Temperatur och klimat
Arbetsplatser ska ha en lämplig temperatur som är anpassad efter verksamheten. Vid arbete utomhus ska arbetsgivaren se till att arbetsplatsen skyddar mot väder och vind så långt det är möjligt.
Informationen på denna sida kan vara inaktuell efter den 1 januari 2025
Arbetsmiljöverket har gjort om sina regler. Det betyder att informationen på den här sidan kan vara inaktuell efter den 1 januari 2025.
I Arbetsmiljöverkets paragrafnyckel kan du se var paragraferna i de föreskrifter som gäller till och med den 31 december 2024, har hamnat i de 15 nya föreskrifter som träder i kraft den 1 januari 2025.
Stödjande material till våra nya föreskrifter:
Det finns inget exakt svar på frågan om vilken temperatur en arbetsplats ska ha. Arbetsgivaren behöver göra en riskanalys för att bedöma vad som är en lämplig temperatur i det enskilda fallet.
Arbetsplatser och personalutrymmen inomhus ska ha lämpliga temperaturer, anpassade efter den verksamhet som bedrivs. Fasta arbetsplatser utomhus ska utformas så att de arbetande skyddas mot väder och vind. Tillfälliga arbetsplatser utomhus ska så långt som möjligt utformas så att de arbetande skyddas mot väder och vind.
Huvudsakliga risker med temperaturer som påverkar hälsan
Inom det så kallade neutrala temperaturområdet (från +10 till +30 °C) är riskerna för friska människor små. Däremot påverkas man indirekt av det obehag och den bristande komfort som för hög eller låg temperatur kan ge. Den bristande komforten kan öka risken för olyckor. Låg temperatur kan också ge ergonomiska problem.
Vid temperaturer utanför det neutrala temperaturområdet är risken för hälsan större. Dessa temperaturer förekommer inom till exempel livsmedels- och metallindustrin, men också vid utomhusarbete.
Läs mer om risker med temperaturer och hur de går att förebygga på våra sidor om kyla och värme.
Ansvar för klimatet på arbetsplatsen
Arbetsgivaren har huvudansvaret för att se till att det termiska klimatet på arbetsplatsen uppfyller reglerna. Termiskt klimat är ett begrepp för de olika faktorer som påverkar hur människan upplever temperatur. Både lufttemperatur, temperaturen på omgivande ytor, luftfuktighet och lufthastighet påverkar vår upplevelse. Utöver arbetsgivaren så har även fastighetsägare, byggherrar och projektörer ett ansvar för klimatet på arbetsplatsen.
Arbetsgivarens ansvar för klimatet
Att kontrollera och åtgärda det termiska klimatet hör till det löpande skyddsarbetet på arbetsplatsen enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Åtgärder som inte går att genomföra omedelbart ska arbetsgivaren tidsplanera, till exempel i den årliga handlingsplanen. Installationerna för värme och kyla ska underhållas så att de behåller sin funktion, enligt föreskrifterna om arbetsplatsens utformning.
Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), föreskrifter
Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1), föreskrifter
Arbetsgivarens ansvar för klimatet inomhus
Om du som arbetsgivare inte äger lokalerna utan hyr dem, har du ändå samma ansvar för arbetsmiljön, men du kan i din tur normalt ställa krav på hyresvärden. Om uppvärmningen ingår i hyresvärdens åtagande kan du normalt begära att temperaturen följer gällande regler. Som arbetsgivare kan du eventuellt begära ersättning för egna uppvärmningskostnader eller skadestånd. En del fastigheter har komfortkyla. Det innebär att man kyler fastigheten för att den ska hålla en behaglig temperatur. Om komfortkyla ingår i hyresvärdens åtaganden kan du eventuellt begära ersättning eller skadestånd när den inte fungerar. När du hyr en lokal där arbetstagare ska arbeta ligger det i ditt ansvar som arbetsgivare att kontrollera att lokalerna kan uppfylla klimatkraven, till exempel vid sommarvärme.
Arbetsgivarens ansvar vid arbete utomhus
Vid arbete utomhus har du som arbetsgivare ansvar för att utforma arbetsplatserna så att arbetstagarna så långt som möjligt skyddas mot väder och vind, enligt föreskrifterna om arbetsplatsens utformning. Det förekommer att arbete avbryts vid kyla då stark kyla (eller kyla i kombination med blåst) kan vara farlig. Avbrott görs då med stöd av särskild praxis i vissa branscher, eller till exempel överenskommelser i avtal.
Fastighetsägarens ansvar för klimatet
Även fastighetsägaren har ett ansvar för klimatet. Arbetsmiljöverket kan förbjuda att fastigheten hyrs ut till en viss verksamhet om den saknar möjligheter att ge god arbetsmiljö, enligt arbetsmiljölagen 7:8.
Arbetsmiljölagen, riksdagens webbplats, öppnas i nytt fönster
Byggherrens och projektörens ansvar för klimatet
Byggherrar och projektörer har ett särskilt ansvar att vid projekteringen se till att byggnaden kan uppfylla arbetsmiljöreglerna.
Spara energi utan att försämra arbetsmiljön
Med dagens höga energipriser är det viktigt att se över arbetsplatsens energiförbrukning. Att optimera systemen för värme och ventilation inom arbetsmiljöreglernas gränser kan ge både energivinster och en bra arbetsmiljö.
Spara energi utan att försämra arbetsmiljön
Riktlinjer för temperaturer på olika typer av arbetsplatser
Det finns inget exakt svar på frågan om vilken lufttemperatur som är lämplig för en arbetsplats. Olika personer upplever klimatet på olika sätt. Den temperatur som passar de flesta normalt friska personer kan beräknas med hjälp av standarden SS-EN 7730. En sådan beräkning är dock något man kan behöva lämna till en sakkunnig på området, en arbetsmiljöingenjör eller en konsult.
Standarden anger det temperaturområde inom vilket 90 procent av en normalbefolkning tycker att temperaturen är acceptabel. När beräkningen görs med standarden tas hänsyn till aktivitet och klädsel. Den temperatur som standarden anger är den så kallade operativa temperaturen. Den temperaturen är ett medelvärde av lufttemperaturen, som är den temperatur vi normalt anger, och omgivande ytors medeltemperatur. För att bestämma de omgivande ytornas temperatur krävs speciella temperaturgivare.
|
Aktivitet |
Normal klädsel |
Förstärkt klädsel |
Termoklädsel |
|
Stillasittande arbete |
21-25 °C |
19-23 °C |
17-18 °C |
|
Stående arbete |
13-19 °C |
10-18 °C |
(8)-16 °C |
|
Gående arbete |
10-17 °C |
(6)-14 °C |
- |
De temperaturgränser som kan beräknas med standarden SS-EN ISO 7730:2006 är bara tillförlitliga inom temperaturområdet 10 - 30 °C. Beräknade temperaturer under 10 °C är därför angivna inom parantes.
Utöver klädsel och fysisk aktivitet finns andra faktorer som påverkar vad som är lämplig temperatur:
- Lufthastigheten, det vill säga drag.
- Omgivande ytors temperatur.
- Vem man är, vi är alla olika känsliga för om det är för varmt eller kallt.
- Hur långa arbetspass man har, hur ofta kan man ha paus i mer lämplig temperatur.
| Miljö | Temperatur |
| Kontor, Skola | 20-24 °C* |
| Gymnastiksal | 18 °C |
| Verkstadslokal | 16-20 °C |
| Lager och godsterminal | 10-14 °C |
| Arbete med bara händer | Minst 16 °C** |
| Personalutrymmen | 20-24 °C |
| Livsmedelsbutik | 16-18 °C |
*Sommartid kan temperaturer upp till 26 °C accepteras
** Fingerrörligheten avtar något vid hudtemperaturer kring 20-22 °C och kraftigt vid ca 15-16 °C.
Arbetet i vissa lokaler kan ses som utomhusarbete om byggnaden bara ger skydd mot nederbörd, solstrålning och vind. En sådan lokal kan till exempel vara ett lager för byggnadsvaror. För dessa lokaler är det extra viktigt med kurer eller liknande med högre lufttemperatur eller strålningsvärme.
Enligt Health and Safety Executive (Storbritannien) är en rimlig temperatur inomhus under arbetstid en temperatur som medför rimlig komfort utan speciell klädsel. Denna temperatur är normalt minst 16 °C eller 13 °C om arbetet är fysiskt tungt.
Hur varmt får det vara när man arbetar inomhus?
Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1), föreskrifter
Senast uppdaterad 2024-12-20