Tillgänglighet är bra för alla

Tillgänglighet kan vara helt avgörande för att en viss del av befolkningen ska kunna delta i arbetslivet och vistas i sociala sammanhang, men det underlättar också för betydligt fler. En miljö som är utformad för personer med olika funktionsnedsättningar är bra för alla.

En funktionsnedsättning kan till exempel vara nedsatt rörelse-, syn- eller hörselförmåga. Det kan också vara brister i orienteringsförmåga som kan försvåra vid till exempel en utrymning. Allergier är också något som påverkar hur en arbetsmiljö ska utformas. En person med funktionsnedsättning ska inte bara kunna använda den egna arbetsplatsen utan också gemensamma utrymmen som sammanträdesrum och personalrum. Dessutom ska det vara möjligt att kunna besöka andra i samma lokaler.

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsförhållandena anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende.

När ett nytt byggnadsverk för arbetsplatser, eller en ombyggnad av arbetsplatser, projekteras, ska arbetsplatserna, enligt föreskrifterna om arbetsplatsens utformning, utformas på ett sådant sätt att de blir så tillgängliga att så många som möjligt kan använda dem på lika villkor, även personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och personer med allergier.

När det gäller befintliga arbetsplatser ska de vara tillgängliga för de arbetstagare som behöver använda dem. Bedömningen av vilka utrymmen som ska vara tillgängliga för att arbetstagarna ska kunna utföra sitt arbete ska göras av arbetsgivaren i samråd med de berörda arbetstagarna. Om det finns ett personalutrymme där all personal ska mötas, ska det vara tillgängligt.

Underlätta för personer med nedsatt rörelseförmåga

Tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga innebär främst att det ska vara möjligt att förflytta sig självständigt och säkert i arbetsmiljön.

När ett byggnadsverk som ska innehålla tillgängliga arbetsplatser ska projekteras för ny- eller ombyggnad, ska det dimensioneras för personer som använder en mindre utomhusrullstol, alltså en eldriven rullstol för begränsad utomhusanvändning. Dimensionerande vändmått för en mindre utomhusrullstol är en cirkel med diametern 1,50 meter. Det fria passagemåttet i dörrar för en sådan rullstol behöver vara minst 0,80 meter, när dörren är uppställd i 90º.

Minst en toalett på varje nytt eller ombyggt våningsplan ska vara tillgänglig. På befintliga arbetsplatser ska det finnas toaletter som är tillgängliga för alla som behöver använda dem. Det innebär att alla tillgängliga toaletter bör vara minst 2,2 x 2,2 meter, större area kan behövas för assisterande arbetstagare och eventuella hjälpmedel, arbetsutrustning eller annan teknisk utrustning, ha inredning och utrustning som är lämpligt utformad och placerad, ha kontrastmarkeringar, och ha ett larm som går till en plats där det säkert kan uppmärksammas.

Det ska projekteras tillfälliga utrymningsplatser vid ny- eller ombyggnad av arbetsplatser, om inte utrymningsvägarna är tillgängliga hela vägen till en säker plats, utrymningsvägarna vara tillgängliga hela vägen till en säker plats, eller till tillfälliga utrymningsplatser, tillfälliga utrymningsplatser ha tvåvägs kommunikationssystem.

Om en utrymningsväg på en befintlig arbetsplats är utformad så att arbetstagare med nedsatt funktionsförmåga inte kan utrymma hela vägen till en säker plats på egen hand, ska det normalt finnas en tillfällig utrymningsplats i eller i anslutning till utrymningsvägen. Utrymningsplatsen och vägen till denna ska vara tillgänglig.

Golven ska vara fasta och stabila, ha en för verksamheten lämplig svikt, utformas så att halkrisken är liten, och inte ha upphöjningar, hål eller lutningar som medför risk för ohälsa eller olycksfall. Om det finns trappor ska det finnas hiss eller ramp som är rätt utformad.

Ramper ska ha en lutning och utformning som är anpassad efter användningsområdet. En ramp som ska kunna användas självständigt av en arbetstagare som använder rullstol får inte ha brantare lutning än 1:12. Men en ramp för en arbetstagare som använder rullstol blir säkrare om det inte luta brantare än 1:20. Höjdskillnaden mellan vilplan bör vara högst 0,5 meter.

Trappor ska vara säkra att använda. De ska normalt ha ledstänger och vara utförda så att halkrisken minimeras. Dörrar med dörrstängare kan vara svåra eller omöjliga att öppna för personer med nedsatt rörelseförmåga och kan behöva kompletteras med automatiska dörröppnare.

Underlätta för personer med nedsatt syn

Arbetslokalernas planlösning, formgivning, akustik, möblering och inredningsmaterial är av stor betydelse för orienteringsförmågan. Sambanden mellan olika delar, eller rum, på arbetsplatsen ska underlätta för arbetstagarna att hitta och få en överblick.

Andra exempel på egenskaper som gör en arbetsplats tillgänglig är sammanhängande taktila ledstråk. Även kontrasterande färgsättning underlättar för personer med nedsatt syn. Markerade dörrar och nivåskillnader med kontrasterande färger gör att dörrar och trappsteg syns bättre, och det kan göra det enklare att orientera sig och minska risken att gå emot eller snubbla.

Arbetsplatser ska ha en belysning som är anpassad till verksamheten och de synkrav arbetsuppgifterna innebär, samt de enskilda arbetstagarnas syn och övriga förutsättningar. Det är viktigt med väl genomtänkt skyltning, färgsättning och belysning.

Belysningen ska vara av god kvalitet, vilket innebär att man tagit hänsyn till belysningsstyrka, färgåtergivning anpassad till verksamheten, besvärande flimmer, bländfrihet, ljusfördelning, och kontraster. En bra belysning som inte ger upphov till blänk och reflexer är bra för alla och kan vara helt nödvändig för en person med nedsatt syn. Det är lämpligt att speciellt markera utstående föremål och ordna med god ljuskontrast.

När det gäller information är det viktigt att tänka på att

• layouten ger bästa möjliga läsbarhet
• informationen finns i alternativa format, till exempel punktskrift, daisy-format och på cd-rom
• webbplatser är uppbyggda enligt antagna normer så att de är tillgängliga och kan läsas av med ett så kallat talsyntesprogram.

Kunskapssammanställning om syn och belysning för äldre

I vår kunskapssammanställning kan du läsa om syn och belysning för äldre i arbetslivet.

Syn och belysning för äldre i arbetslivet (RAP 2012:16), kunskapssammanställning

Underlätta för personer med nedsatt hörsel

Efterklangstid som är lämplig beroende på lokalens användningsområde och god taluppfattbarhet är exempel på egenskaper som gör en arbetsplats tillgänglig för så många som möjligt och underlättar för personer med nedsatt hörsel.

En låg nivå på bakgrundsbuller underlättar för personer med nedsatt hörsel. För att uppnå det är det bra att välja möbler och inredning som både minskar uppkomsten av störande ljud och efterklangstiden, det vill säga som snabbare dämpar de ljud som uppstår. Dessutom är det möjligt att begränsa uppkomsten av ljud genom att använda tyst teknisk utrustning och till exempel ljuddämpade möbler. Vid val av material är det viktigt att inte andra problem uppstår till exempel kan textilier och heltäckande mattor leda till allergiproblem.

Även ljusförhållandena är viktiga eftersom en person kan kompensera nedsatt hörsel genom att "läsa" läpprörelser hos samtalspartnern. Det är viktigt att alltid använda mikrofonanläggning vid möten där fler än några enstaka personer deltar. Det underlättar ofta även för den som inte har någon hörselnedsättning. Det kan också vara till hjälp att installera en teleslinga. I vissa situationer är det bra att anlita teckenspråkstolk. Dålig akustik med onödiga ljud kan ge upphov till stress och koncentrationssvårigheter för alla. För en person med en hörselskada blir det extra besvärligt.

Underlätta för personer med allergier

För människor med allergier och besvär i andningsorganen innebär tillgänglighet att det kan vara möjligt att vistas i en miljö utan att drabbas av allergiska reaktioner.

För att arbetsmiljön ska bli tillgänglig ur allergisynpunkt är det bra att välja oparfymerad tvål, städ- och rengöringsprodukter. Det är viktigt att lokalerna och inredningen är lättstädade och har så få dammsamlande ytor som möjligt. Därför är det till exempel bättre med skåp än öppna hyllor. Det är också viktigt att arbetslokalerna och inredningen består av lågemitterande material, det vill säga att de avger så lite kemiska ämnen som möjligt. Se till att ventilation och städning är god och att det inte finns fukt- och mögelskador.

Arbetsgivaren kan i samråd med anställda ta fram en policy om pälsdjur på arbetsplatsen (med undantag för ledarhund) eller om dofter på arbetsplatsen och rökfri arbetstid. I vissa fall kan det behövas information och restriktioner om maten kopplat till allergin på arbetsplatsen.

Kognitiva svårigheter

Kognition handlar om hur vi tar till oss, bearbetar och minns information, analyserar, drar slutsatser och löser problem. Kognitiva aspekter i arbetsmiljön handlar bland annat om att kunna arbeta ostört och att inte bli avbruten i tankegången när det finns behov att fokusera på krävande arbetsuppgifter. Det kan handla om få stöd för minnet via omgivningen till exempel genom

• att var sak har sin plats
• påminnelser via en smart telefon eller en dator
• scheman, struktur och prioriteringar.

Det kan även handla om att kunna orientera sig i en byggnad. Genomtänkta logiska samband mellan olika delar, eller rum, på arbetsplatsen underlättar för arbetstagarna att hitta och få en överblick. Hur en byggnad är planerad och disponerad kan ge arbetstagaren stöd eller vara ett hinder.

Andra funktionsnedsättningar

Det kan finnas andra funktionshinder i arbetsmiljön som kan beröra många människor med andra funktionsnedsättningar. Ett exempel är personer som är extra beroende av föda och medicin inom vissa tidsintervall. För människor med sjukdomar och funktionsstörningar i matsmältningskanalen handlar tillgänglighet också om att det finns tillgång till lämpligt utformade toaletter.

På våra sidor om tillgänglig arbetsmiljö kan du läsa mer om hur du kan arbeta med att göra arbetsmiljön tillgänglig.

En tillgänglig arbetsmiljö

Arbetsmiljöverkets regler om tillgänglighet i byggnader

Arbetsmiljöverket ger ut, utifrån arbetsmiljölagen, föreskrifter om arbetsplatsens utformning som innehåller regler om tillgänglighet på arbetsplatser. I dessa föreskrifter finns det krav och allmänna råd för god arbetsmiljö för så många som möjligt, även personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och personer med allergier. Där finns det bland annat krav kring dagsljus, utrymme, ventilation, klimat, omklädning, tvätt- och duschutrymme, inredning och utrustning, utrymning med mera.

Arbetsplatsens utformning gäller för nybyggda, ombyggda och befintliga arbetsplatser.

Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1), föreskrifter

Andra myndigheters regler om tillgänglighet i byggnader

I Boverkets byggregler BBR finns tillämpningsföreskrifter till reglerna om tillgänglighet i plan-och bygglagen, PBL och plan och byggförordningen, PBF. Boverkets byggregler gäller när man uppför eller ändrar en byggnad. De gäller inte för befintliga byggnader. Reglerna innehåller också krav på tomter. När det gäller arbetsplatser innehåller Boverkets byggregler endast generella krav på tillgänglighet för byggnader.

Kraven på tillgänglighet preciseras även i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser, HIN. Enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas enligt HIN. Reglerna i HIN gäller retroaktivt, alltså i befintliga byggnader.

Myndigheten för delaktighet

Myndigheten för delaktighet arbetar för att alla ska ha samma möjligheter att vara delaktiga i samhället och kunna ta del av mänskliga rättigheter.

Myndigheter ska utifrån förordningen om statliga myndigheters ansvar för genomförande av funktionshinderspolitiken särskilt verka för att deras lokaler är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

Förordning (2001:526) om statliga myndigheters ansvar för genomförande av funktionshinderspolitiken, riksdagens webbplats, öppnas i nytt fönster

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Sverige är sedan år 2009 juridiskt bunden av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen syftar till att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning så att dessa personer inte berövas sina mänskliga rättigheter. Konventionen är införlivad i svensk lagstiftning, till exempel i arbetsmiljölagen och dess tillämpningsföreskrifter Arbetsplatsens utformning.

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och fakultativt protokoll till konventionen, regeringens webbplats, öppnas i nytt fönster

Handböcker

Det finns en mängd olika handböcker som behandlar tillgänglighet. Handböcker kan innehålla beskrivningar av gällande regler men är inte bindande.

Ett exempel är handboken Bygg ikapp – För ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning. Det här är en handbok och en uppslagsbok som innehåller information och fördjupad kunskap om vad som behövs för att göra miljön tillgänglig och användbar. De i boken angivna minimimåtten utgår från de krav som ställs i Boverkets föreskrifter och allmänna råd. Den innehåller också en mängd exempel på lösningar som går utöver kraven i reglerna. Handboken är utgiven av Svensk Byggtjänst.

Handboken Bygg ikapp, Svensk Byggtjänsts webbplats, öppnas i nytt fönster