Optimera systemen inom reglernas gränser

Arbetsmiljöverket rekommenderar en temperatur på 20-24 grader inomhus vintertid. Det framgår av föreskrifterna om arbetsplatsens utformning. Även om det finns stora individuella skillnader påverkar temperaturen vårt välbefinnande, koncentration och arbetsförmåga.

Med dagens höga energipriser är det ändå en rimlig åtgärd att klä på sig lite mer och dra ner temperaturen någon grad eller två. Arbetsgivaren är alltid ansvarig för arbetsmiljön och att arbetstagarnas hälsa inte påverkas negativt.

Temperaturen inomhus bör inte vara lägre än 20 grader

Enligt Arbetsmiljöverkets regler bör inte temperaturen inomhus vara lägre än 20 grader på kontor, skolor och liknande arbetsplatser med stillasittande sysselsättning. Vid den temperaturen behöver många ta på sig mera kläder för att inte frysa.

Om temperaturen varaktigt, det vill säga i någon vecka eller mer, är under 20 grader ska arbetsgivaren se om det går att höja temperaturen. Det ska arbetsgivaren göra genom att se över värmesystem och lokaler.

Lokaler kan förlora värme genom dåligt tätade fönster. Kalla ytor, till exempel ytterväggar och fönsterytor, kyler också ned och orsakar kallras och drag. Att se över fönster och tätlister är ett sätt att både förbättra arbetsmiljön och minska energiförbrukningen.

Temperaturer under 20 grader kan vara lämpliga på arbetsplatser där personer rör sig mer. Vissa verksamheter kräver att temperaturen är lägre, till exempel inom livsmedelsindustrin. Där används kläder anpassade för den verksamheten.

Läs mer på våra sidor om temperatur och klimat.

Temperatur och klimat

I föreskrifterna om arbetsplatsens utformning finns regler gällande temperatur på arbetsplatsen.

Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1), föreskrifter

Se till att ventilationen fungerar som den ska

Att se över ventilationen kan både förbättra arbetsmiljön och spara energi. Ventilationen är avgörande för att personer ska må bra på arbetsplatsen och i skolan. Det ska vara god luftkvalitet där människor arbetar. Ventilationen för bort föroreningar från lokal, inredning och personer. Speciellt viktig är det för personer som har astma, allergi eller annan överkänslighet.

God ventilation som uppfyller kraven minskar även risken för smittspridning på arbetsplatsen. Den ventilerar bort smittämnen, virus och bakterier, som svävar i luften. Bra städning och rengöring samt luftrenare bidrar också till bättre luftkvalitet och mindre smittspridning.

Ventilationsanläggningar drar också energi och kostar pengar. De drar energi i form av el för att driva fläktar och styrutrustning. Om värmeväxlaren fungerar dåligt så går även värmeenergi förlorad.

För att minska energikostnaden bör arbetsgivaren eller fastighetsägaren se över ventilationens funktion. Det kan till exempel vara bra att byta filter. Ett gammalt igensatt filter ger mer luftmotstånd och kräver därför mer energi. Man kan även behöva se över och rengöra ventilationskanaler och värmeväxlare för att de ska fungera optimalt. Allt detta sparar energi.

Att dra ner på ventilationens luftflöden kan påverka människors hälsa negativt. Det kan bland annat leda till förhöjda halter av föroreningar i luften. Det kan också bli för hög luftfuktighet som kan orsaka kondens och mögelskador. Om luften däremot är extremt torr så kan det vara bra att höja luftfuktigheten.

Arbetsgivaren och fastighetsägaren är ansvariga för att det är god luftkvalitet på arbetsplatsen och i skolan. Ventilationen ska fungera som avsett för den verksamhet som bedrivs.

Läs mer på våra sidor om luft och ventilation.

Luft och ventilation

I föreskrifterna om arbetsplatsens utformning finns regler gällande ventilation och luftkvalitet på arbetsplatser och i skolan.

Arbetsplatsens utformning (2020:1), föreskrifter