Fler nyheter

Nio myndigheter kraftsamlar mot arbetslivskriminalitet

  • 6 december 2024

Arbetslivskriminalitet hotar inte bara enskilda arbetstagare utan också samhället i stort. För att motverka detta samverkar nio svenska myndigheter för att höja medvetenheten om vad du som kund kan göra för att skydda både arbetstagare och vårt gemensamma samhälle. Under 7–29 december pågår kampanjen ”Priset bakom priset”, som riktar sig både mot allmänheten och mot utsatta arbetstagare.

Närbild på ett par händer som granskar en personalliggare på restaurang.

– Vi kan aldrig acceptera ett arbetsliv där människor utnyttjas, skattemedel missbrukas eller seriösa företag slås ut av oseriösa aktörer. Genom gemensamma insatser kan vi skapa ett tryggare och mer hållbart arbetsliv, säger Arne Alfredsson, chef för myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet på Arbetsmiljöverket.

Kampanjen ”Priset bakom priset” är ett samarbete mellan myndigheterna: Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket och Åklagarmyndigheten.

Informationskampanjen som myndigheterna nu drar igång syftar till att bekämpa arbetslivskriminalitet, höja medvetenheten hos allmänheten och stärka utsatta arbetstagares kunskap om sina rättigheter. Arbetsmiljöverket samordnar uppdraget.

Vad är arbetslivskriminalitet?

Arbetslivskriminalitet innebär att arbetsgivare och företag bryter mot lagar och regler. Det kan handla om allt från allvarliga brister i arbetsmiljö till skattefusk och exploatering av arbetstagare. Några exempel är

  • utnyttjande av arbetskraft utan arbetstillstånd
  • arbetsmiljörisker som utsätter anställda för fara
  • fusk med bidrag och skatter.

– Genom att identifiera och motverka kriminalitet i företag skyddar vi både individer och det seriösa företagandet, liksom vårt välfärdssystem. Många gånger ser vi att den organiserade brottsligheten ligger bakom och att de tjänar stora pengar på arbetslivskriminalitet, säger Per Wadhed, chef för sekretariatet för myndighetssamverkan på Noa inom polisen.

Denna brottslighet har långtgående konsekvenser både för enskilda arbetstagare och samhälle:

  • Människor utnyttjas, ofta genom låga löner, farliga arbetsmiljöer och hot.
  • Seriösa företag konkurreras ut av de som bryter mot lagar och regler.
  • Samhället förlorar resurser när skattemedel går till felaktiga ändamål.

Alla som arbetar i Sverige har rättigheter

Arbetslivskriminalitet drabbar ofta redan utsatta grupper, särskilt utländska arbetstagare, som riskerar exploatering genom låga löner, dåliga boendeförhållanden och hot om våld. Många av de som utnyttjas arbetar i branscher med låga krav på kvalifikationer, men problem förekommer även i reglerade yrken.

Utsatta arbetstagare har rätt till bland annat

• Lön i pengar, inte i form av mat eller boende.
• Säker arbetsmiljö och rätt skyddsutrustning.
• Möjlighet att behålla sitt pass och fri rörlighet utanför arbetsplatsen.

Allmänhetens roll i att bekämpa arbetslivskriminalitet

Ofta döljer sig arbetslivskriminalitet bakom orimligt låga priser på varor och tjänster. Genom att vara uppmärksamma och ställa rätt frågor kan vi alla bidra till att motverka detta.

Så kan du som kund agera:

  • Granska priset – är det för bra för att vara sant?
  • Be om kvitto.
  • Kontrollera om företaget har F-skatt.
  • Fråga om de anställda har rätt utrustning och skydd.
  • Tipsa myndigheter om du misstänker brott eller utnyttjande av arbetskraft.

Tipsa polisen om arbetslivskriminalitet 

Ett starkt samarbete för hållbart arbetsliv

Våra gemensamma insatser visar att samverkan är avgörande för att bekämpa arbetslivskriminalitet. Genom att kombinera våra resurser och expertis från olika områden kan vi arbeta effektivt för att skapa ett tryggt och säkert arbetliv för alla.

– Det här arbetet handlar om att skydda människor, skapa rättvisa konkurrensförhållanden och försäkra oss om att skattemedel används på rätt sätt. Vi fortsätter att stärka vårt gemensamma arbete för att bekämpa fusk och brott i arbetslivet, avslutar Nina Blomkvist, nationell samordnare för myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet på Skatteverket.

Fakta: myndigheter mot arbetslivskriminalitet

Nio myndigheter har regeringens uppdrag att arbeta tillsammans för att motverka arbetslivskriminalitet inom olika branscher.

Tillsammans sprider vi information och kunskap samt planerar och genomför oanmälda kontroller för att stoppa regelbrott och annan brottslighet i arbetslivet.

Kontrollerna genomförs i riskbranscher som till exempel transport, bygg, bärplockning, bilverkstäder, biltvättar, slakterier, byggverksamhet, skönhetssalonger och restauranger.

Hittills har myndigheterna genomfört drygt 14 000 gemensamma kontroller. Sedan 2023 organiseras kontrollerna genom samordning i sju regionala center mot arbetslivskriminalitet (AKC). Dessa finns i Stockholm, Umeå, Göteborg, Malmö, Norrköping, Uppsala och Örebro.

Relaterade nyheter

  • Arbetsmiljöverket ser över hanteringen av asbestrivningar
    • 29 november 2024
    Arbetsmiljöverkets villkorade tillstånd för hantering av asbest är till för att skydda arbetstagare från de mycket allvarliga hälsorisker som finns vid till exempel rivning av asbest. Det är alltid arbetsgivaren som har ansvar för arbetsmiljön och att reglerna följs på en arbetsplats där det före...
  • Beslut om ändringsföreskrifter
    • 15 november 2024
    Nu har Arbetsmiljöverkets generaldirektör fattat beslut om de ändringsföreskrifter som varit ute på remiss under våren och hösten. Föreskrifterna träder i kraft den 1 januari 2025, samtidigt med alla regler i en ny struktur.
  • Vibrationsskador går att förebygga
    • 24 oktober 2024
    Vibrationer från handhållna vibrerande maskiner kan ge allvarliga och bestående skador. Men det går att förebygga skador genom att satsa på arbetsmiljöarbetet – och använda rätt maskiner och arbetssätt.
  • Fler poliser måste få utbildning om farliga ämnen
    • 14 oktober 2024
    Nya fordon med ny teknik medför risker i arbetet vid olycksplatser på våra vägar. Nu förelägger vi Polismyndigheten att se till att alla poliser som kan beordras till olycksplatser med brinnande eller krockskadade fordon regelbundet genomgår så kallad CBRNE-utbildning.
Fler nyheter