Risker när det är kallt inomhus

Obehag och bristande komfort ger sämre arbetsförmåga. Förmågan att tänka och observera påverkas. Koncentrationsförmågan kan minska vilket ökar risken för misstag och olyckor.

Risken för belastnings­skador ökar om delar av leder och muskler kyls ned. Det gäller till exempel nacke och axlar vid kontors­arbete. Ned­kylning ger nedsatt muskel­funktion och sämre kraft och precision. Det är speciellt svårt att arbeta med kalla fingrar vilket blir tydligt vid monterings­arbeten men också vid kontors­arbete. En företags­ekonomisk aspekt samverkar alltså med arbetsmiljö­kraven. Ett bra klimat brukar löna sig.

Vid lägre temperaturer finns en risk för ned­kylning även om det är ovanligt vid arbete i uppvärmda lokaler. Risken finns framförallt vid arbeten då den fysiska aktiviteten är låg.

Det kan då vara svårt att behålla en normal kropps­temperatur, särskilt i de yttre delarna av kroppen. Problem kan uppstå om den inre kropps­temperaturen sjunker, men också om kropps­delar blir kalla.

Vissa personer kan vara särskilt känsliga för kyla. Det kan bero på normal variation bland friska individer, men också bero på skador och sjukdom.

Risker vid utomhusarbete i kyla

Vid arbete utomhus är man mer utsatt för både värme och kyla. Samma risker finns som vid arbete inom­hus. Samtidigt är den fysiska aktiviteten oftast högre vid utomhus­arbeten och klädseln är oftast väl anpassad för det aktuella arbetet. Största riskerna finns vid kombinationen låg temperatur och hög vind­hastighet, då av­kylningen kan bli kraftig.

Värmesystem för lämplig temperatur

Ibland blir det kallt inomhus på grund av utomhusklimatet och att värmesystemet är underdimensionerat. Temperaturen kan också bli för låg på grund av att byggnadens konstruktion är otät och dåligt isolerad.

För att hålla lämplig temperatur inomhus behövs normalt värme­installationer i alla lokaler där arbete bedrivs året om. Värmesystemet ska ha kapacitet att kunna hålla en lämplig temperatur. Vid stilla­sittande arbete, då kroppen alstrar mindre värme, bör temperaturen vinter­tid ligga inom området 20-24 °C. Vid rörligt eller fysiskt mera ansträngande arbete bör den vara minst 14-15 °C.

Värmesystemet dimensioneras normalt inte för att klara de mest extrema ute­temperaturerna. Det gäller dels enstaka extremt kalla dagar, dels kortare perioder med stark kyla, så kallade köld­knäppar. Man får alltså acceptera att det enstaka gånger blir kallare än vad som upplevs som komfortabelt. Under normala vinter­temperaturer kan man dock kräva att värme­systemet klarar av att hålla lämplig temperatur.

Ibland kan det vara svårt att hålla en temperatur som är lämplig för arbetstagarna i hela lokalen på grund av den produktion man bedriver. Det gäller till exempel inom livsmedels­industrin eller på ett glas­bruk. Man måste då försöka hålla en lämplig temperatur i de delar av lokalen där människor framförallt befinner sig. Om det inte är möjligt krävs andra åtgärder för att minska risken för ohälsa och olycks­fall. Arbetstiden kan behöva anpassas med pauser i, eller arbetsrotation till, lokaler med lämplig temperatur. Det kan också krävas lämpliga skydds­kläder för den aktuella situationen.

Luftdrag uppfattas ofta som allmän kyla och ska därför undvikas. Endast när det är väldigt varmt uppfattas drag som svalkande och därför positivt. Höga luft­hastigheter i en lokal kan skapas av kallras från fönster, av kalla golv och väggar, eller av ventilations­systemet.

Tilluft ska alltid tillföras så att inte besvärande drag uppstår. Vid stilla­sittande arbete vinter­tid brukar luft­hastigheter lägre än 0,15 – 0,2 m/s uppfattas som dragfria. Man bör placera uppvärmnings­anordningar under fönster för att undvika kallras.

Om det finns en dörr nära en permanent arbets­plats som går ut till det fria eller till en kallare lokal, ska den ha skydd mot drag. Det kan till exempel vara en sluss eller en luft­ridå.

Tillfälliga åtgärder vid kyla

• Förstärkt klädsel
• Flytt till andra lokaler
• Användning av tillfälliga elradiatorer eller luftvärmare
• Användning av provisoriska vindfång
• Justering av arbetstider
• Om möjligt arbeta hemma

Förebygg vid arbete utomhus

När det är kallt ute bör arbetsplatser utomhus ordnas så att man inte utsätts för vind eftersom kall luft med hög hastighet på kort tid kan kyla av kroppen. Vid arbete utomhus under sommartid bör man även använda sig av solavskärmning för att minska värmetillskottet och UV-strålningen från solen. På skolgårdar och liknande miljöer bör tillgång till skugga finnas på någon del av gården.

Vid arbete i stark värme måste kroppen skyddas mot uppvärmning som är så stor att den kan medföra skadliga fysiologiska konsekvenser. Det gäller till exempel för hårt kroppsarbete utomhus under mycket varma dagar, till exempel vid vägarbete.

Arbetsmiljöreglerna har ingen lägsta temperaturgräns som säger när arbetet måste avbrytas. Inom till exempel byggnadsbranschen brukar det istället regleras i avtal mellan parterna.

Tillfälliga åtgärder vid utomhusarbete

• Byt till andra arbetsuppgifter
• Prioritera arbete i skugga när det är stark sol
• Ta längre pauser
• Förskjut om möjligt arbetstiden under dagen
• Använd så varma eller svala kläder som möjligt
• Se till att dricka när det är varmt