Dessa sidor berör arbetsplatser där luftföroreningar framför allt kommer från människor, byggnadsmaterial och inredning. För arbetsplatser där föroreningarna framför allt kommer från hanterade farliga ämnen. Läs mer om processventilation nedan:

Processventilation

Föroreningar kan påverka hälsan

I skolor, kontor och liknande verksamhet, kommer föroreningar framförallt från människorna själva och från byggnadsmaterial. Luften är sällan hälsofarlig men den kan ändå påverka hur du mår och hur bra du kan prestera.  Om inte föroreningarna förs bort kan luften kännas unken och kvalmig. Det kan göra att man blir trött och får svårt att koncentrera sig. För speciellt känsliga personer, till exempel de som har allergi eller astma, är föroreningarna extra besvärliga och kan påverka hälsotillståndet, framförallt på sikt.

Inandningsluften ska vara så fri från luftföroreningar som är praktiskt möjligt med hänsyn till de resurser som krävs för att begränsa dem. Arbetsmiljöverkets hygieniska gränsvärden anger den högsta tillåtna halten av föroreningar, men de utgör ingen garanti för att ingen tar skada och man ska alltid sträva efter att hålla en så låg halt som möjligt. Du hittar mer information om hygieniska gränsvärden på vår sida om hygieniska gränsvärden:

Gränsvärden

Fukt kan orsaka problem

En av de luftföroreningar som ventilationen ska ta hand om är fukt som bildas i lokalen. Hög luftfuktighet inomhus ger risk för tillväxt av kvalster och mikroorganismer och kan orsaka hälsoproblem. Speciellt under kalla årstider finns risk att fukten fälls ut som kondens på kalla ytor i byggnaden. Kondensvattnet kan ge upphov till fuktskador och mikrobiell tillväxt som kan vara skadlig för hälsan.

Vad är tillfredsställande luftkvalitet?

Arbetsplatser ska ha de ventilationssystem som behövs för att luftkvalitén ska vara tillfredsställande. Kraven på luftkvalitet och ventilation finns i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning, AFS 2020:1. 

Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1), föreskrifter

Det finns ingen officiell definition på vad som är tillfredsställande luftkvalitet. Ibland anser man att det är en luftkvalitet som inte ger ohälsa och i andra fall att det är en luftkvalitet som ger komfort.

Lukter påverkar vår upplevda luftkvalitet

Man har under många år försökt att hitta ämnen att mäta som skulle kunna definiera en god luftkvalitet i lokaler där människan står för de dominerande luftföroreningarna. Några sådana ämnen har man dock inte funnit och luftkvalitet blir därför hela tiden en fråga om upplevd luftkvalitet. Här har upplevelsen av lukter störst betydelse.

Koldioxidhalten visar om ventilationen är tillräcklig

Den mängd luftföroreningar som finns kvar i luften efter eventuell rening med filter måste föras bort med hjälp av ventilationen. För att få bort föroreningarna krävs betydligt större luftflöden än vad som behövs för att bara tillfredsställa människans syrebehov.

För att veta om ventilationen är tillräcklig i lokaler där luftföroreningar huvudsakligen avges av människan själv kan man mäta koldioxidhalten i luften. Det gäller speciellt lokaler där golvytan per person är liten, som skolor, konferensrum och samlingslokaler. I lokaler som kontor får de föroreningar som avges av byggnadsmaterial och inredning större betydelse. Då är inte koldioxidhalten en lika bra indikator.

Varför mäta koldioxidhalten? 

De föroreningar som avges av människan själv, till exempel kroppslukter, är svåra att mäta. Men människan andas också ut koldioxid. Koldioxiden i sig är ofarlig i normala koncentrationer, men den är mycket enkel att mäta.

Koldioxidhalten är inte ett direkt mått på luftkvaliteten utan på hur mycket uteluft som tas in per person. Uteluft som ventileras genom en lokal med personer tar med sig både föroreningarna från människorna och koldioxiden ut ur lokalen.

När luften passerar genom lokalen ökar koldioxidhalten från halten utomhus (som varierar mellan ca 350 och 400 ppm) till det värde som man mäter upp i inomhusluften. Ju lägre luftflödet är desto mer ökar koldioxidhalten och koldioxidhalten är därför ett mått på luftflödet per person.

Föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1) anger i 112 § att ventilationssystemet ska kunna tillföra uteluft med minst 7 liter per sekund och person + 0,35 liter per sekund och m² golvyta. Med det flödet kommer koldioxidhalten att ligga på ca 1 000 ppm i en skola där man sitter tätt medan den hamnar på en lägre nivå i ett kontor med glesare placering.

Så här bör du mäta koldioxidhalten

Vid kontroll av luftkvaliteten genom mätning av koldioxidhalten är det viktigt att tänka på att

• välja ett representativt antal rum med normalt antal personer,
• välja mätutrustning som är specifik för koldioxid, mäta kontinuerligt och registrera värdena,
• övervaka mätningarna under hela perioden,
• placera mätsonden i andningshöjd och inte närmare än 2 m från närmaste person,
• utföra mätningen under verksamhetens normala tidsrymd (arbetsdagen, lektionen eller annan period) eller till dess koldioxidhalten inte ökar mer,
• mäta koldioxidhalten utomhus vid något tillfälle och
• dokumentera andra faktorer som kan påverka mätresultatet som personbelastning, vädring, temperatur, etc.

Allmänventilation

För varmt? 

Ventilationen kan också påverka temperaturen inomhus. Låga luftflöden kan medföra att det blir för varmt. Den förhöjda temperaturen kan göra att byggnadsmaterial och inventarier avger mer föroreningar. Hög luftfuktighet ökar avgivningen ytterligare. Luften känns då mer unken och ofräsch. Hög temperatur ökar också trötthetssymptom och minskar koncentrationen.

Om den tillförda luften har för hög temperatur påverkas ventilationen negativt. Det är svårare för varm luft att komma ner i vistelsezonen och ventilera hela lokalen. Det är därför viktigt att uteluften tas från en plats där utetemperaturen är så låg som möjligt, till exempel en byggnads norrsida.

Du hittar mer information om temperatur på våra sidor om temperatur och klimat.

Temperatur och klimat

Drag och buller

Ett ventilationssystem som är felaktigt dimensionerat kan ibland ge upphov till drag. Vid stillasittande arbete upplever man drag om lufthastigheten är högre än 0,15–0,2 m/s. 

Fläktstyrda ventilationssystem ger ofta upphov till buller som kan vara störande. Lågfrekvent buller upplevs ofta som tröttande och infraljud kan till exempel ge upphov till illamående.

Installationer ska vara utförda och underhållna så att buller och bulleröverföringen till arbetsplatser blir så låg som det är praktiskt möjligt. Det innebär till exempel att man ska välja rätt fläkt och ljuddämpare samt utforma och dimensionera kanalsystem på ett riktigt sätt. Du hittar mer information om buller på våra sidor om buller.

Buller

Se till att underhålla ventilationen

En vanlig orsak till dålig ventilation är brister i underhållet. För att ventilationssystem ska fungera och behålla sin funktion finns det krav på regelbunden kontroll och underhåll. Kontrollen och underhållet ska dokumenteras.

En viktig förutsättning för att underhållet ska fungera är att det går att ta sig till fläktrum på ett säkert sätt via trappor med ledstång. Utrymmet för service ska vara tillräckligt stort. Höjd och bredd vid installationer behöver vara så stort att arbetet kan utföras på ett ergonomiskt acceptabelt sätt.

Dessutom ska det finnas drift- och underhållsinstruktioner som är avsedda för dem som svarar för underhållet. För de som arbetar i lokalerna är det bra med en enklare information om hur man använder ventilationssystemet.