och privata kläder i en annan del.

Det kan vara bättre med flera små omklädningsrum än med ett stort. Det blir mer flexibelt och är ofta trivsammare. Det kan också vara en fördel av integritetsskäl, inte minst i skolor.

Tillgängliga omklädningsrum

För en person med nedsatt rörelseförmåga blir det svårt eller omöjligt att använda ett klädskåp med sittbänk framför.

Det behöver i stället finnas en sittbänk bredvid skåpet eller på så stort avstånd från skåpet att det finns utrymme att manövrera en rullstol mellan bänken och skåpet. En lämplig höjd på klädstång till kapphylla för personer som använder rullstol är 1,20 meter över golvet.

Arbetstagare måste ha möjlighet att tvätta sig. I vissa fall kan det räcka med att det går att tvätta händerna i samband med måltider och vid toalettbesök, till exempel vid kontorsarbete. Vid andra arbeten kan dusch behövas.

Hur många tvättplatser behövs?

En tvättplats kan vara både tvättställ, tvättrännor och duschar. En tvättplats måste ha rinnande varmt och kallt vatten. Hur många som behövs och hur de behöver vara utformade beror på verksamhetens art, antalet arbetstagare och deras förutsättningar.

Det kan vara lämpligt att minst en av duschplatserna i varje särskilt tvättrum är helt avskärmad och har omklädningshytt.

Kontor, teoretiska utbildningar och liknande

• Minst en tvättplats för varje påbörjat 15-tal arbetstagare.
• Tvättställ behöver finnas i anslutning till toaletter.

Arbetsplatser där arbetet är smutsande eller svettdrivande

• Minst en tvättplats för varje påbörjat 5-tal arbetstagare.
• Det behöver normalt finnas dusch.
• Om arbetet är så smutsande eller svettdrivande att de flesta arbetstagarna duschar efter arbetets slut, är det lämpligt med flera duschar.
• Om arbetet endast smutsar ned en begränsad del av kroppen, kan det ibland räcka med annan tvättplats än dusch.

Arbetsplatser där arbetet är smittfarligt eller utförs med starkt luktande ämne eller med hälsofarligt ämne

• Ofta lämpligt med flera tvättplatser.
• Det behöver alltid finnas dusch.

När det ställs särskilda krav på hygien

Särskilda krav på hygien ställs i vissa fall, till exempel vid arbete med asbest, olja, bekämpningsmedel och andra farliga ämnen. Särskilda krav på hygien kan också ställas av till exempel medicinska eller livsmedelshygieniska skäl.

Det finns arbetsställen där det kan behövas en spolanordning för stövlar, till exempel avloppsreningsverk, jordbruk och trädgårdsodlingar. Även skolor med utbildningsprogram för sådana verksamheter kan behöva spolanordningar.

Arbetstagarna måste ha möjlighet att gå på toaletten. Det behöver inte vara skilda toaletter för män och kvinnor.

• När arbetstagare oroar sig för när eller om de kommer att få möjlighet att gå på toaletten kan det skapa stress som tar fokus från arbetet.
• Den som inte vet om det finns möjlighet att gå på toaletten dricker för lite – med vätskebrist som följd. Det kan medföra trötthet och koncentrationssvårigheter.
• Den som tvingas hålla emot behovet att tömma tarmen riskerar att drabbas av förstoppning.
• Kvinnor har ibland behov av toalett och tvättmöjlighet med kortare intervaller.

Toaletternas användning och utformning

I regel är det inte lämpligt att låta allmänheten använda personaltoaletter. Det är särskilt viktigt där det finns uppenbar risk för smitta eller kraftig nedsmutsning.
Om en toalett behöver kunna användas för att klä om, är det i regel lämpligare att själva toaletten är rymlig än att den är försedd med ett litet förrum.

I toalettrum behövs normalt toalettpapper, tvål, engångshanddukar av papper, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och uppsamlingskärl för sanitetsbindor och liknande.

Arbetstagarna måste ha möjlighet att äta under lämpliga förhållanden. Den som har med egen mat behöver också kunna förvara och värma den.
Även om det finns personalrestaurang eller till exempel ett avtal med en annan restaurang, behöver det ändå ordnas ett utrymme där arbetstagarna kan äta medhavd mat.

Matutrymmenas placering och utformning

Vid planering av matutrymmen är det viktigt att tillgodose behovet av avkoppling från arbetet så långt möjligt. Det är till exempel lämpligt att matutrymmen för arbetstagare som har arbetsuppgifter av servicekaraktär, till exempel inom handeln, placeras så att de kan äta ostört.

Matutrymmena behöver dimensioneras med hänsyn till bland annat antalet arbetstagare på arbetsplatsen, i vilken utsträckning de avser att äta där och om de ska äta samtidigt eller i omgångar.

Om arbetsplatsen saknar fönster är det extra viktigt att matutrymmet har fönster.
Det är lämpligt att bord och annan utrustning har ytor som är lätta att tvätta av.

Paus är inte detsamma som rast enligt arbetstidslagen. En paus är en kortare paus på arbetstid, medan en rast inte är på arbetstid, till exempel lunchrast.
Arbetstagarna behöver någonstans att tillbringa pauser i arbetet. Det kan vara samma ställe där de äter, men det kan också vara det egna arbetsrummet.

Vissa verksamheter kräver särskilda pausutrymmen

Ett särskilt pausutrymme eller annat lämpligt utrymme kan behövas till exempel när arbetsplatsen har extrem temperatur eller skadlig bullernivå. Det kan också behövas när arbetstagarna inte kan koppla av från arbetet, till exempel för att allmänheten befinner sig på själva arbetsplatsen, som vid en utgångskassa.

Lärare är en annan yrkeskategori som normalt är i behov av ett pausutrymme skilt från undervisningsutrymmena. Pausutrymmet behöver ligga så nära arbetsplatsen att det är lätt att ta sig dit.

Exempel på andra utrymmen som kan utnyttjas vid pauser är matrum och personalmatsalar. För elever är skolgården ett viktigt pausutrymme vid tjänlig väderlek.

Om en arbetstagare börjar må dåligt under arbetsdagen behöver det finnas ett särskilt vilutrymme eller snabbt kunna iordningställas ett lämpligt sådant, där det går att återhämta sig.

Lämplig inredning i vilrum är i de flesta fall en säng med kudde och filt, bord, stol, sänglampa, klädkrok och spegel. Det är bra om det finns förstahjälpenutrustning i närheten av vilrummet.

Det behöver gå att markera vilutrymmet som upptaget. Det kan behöva ingå en larmanordning i vilutrymmets utrustning. Larmet måste gå någonstans där det är säkert att det uppmärksammas.

För den arbetstagare som har jourtjänst behöver det finnas ett ostört jourrum. Jourtid är tid då arbetstagaren står till förfogande på arbetsstället för att utföra arbete vid behov.

Lämplig inredning i ett jourrum är en tillräckligt lång och stor säng med kudde och filt, garderob eller klädskåp, stol, bord, tak- och sängbelysning samt spegel. Rummet behöver ha tillräcklig storlek för detta.

Vid arbete och tjänstgöring i en brukares eller omvårdnadstagares bostad gäller inte föreskrifterna om utformning av arbetsplatser. Enligt arbetsmiljölagen är dock arbetsgivaren skyldig att ordna med lämpliga personalutrymmen. I vissa fall kan arbetsgivaren behöva ordna med personalutrymmen utanför den bostad där arbetet utförs.

Om personliga assistenter har jour i arbetstidslagen, mening, är det viktigt att det finns en plats där de kan vila ostört för att kunna få tillräcklig återhämtning.

Det bör vara rimligt att ordna personalutrymmen så att arbetstagare, även vid arbete utomhus

• har tillgång till en toalett inom 5–10 minuters gångavstånd
• kan tvätta händerna
• kan värma mat och äta med tillfredsställande sittplatser, vid kallt väder i uppvärmt utrymme
• kan byta om till torra kläder och vid behov kunna torka kläder
• har möjlighet att skydda sig mot väder under pauser.

Särskilda krav på personalutrymmen vid smutsigt arbete

Om arbetet är av sådan art att arbetstagarna blir svettiga och smutsiga, och arbetskläderna kan bli förorenade av bekämpningsmedel eller andra kemikalier, behöver arbetstagarna vid arbetsdagens början och slut dessutom ha tillgång till

• tvättutrymme med dusch
• omklädningsrum
• möjlighet att förvara privata kläder åtskilda från arbetskläder.

Vid bedömningen av avståndet till omklädningsrum vid sådant arbete måste risken för nedkylning beaktas, även när transport sker med bil.

Personalutrymmen vid arbete som utförs under kort tid

Normalt behöver det vara gångavstånd till personalutrymmen. I undantagsfall dock kan transport ske med bil, om det är frågan om arbete som utförs vid enstaka tillfällen och under mycket kort tid (mindre än en arbetsdag).

Alla företag som bedriver skogsarbete på permanent basis kan antas bedriva sin verksamhet mer än tillfälligt och vid mer än enstaka tillfällen, på platser där det inte finns fasta personalutrymmen.

Även om det till exempel går att tillbringa raster och pauser utomhus när vädret är varmt och vackert, kan man anta att verksamhet bedrivs även dagar med sämre väder när det finns risk för nedkylning. Då behöver arbetstagarna tillgång till en rastvagn eller motsvarande.

Grundregeln är att arbetsgivaren måste ordna med lämpliga personalutrymmen. Att hänvisa arbetstagare till deras egen bostad, om den ligger på rimligt avstånd från arbetsplatsen, istället för att tillhandahålla personalutrymmen kan dock vara acceptabelt. Arbetsgivare och arbetstagare bör i så fall vara överens om den lösningen i förväg.

Att hänvisa arbetstagarna till offentliga toaletter kan accepteras om arbetsgivaren kan säkerställa att

• det verkligen finns tillgång till offentliga toaletter
• toaletterna städas och hålls rena.

Helst ska det vara möjligt att tvätta händerna med tvål och vatten under arbetsdagen. Där det inte går att ordna på ett rimligt sätt, kan arbetsgivaren i stället tillhandahålla desinfekterande våtservetter för att torka av händerna. Desinfektionsmedlet i servetterna behöver vara alkohol för att det är effektivt och skonsamt för händerna.