För att uppnå ett hållbart arbetsliv behövs det insatser för att förebygga arbetsrelaterad ohälsa. Därför har Arbetsmiljöverket under fyra år inspekterat nästan 4 800 arbetsgivare i olika branscher över hela landet. Belastningsrelaterade besvär ligger bakom en stor del av den arbetsrelaterade ohälsan. Därför har vi haft ett särskilt fokus på belastningsbesvär i fyra av sex berörda inspektionsaktiviteter. Vårt andra stora fokus har varit att arbetsgivarna ska ha ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Vi redovisar nu resultatet i en ny rapport.

– Det är arbetsgivarna som ansvarar för att det finns ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen. Arbetsgivare, politiker och övriga aktörer behöver fortsätta att utveckla det ergonomiska och systematiska arbetsmiljöarbetet, för att ingen ska behöva skada sig, bli sjuk eller dö på grund av sitt arbete. Våra inspektioner bidrar till att minska arbetsmiljörisker för arbetstagarna och ökad kunskap, säger projektägare Nadja Lukin på Arbetsmiljöverket.

Kommuner och regioner fick krav på förbättringar

I en av inspektionsaktiviteterna har vi inspekterat alla Sveriges 21 regioner och 286 av 290 kommuner. Nio av tio inspekterade arbetsställen har fått krav på förbättringsåtgärder. Många arbetsgivare hade brister i sina årliga uppföljningar av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

– Att ha en väl fungerande uppföljning av att det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar är särskilt viktigt för kommuner och regioner som sysselsätter så många människor. Många har i sina organisationer exempel på systematiskt arbetsmiljöarbete som fungerar bra. Att ta tillvara det för internt lärande kan bidra till att utveckla hela organisationens arbetsmiljöarbete, säger Nadja Lukin.

De vanligaste bristerna:

• Organisationerna hade inte genomfört årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet.
• Rutinerna för det systematiska arbetsmiljöarbetet hade brister i hur den årliga uppföljningen skulle genomföras.

Kommuner och regioner styrs av politiker som ska se till att verksamheterna lever upp till arbetsmiljölagens krav och som ger de yttersta förutsättningarna för arbetsmiljöarbetet. För att öka kunskapen om deras ansvar i arbetsmiljöarbetet genomförde vi en särskild informationsinsats innan vi inledde inspektionerna, där regioner och kommuner har erbjudits informationstillfällen. Det har varit stor deltagande och intresse från politikernas sida.

Bättre ergonomi för frisörer och i livsmedelsindustrin

I en Europagemensam insats har vi inspekterat det förebyggande arbetet mot belastningsbesvär i frisörbranschen respektive livsmedelsindustrin. Här visade det sig att få arbetsgivare undersöker och bedömer riskerna för belastningsbesvär. Bland frisörerna använde bara 28 procent en riskbedömning som identifierade risker för belastningsbesvär. Motsvarande siffra för livsmedelsföretagen var 40 procent.

– Vi ser att det finns tekniska förbättringar inom frisörbranschen som påverkar risken för belastningsbesvär på ett positivt sätt, till exempel höj- och sänkbara stolar eller lättviktsfönar. Tyvärr arbetar man ibland för intensivt och får inte tillräcklig återhämtning. I livsmedelsbranschen har vissa tunga arbetsmoment försvunnit, men det finns fortfarande många repetitiva moment kvar i arbetet, säger Nadja Lukin.

Inspekterade företag utvecklades

I en tredje tillsynsaktivitet har vi undersökt om inspekterade företag har utvecklat sitt arbetsmiljöarbete efter inspektion. Vi besökte arbetsställen som vi inspekterat för omkring fem år sedan och bedömde hur stor del av det systematiska arbetsmiljöarbetet som nu var integrerat i företagens processer. Även om nästan 6 av 10 fick krav på förbättringsåtgärder hade 70 procent av företagen fortsatt att utveckla sitt systematiska arbetsmiljöarbete sedan vårt första besök.

– Även om det är svårt att jämföra inspektionerna rakt av kan vi konstatera att tillsyn gör skillnad. Det är glädjande att se att arbetsgivarna inte backat i sitt arbetsmiljöarbete, säger Nadja Lukin.