Det är arbetsgivaren som ansvarar för arbetsmiljön på arbetsplatsen. Under vintersäsongen kan det handla om lite andra saker än övriga året, exempelvis att se till att skotta snö och att sanda ordentligt vid entréer och gångstråk för att undvika att någon halkar och skadar sig. Vid trappor och i branta backar kan det behövas räcken. Men kylan i sig kan också vara ett problem som leder till ohälsa.
Kyla
– Det finns inga regler för hur kallt det får vara vid arbete utomhus men arbetsgivaren ska i sitt förebyggande arbetsmiljöarbete bedöma riskerna med att det är kallt på jobbet så att arbetet kan utföras på ett säkert sätt, säger Fredrik Haux, expert på temperatur och ventilation på Arbetsmiljöverket.
Det förebyggande arbetsmiljöarbetet innefattar även att förebygga skador genom att halka och falla.
Den som jobbar utomhus när det är kallt behöver ta regelbundna pauser och det ska finnas möjlighet att värma sig i rumstemperatur mellan arbetspassen.
Arbetsgivaren kan också behöva vidta andra åtgärder på grund av vinterkylan. Det kan till exempel vara att:
- använda provisoriska vindfång
- justera arbetstiden.
För den som arbetar inomhus där det är kallt kan det ibland behövas åtgärder i form av att:
- flytta verksamheten till andra lokaler
- använda tillfälliga elradiatorer eller luftvärmare
- om möjligt arbeta hemifrån.
Halkolyckor
Statistiken i tabellen nedan visar anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro som har orsakats av snö, vatten och is. Det gäller anmälningar där någon ramlat på samma nivå och som har inträffat på glatt underlag, till exempel vid en entré. Eftersom det inte går att skilja på om olyckan uppkommit inomhus eller utomhus räknas även olyckor på hala golv in i statistiken. Tydligt är ändå att vintermånaderna sticker ut.
Januari i topp
I januari 2021 rapporterades så många som 1 157 fallolyckor på våra arbetsplatser. Även 2016, 2017 och 2019 är januari den månad som det skett flest halkolyckor. Vanligast är att skador uppstått på ben, arm och rygg.
Tabellen visar anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro orsakat av fall från samma nivå, på grund av halt underlag.
Anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro efter skademånad |
|||||||
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021* | Totalt | |
| Januari | 634 | 560 | 579 | 983 | 244 | 1159 | 4159 |
| Februari | 317 | 426 | 726 | 550 | 354 | 663 | 3036 |
| Mars | 178 | 291 | 604 | 281 | 182 | 218 | 1754 |
| April | 51 | 78 | 109 | 73 | 59 | 67 | 437 |
| Maj | 60 | 38 | 41 | 51 | 48 | 44 | 282 |
| Juni | 53 | 65 | 37 | 52 | 71 | 60 | 338 |
| Juli | 54 | 43 | 45 | 45 | 44 | 54 | 285 |
| Augusti | 64 | 77 | 62 | 60 | 66 | 68 | 397 |
| September | 71 | 77 | 59 | 52 | 81 | 63 | 403 |
| Oktober | 75 | 97 | 132 | 134 | 94 | 97 | 629 |
| November | 588 | 411 | 151 | 229 | 163 | 323 | 1865 |
| December | 309 | 523 | 364 | 397 | 137 | 409 | 2139 |
| Totalt | 2454 | 2686 | 2909 | 2907 | 1543 | 3225 | 15724 |
* Det anmäls fortfarande olyckor som inträffade 2021.
Vi kan inte separera olyckor som inträffat utomhus eller inomhus.
Källa: Arbetsmiljöverket
Snöskottning på tak
Arbete som utförs på en höjd som är två meter eller mer kräver särskilda fallskydd som skyddsräcken, ställningar, arbetsplattformar eller motsvarande. Om det inte är möjligt med sådana gemensamma skyddsåtgärder ska personligt fallskydd användas.
Vid snöskottning på tak är det normalt personligt fallskydd som används, och det måste då vara förankrat i en säker förankringspunkt och kunna hindra eller stoppa och bromsa ett eventuellt fall.
Om personligt fallskydd används ska man följa reglerna i AFS:en Användning av personlig skyddsutrustning.
Från och med 2015 kan alla som utför snöskottning på tak där det finns risk för att falla 2 meter och mer, få betala sanktionsavgifter, om inte reglerna följs.