När en ny arbetslokal, eller en ombyggnad av en arbetslokal, projekteras ska byggherren se till att ventilationssystemet klarar av att leverera minst 7 liter per sekund och person + 0,35 liter per sekund och kvadratmeter golvyta. Om lokalerna är avsedda för verksamheter där aktiviteten är hög eller där hälsofarliga ämnen avges, behöver systemet kunna ge högre uteluftflöden.

När hälsofarliga ämnen avges, behöver projektören räkna ut vilket uteluftflöde som krävs för att föroreningskoncentrationerna ska ligga säkert under de hygieniska gränsvärdena i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden.

Hygieniska gränsvärden (AFS 2018:1), föreskrifter

Föreskrifterna har inget krav på vilken typ av ventilationssystem som används men för att klara av uteluftflödet under hela året behövs någon form av fläktstyrd ventilation.

Om hälsofarliga ämnen, inklusive vattenånga, avges koncentrerat behövs någon form av processventilation.

Den tillförda luften ska vara tillräckligt ren. Om uteluften är förorenad ska den renas genom filtrering.

Om återluft används ska projektören kunna motivera detta och visa att luftkvaliteten inomhus fortfarande kan hållas tillfredsställande.

På befintliga arbetsplatser är den upplevda luftkvaliteten det primära, inte vilket ventilationssystem som används eller vilket uteluftflöde man har.

Kravet att ventilationssystemet ska kunna leverera uteluft med minst 7 liter per sekund och person + 0,35 liter per sekund och kvadratmeter golvyta gäller, men så länge som luftkvaliteten är tillfredsställande finns ingen anledning att mäta upp uteluftflödet. Det kan också vara möjligt att köra ventilationssystemet med olika flöden vid olika tider, så länge som luftkvaliteten kan hållas på en tillfredsställande nivå. Kan man till exempel visa att man får bättre upplevd luftkvalitet genom att sänka luftflödet vintertid, och därmed höja den relativa fuktigheten, så är det inget som föreskrifterna förbjuder.

Bedömningen av om luftkvaliteten är tillfredsställande kan baseras både på den upplevelse som arbetstagare, arbetsgivare och andra har, men också på en okulär besiktning av arbetsplatsen. Vid en sådan kan man finna lösningar som man av erfarenhet vet kan ge upphov till sämre luftkvalitet eller till exempel drag på arbetsplatsen vid vissa förhållanden.

Om luftkvaliteten upplevs som otillfredsställande, ska arbetsgivaren i första hand undersöka vad detta beror på. Det kan finnas flera orsaker till att luftkvaliteten upplevs som dålig:

• Uteluftflödet är för lågt.
• Den tillförda luften är för kall och orsakar drag.
• Uteluft tillförs inte till alla delar av arbetsplatsen.
• Lufttemperaturen är för hög eller för låg.
• Luftföroreningar tillförs från till exempel gator och parkeringar.
• Det avges luftföroreningar från till exempel fuktskador.
• Det avges luftföroreningar man inte känner till.

Ibland kan det vara svårt att vid en undersökning finna orsaken till problemet. På sidan Inomhusmiljö och hälsobesvär finns mer information om detta.

Inomhusmiljö och hälsobesvär

Om hälsofarliga luftföroreningar avges koncentrerat, som vid till exempel svetsning, ska det finnas processventilation. Även om det finns processventilation behöver luftföroreningar som avges i övriga lokalen tas om hand med allmänventilation.

Om arbetsgivaren inte gör åtgärder som förbättrar luftkvaliteten kan Arbetsmiljöverket ställa krav, både på vilket ventilationssystem som används, att uteluftflödet ska vara minst 7 liter per sekund och person + 0,35 liter per sekund och kvadratmeter golvyta och att den tillförda luften ska vara renad eller uppvärmd.

Om arbetsplatsen är belägen i en byggnad som omfattas av kravet på obligatorisk ventilationskontroll, OVK, ska fastighetsägaren se till att sådan görs. Arbetsgivaren behöver kontrollera att besiktningen är utförd inom rätt tid och dessutom ha tillgång till besiktningsprotokollet. Om OVK-besiktningar av någon anledning inte görs måste arbetsgivaren själv se till att regelbunden kontroll av ventilationssystemet utförs. Kontrollen ska göras minst lika ofta som kravet på OVK anger.

Det finns inget krav på vilken typ av ventilationssystem som används. Det finns däremot krav i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning på att luftkvaliteten ska vara tillfredsställande (110 §), att tilluften ska tillföras utan att orsaka drag (114 §) och att arbetsplatser inomhus ska ha lämpligt termiskt klimat (124 §).

Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1), föreskrifter

Om något av dessa krav inte går att uppfylla med befintligt ventilationssystem, kan Arbetsmiljöverket ställa krav på förändring av systemet. När det gäller frånluftssystem kan det till exempel vara så att ersättningsluften för frånluften tas in på ett sådant sätt att vissa delar av arbetsplatsen ventileras för dåligt medan andra delar får problem med drag.

Det lägsta luftflöde som krävs på en arbetsplats är 7 liter per sekund och person med ett tillägg på 0,35 liter per sekund och m² golvyta (se 112 § i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning). Om hälsofarliga kemikalier används behöver luftflödet ofta vara ännu högre. Hur mycket beror på var i lokalen kemikalierna avges och hur bra de kan tas om hand av ett eventuellt punktutsug. Blandas mycket färg vid en blandningsplats ska det finnas punktutsug där. Det minskar behovet av allmänventilation i resten av lokalen. Det finns inget krav på punktutsug över kunden. Läs mer i vår broschyr Bra arbetsmiljö för frisörer.

Bra arbetsmiljö för frisörer (ADI 456), broschyr

Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1), föreskrifter

Regler om dragskåp finns i 115 och 118 §§ i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning . Det finns krav på att medelhastigheten över luckans arbetsöppning ska vara tillräckligt hög för att ge tillräcklig skyddseffekt. Enligt det allmänna rådet till 118 § bör medelhastigheten i ett traditionellt dragskåp vara lägst 0,5 m/s. Eftersom de flesta dragskåp som används är av traditionell typ, är 0,5 m/s den hastighet som bör gälla. Det finns inget krav på besiktning. Arbetsgivare ska själva kontrollera att produkten fungerar som det är tänkt. I 115 § står: Arbetsgivare ska se till att dragskåp och mikrobiologiska säkerhetsbänkar, med tillhörande kontrollsystem, kontrolleras minst en gång per år, och att kontrollen dokumenteras.

Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1), föreskrifter

Lämpliga mätmetoder finns i standarden SS-EN 14175-4, Mätmetoder för installations- och periodisk kontroll som finns på Svenska Institutet för Standarder (SIS) webbplats.

Svenska Institutet för Standarders (SIS) webbplats, öppnas i nytt fönster

Processventilation ska alltid finnas när föroreningarna så kräver enligt 117 § i föreskrifterna om arbetsplatsen utformning. Så är fallet vid svetsarbete. Om arbetet alltid sker inom ett begränsat område ska det finnas fast installerat svetsutsug. Frånluften från detta ska föras ut i det fria. Om det inte är möjligt med fast installerat utsug, till exempel om man svetsar på svåråtkomliga ställen, får mobila svetsutsug användas. Frånluften från dessa får föras tillbaka till lokalen om den först renas. Reningen ska vara så bra att halterna av farliga ämnen i den återförda luften understiger 1/20 av de hygieniska gränsvärden som finns (se 121 § i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning). Hygieniska gränsvärden finns i föreskrifterna om hygieniska gränsvärden.

Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1), föreskrifter

Hygieniska gränsvärden (AFS 2018:1), föreskrifter

Vid all användning av processventilation är det viktigt att ersättningsluften tillförs på ett sådant sätt att det inte blir drag. Det kan vara nödvändigt att installera fläktstyrd tilluft som både kan renas och förvärmas. Om inte processventilationen är igång hela tiden, behöver man ordna med frånluft under övrig tid.

Föreskrifterna om arbetsplatsens utformning gäller för alla arbetsplatser. Enligt definitionen i 5 § är personalutrymmen en del av arbetsplatsen. Det finns ett funktionskrav, nämligen att luftkvaliteten ska vara tillfredsställande (se 110 §). Det finns också krav på att ventilationssystemet ska kunna ge minst 7 liter per sekund och person + 0,35 liter per sekund och m² golvyta. Forskning visar att de flesta upplever luftkvaliteten som acceptabel vid detta flöde. Man får dock vara observant på att föroreningar från matlagning kan ha stor betydelse för vilket luftflöde som krävs. Då kanske det krävs högre luftflöde.

Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1), föreskrifter

Om matrummet inte används under så långa perioder, kan man ha lägre uteluftflöde under perioder då det inte används.

När matrummet används är det färre personer på övriga arbetsplatser, till exempel i kontor. Om luftflödet till både kontor och personalutrymmen är behovsstyrt kommer då utelufttillförseln att omdirigeras från kontorslokaler till matrummet då det senare används. Om man inte har behovsstyrd ventilation kan man tänka sig att åtminstone en del av det uteluftflöde som krävs i matrummet kommer som överluft från kontorslokalerna.

Nej. Obligatorisk ventilationskontroll, OVK, innebär att ventilationssystemet kontrolleras så att det i huvudsak fungerar som det var avsett när det togs i bruk.

Arbetsmiljöverket ställer krav på att ventilationen ska vara anpassad till nuvarande verksamhet. Har verksamheten ändrats sedan ventilationssystemet togs i bruk kan det innebära att vi anser att ventilationen är för dålig trots att OVK är utan anmärkningar.

Till exempel förekommer det att elevantalet ökat i skolor. Arbetsmiljöverket har då ställt krav på bättre ventilation trots att OVK har varit utan anmärkningar.

Den obligatoriska ventilationskontrollen innebär dock en kontroll av ventilationssystemet. Enligt det allmänna rådet till 115 § i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning, uppfylls kravet på att arbetsgivaren regelbundet ska kontrollera ventilationssystemet om OVK-besiktning genomförts inom rätt tid och arbetsgivaren har tillgång till besiktningsdokumentationen.

Boverket är den myndighet som har gett ut föreskrifter och allmänna råd om obligatorisk ventilationskontroll och det finns mer att läsa om OVK på Boverkets webbplats.

Boverkets webbplats, öppnas i nytt fönster

En bostadslägenhet är från ventilationssynpunkt dimensionerad för en normalfamilj. I förskola och fritidshem är personantalet i regel betydligt större och verksamheten av en helt annan omfattning än i normalt boende.

Ventilationen behöver därför vanligen förstärkas och kompletteras – utan att dragproblem uppstår – när en vanlig bostadslägenhet ska tas i bruk som förskola och/eller fritidshem.

Luftkvalitet och ventilationsfrågor i förskolor och skolor, behandlas i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation.

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation (FoHMFS 2014:18), Folkhälsomyndighetens webbplats, öppnas i nytt fönster

Det finns krav på att den luft som eventuellt återförs från en process ska ha vissa renhetskrav. I 121 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning anges att återförd luft ska ha tilluftskvalitet en halt av luftföroreningar som är väsentligt lägre än de hygieniska gränsvärdena som anges i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden. I de allmänna råden till 121 § sägs att det betyder att man ligger under 1/20 av det hygieniska gränsvärdet för de flesta ämnen för vilka det finns ett sådant gränsvärde. Gränsvärdena finns i våra föreskrifter om hygieniska gränsvärden.

Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1), föreskrifter

Hygieniska gränsvärden (AFS 2018:1), föreskrifter

Arbetsmiljöverket har inga regler som anger vilken typ av värmeväxlare som får användas. Vi har däremot krav på att ventilationssystem med återluft enbart får installeras om luftkvaliteten i vistelsezonen kan hållas tillfredsställande (se 116 § i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning). I det allmänna rådet till paragrafen påpekas att man även måste ta hänsyn till den återluft som kan fås från roterande värmeväxlare. Om den läckta luften i värmeväxlaren är förorenad, och det inte är möjligt att rena den tillräckligt, är det inte acceptabelt med roterande växlare.

Frånluft från fasta svetsutsug får aldrig återföras vilket innebär att roterande värmeväxlare inte får användas för frånluft från dessa svetsutsug.

Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1), föreskrifter

Luftrenare kan ta hand om partiklar och i vissa fall gasformiga luftföroreningar. Användningen av luftrenare minskar dock inte kravet på ventilation. Det minsta uteluftflödet ska fortfarande vara minst 7 liter per sekund och person + 0,35 liter per sekund och m² golvyta. Om man använder luftrenare utöver den normala ventilationen ökar dock möjligheten till bättre luftkvalitet.

Enligt 111 § i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning ska arbetsplatser inomhus ha ventilationssystem som på ett effektivt sätt kan bortföra de luftföroreningar som inte tas om hand på annat sätt.

Orsaken till att luftfilter inte kan ersätta ventilationen är att det inte finns någon standardiserad metod att bedöma luftfilters reningseffekt jämfört med den reningseffekt som ventilation innebär.

Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1), föreskrifter

Koldioxiden är i sig inte hälsofarlig för människor i de koncentrationer som kan uppstå i vanliga byggnader. Det finns ett hygieniskt gränsvärde som säger att medelvärdet av koldioxidhalten under en 8-timmars arbetsdag ska vara lägre än 5 000 ppm. Det är alltså inte farligt om koldioxidhalten går över 1 000 ppm. En orsak till att kravet tagits bort är att det av många sågs som ett gränsvärde som absolut inte fick överskridas.

Att kravet sett ut som det gjort beror i stället på att koldioxidhalten är en utmärkt indikator för andra luftföroreningar som vi människor avger, det vi kallar bioeffluenter och som bland annat påverkar vår upplevelse av lukter. Dessa föroreningar är svåra att mäta medan koldioxiden är mycket lätt att mäta. Eftersom varje person avger en viss mängd koldioxid per timme blir koldioxidhalten i rummet ett mått på hur stort uteluftflödet är per person.

Att halten 1 000 ppm är en lämplig nivå kommer ursprungligen från mätningar i skolor. I en skolsal är den genomsnittliga ytan per person 2 m². Vid en koldioxidhalt på 350 ppm utomhus fås en koldioxidhalt inomhus på 1 000 ppm inomhus, om koldioxidhalten stiger med 650 ppm i rummet. För att koldioxidhalten ska stiga med högst 650 ppm krävs ett utomhusluftflöde på minst 7,7 liter per sekund och person. Det motsvarar alltså kravet på minst 7 liter uteluft per sekund och person, och med ett tillägg av minst 0,35 liter per sekund och m² golvyta.

Av detta framgår att koldioxidhalten fungerar bäst som en indikator på uteluftflödet då man sitter relativt tätt, så som i en skola eller samlingssal. I dessa fall motsvarar 1 000 ppm det önskade uteluftflödet. Om man sitter mer utspritt, så som i ett normalt kontor, är det kanske 800 ppm eller lägre som motsvarar det önskade flödet. Det beror på att avgivningen av luftföroreningar från byggnadsmaterial och inredning får större betydelse i dessa fall.

Att andas in luft med hög eller låg luftfuktighet har ingen direkt påverkan på en människas hälsa. Luftfuktigheten kan däremot påverka hälsan på ett indirekt sätt.

Om luftfuktigheten är hög är risken för kondens stor och med detta ökar risken för fuktskador. Fuktskador kan i sin tur påverka luftens kvalitet.

Om luftfuktigheten är låg påverkar det oss på så sätt att huden, speciellt på händer och kring näsa och mun, känns torr. Det är inte hälsofarligt. En låg luftfuktighet gör dock att damm lättare avges från till exempel kläder och andra textilier. Låg luftfuktighet påverkar mängden partiklar i luften och hur till exempel virus och allergener sprids. Med låg luftfuktighet ökar också problemet med att statisk elektricitet byggs upp, vilket i sin tur kan påverka partikelhalterna i lokalen.

Mycket talar alltså för att en för låg luftfuktighet påverkar luftkvaliteten negativt. Se till exempel artikeln Indoor air humidity, air quality, and health – An overview av Peder Wolkoff i Environmental Journal of Hygiene and Environmental Health 2018.

Våra föreskrifter innehåller inga krav på minsta eller högsta tillåtna luftfuktighet.