Bygg- och anläggningsbranschen är en olycksdrabbad bransch. Det är ofta många olika aktörer inblandade i projekten, och i de tidigare reglerna var det otydligt vem som har arbetsmiljöansvaret och vem som ska utföra uppgifterna. 

Föreskrifterna om projektering och byggarbetsmiljösamordning (AFS 2023:3) tydliggör ansvar och uppgifter för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare, och har tydligare bestämmelser kring att

• förebygga risker så tidigt som möjligt i byggprojekten
• övergripande organisera och skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö
• samordna och organisera bygg- och anläggningsprojekt
• kontrollera och följa upp arbetsmiljöarbetet.

Föreskrifterna om projektering och byggarbetsmiljösamordning preciserar, och förtydligar, de tidigare bestämmelserna i Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3) som grundar sig på det så kallade byggplatsdirektivet (92/57/EEG). Ett flertal tidigare allmänna råd har lyfts upp till paragraftext.

År 2010 kom det en EU-guide som beskriver god praxis om förståelsen och tillämpningen av byggplatsdirektivet. Guiden har påverkat innehållet i den nya föreskriften.

Föreskriften preciserar och förtydligar även bestämmelserna i arbetsmiljölagen.

I AFS 2023:3 finns även bestämmelser om projekteringsansvar för arbetsmiljön i bruksskedet. Dessa kommer från den tidigare föreskriften Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1).

Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter gäller oberoende av till exempel branschavtal.

Det är en fråga för branschavtalens parter att bedöma om dessa behöver uppdateras eller inte. Parterna kan inte avtala bort bestämmelser i arbetsmiljölagen eller Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Nej. I föreskrifterna och arbetsmiljölagen är det tydligt att byggherren ska utse Bas-P och även Bas-U. Byggherren och byggarbetsmiljösamordnarna har olika ansvar och uppgifter i byggprojektets arbetsmiljöarbete. Vilket avtal, ABT06 eller annat, eller upphandlingsform som används är upp till parterna att avgöra. Arbetsmiljöverkets föreskrifter gäller framför ett avtal.

Att parterna ingår ett avtal enligt ABT06 innebär inte per automatik att totalentreprenören är att anse som ställföreträdare för byggherren i arbetsmiljölagens mening. För att anses som ställföreträdare för byggherren krävs självständighet, vissa befogenheter och ett skriftligt avtal. Läs mer i 5 kap. i Projektering och byggarbetsmiljösamordning (AFS 2023:3).

Regler om att byggherren har ett ansvar för tidplanen har funnits sedan 2009 i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Syftet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter är att förebygga ohälsa och olycksfall som kan uppstå under bygg- och bruksskedet och reglerna om tidsplaneringen tar sikte på att arbetsmiljörisker inte ska uppstå på grund av tidsbrist.

Enligt AFS 2023:3 ansvarar byggherren under planering och projektering för att se till att det upprättas en realistisk tidplan för hela byggprojektet. Föreskriften reglerar inte hur det arbetet görs, exempelvis vem som upprättar tidplanen.

Branschens allmänna bestämmelser för totalentreprenader, ABT06, påverkar inte byggherrens ansvar enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Byggherren bör alltså ta hänsyn till sitt ansvar för tidplanen i samband med att avtal tecknas så att kontraktstiden blir tillräcklig.

Nej. Paragraferna i den tidigare föreskriften AFS 1999:3 är uppdelade på flera föreskrifter, och återfinns främst i

• Projektering och byggarbetsmiljösamordning – grundläggande skyldigheter (AFS 2023:03)
• Risker vid vissa typer av arbeten (AFS 2023:13), kapitel 5 om byggnads- och anläggningsarbete

I den paragrafnyckel som tagits fram kan du se var de tidigare paragraferna har placerats i den nya regelstrukturen.placerats i den nya regelstrukturen. 

I den nya regelstrukturen är föreskrifterna uppdelade i grundläggande regler och övriga regler. Strukturen utgår från vilken roll – och därmed ansvar man har. Syftet är att det ska bli tydligare att flera föreskrifter gäller parallellt och komma ifrån att vissa verksamheter bara känner till och förhåller sig till en för branschen specifik föreskrift.

Föreskriften om projektering och byggarbetsmiljösamordning innehåller endast grundläggande regler för byggherrar, projektörer, byggarbetsmiljösamordnare och tillverkare av monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar.

Du som är ansvarig aktör i ett bygg och anläggningsprojekt behöver därför läsa i flera föreskrifter beroende på vilka risker som finns i ditt projekt. 

I strävan efter att förtydliga och göra texten lättare att följa och förstå, beskriver de nya reglerna inte bara vad de ansvariga aktörerna ska göra - utan även hur och när. Paragraferna i den tidigare föreskriften Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3) är ofta långa, och omfattar många olika regler i samma paragraf. I den nya föreskriften är reglerna är uppdelade i kortare paragrafer för att göra dem mer lättlästa.

I den nya föreskriften har det även tillkommit nya paragrafer som preciserar och utvecklar nu gällande regler. Vissa av dem kommer från den tidigare föreskriften Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1).

Reglerna har klarspråksbearbetats för att göra bestämmelserna enklare att förstå. Därför har långa och svårlästa begrepp ersatts av kortare och enklare ord och begrepp. Exempelvis har ”den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete” ersatts av ”byggherren”. Ett annat exempel är att ”byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering enligt 3 kap. 7 a § arbetsmiljölagen” har ersatts av ”Bas-P”.

Föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller i rollen som arbetsgivare, inte för rollerna byggherre, projektör, byggarbetsmiljösamordnare eller tillverkare av monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar. För dem gäller föreskriften Projektering och byggarbetsmiljösamordning (AFS 2023:3), där grundprinciperna för aktörerna i ett bygg- och anläggningsprojekt är införda, i enlighet med byggplatsdirektivet.

Som byggherre behöver du lägga resurser på att utse Bas-P så tidigt som möjligt för att du ska få stöd i dina uppgifter med arbetsmiljöarbetet och för att Bas-P ska kunna utföra sitt uppdrag med samordning på ett bra sätt. Ett bra arbetsmiljöarbete i tidigt skede ger oftast en smidig, effektiv och kvalitativ produktion så att ingen riskerar att bli sjuk, skadas eller dö i bygg- och anläggningsprojekt.

Det förekommer olika benämningar för de inledande faserna i en byggprocess, och de används olika i olika organisationer. Som exempel kan nämnas ”idéskede och ”förstudie”.

Det som bör avgöra när ni kan anse att den tidiga planeringen startar är när ni bestämmer att ni vill gå vidare från en första idé till att undersöka om byggprojektet är genomförbart eller inte, det vill säga när planeringen medför sådana val som kan påverka arbetsmiljön.

Byggherren ska se till att hänsyn tas till arbetsmiljön när man till exempel väljer utformning och placering av en byggnad eller anläggning och när stomsystem eller andra bärande element väljs. Sådana val kan göras tidigt i planeringen och då är det hög tid att börja arbeta aktivt med arbetsmiljöfrågorna, om ni inte redan har börjat med det.

Sedan tidigare har byggherren ett ansvar för byggarbetsmiljösamordnarnas uppgifter (se 3 kap. 6 § arbetsmiljölagen). Det ansvaret är förtydligat och preciserat i Projektering och byggarbetsmiljösamordning (AFS 2023:3) där kapitel 2 beskriver byggherrens uppgifter och ansvar.

Byggherren ska till exempel

• se till att bestämmelserna i kapitlen om Bas-P och Bas-U uppfylls och se till att den organisation och de resurser som krävs för arbetsmiljöarbetet i byggprojektet finns under hela projekttiden
• utse Bas-P och Bas-U med hänsyn till byggprojektets storlek, komplexitet och risknivå och välja byggarbetsmiljösamordnare som kan avsätta tillräckligt med tid och personal för arbetsmiljöuppgifterna i byggprojektet
• se till att Bas-P tidigt påbörjar arbetsmiljösamordningen
• se till att Bas-P och Bas-U har de förutsättningar som behövs för att kunna utföra sina arbetsmiljöuppgifter
• kontrollera att Bas-P och Bas-U utför sina arbetsmiljöuppgifter
• att det sker en överlämning av arbetsmiljöplanen och arbetsmiljöarbetet mellan byggarbetsmiljösamordnare.

Om det visar sig att det finns brister i arbetsmiljöarbetet ska byggherren se till att åtgärder vidtas för att åstadkomma en säker arbetsmiljö.

Läs mer om byggherrens uppgifter i kapitel 2.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:3) om projektering och byggarbetsmiljösamordning – grundläggande skyldigheter

Om du bara utför någon form av byggnads- eller anläggningsarbete så gäller inte AFS 2023:3 för dig. Du ska däremot följa arbetsmiljöreglerna i kapitlet om byggnads- och anläggningsarbete i föreskrifterna om risker vid vissa typer av arbeten (AFS 2023:13) och övriga arbetsmiljöregler som gäller för dig, exempelvis AFS 2023:1 om du är arbetsgivare.

Det är däremot vanligt att du som byggentreprenör har flera roller i ett mindre projekt. Det innebär att du måste sätta dig in reglerna för alla de olika roller som du har. Exempelvis kanske du även projekterar och är den som samordnar de som deltar under projekteringen och de som bygger (och har alltså både rollen som Bas P och Bas-U). Då behöver du följa regler även i AFS 2023:3.

Det är ingen skillnad. Vi har använt ”byggherrens ställföreträdare” i likhet med byggplatsdirektivet, för att vi bedömer att det är ett begrepp som bättre beskriver rollen och därmed ökar förståelsen. Vi har också förtydligat vad som gäller kring självständighetskravet.

Du som privatperson har ett byggherreansvar när du ska utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete, det framgår redan i arbetsmiljölagen.

• Om du som privatperson anlitar en enda entreprenör i ett samlat uppdrag, går ditt byggherreansvar över till entreprenören.
  
  
• Om entreprenaden är delad, omfattas du av de bestämmelser som gäller för byggherrar.

Skillnaden är att det nu finns några bestämmelser som syftar till att göra det enklare att göra rätt för både privatpersonen och entreprenören. Om du vill att byggherreansvaret automatiskt ska övergå till en entreprenör ska du beställa ditt projekt enligt reglerna i den nya föreskriften.

Vi har arbetat fram en definition av projektör som gör det tydligt vem som avses vilket kan innebära att fler aktörer än tidigare inser att de har rollen som projektör.

Tänk på att om projekteringen löper sida vid sida om byggnadsarbetena kan du som byggentreprenör också räknas som projektör om du projekterar, eller om du i rollen som byggherre också fattar beslut och utför projektering, så kan du räknas som projektör och behöver då följa bestämmelserna för projektörer.

Byggherren ska utse en lämplig Bas-P och en lämplig Bas-U enligt 2 kap. 9 § AFS 2023:3. Det är ofta en organisation som utses, till exempel ett företag. Då behöver byggarbetsmiljösamordnaren i sin tillsätta resurser för samordningsuppgifterna i form av en handläggare, och eventuella andra resurser som stöd till handläggaren. Handläggaren utför normalt själv uppgifterna men kan alltså också se till att andra som byggarbetsmiljösamordnaren förfogar över utför vissa uppgifter.

I stora, komplexa högriskprojekt kan det i vissa fall behövas flera handläggare. När det finns flera handläggare är det viktigt att det finns tydliga gränssnitt mellan deras arbetsområden och att handläggarna är samordnade.

Bestämmelser om att en person med särskild kompetens ska leda specifika arbetsmoment är inte nya utan fanns redan i AFS 1999:3. Det som är nytt är att Bas-U ska säkerställa att sådana arbetsmoment leds av en person med särskild kompetens. Bas-U ska också se till att kommunikationen fungerar mellan berörda aktörer så att dessa arbetsmoment kan utföras säkert.

I föreskriften Projektering och byggarbetsmiljösamordning (AFS 2023:3) finns regler om att entreprenörernas skyddsombud ska ges möjlighet att delta i arbetsmiljöarbetet under byggskedet. Det är Bas-U som ska organisera en skyddsverksamhet och Bas-U ska samråda med skyddsombud vars arbetsgivare verkar på byggarbetsplatsen.

I 6 kap. 4 § arbetsmiljölagen finns regler om att skyddsombud för en verksamhet ska ges möjlighet att delta redan under planering av nya eller ändrade arbetslokaler eller anordningar inom sitt skyddsområde. Det är arbetsgivaren i den verksamhet som ska byggas eller ändras, som ska se till att skyddsombud bjuds in. Det är bra att göra det så tidigt som möjligt i processen. Då kan synpunkter från skyddsombud som har kunskap om arbetsmiljön i den verksamhet som ska bedrivas tas om hand från början. Kostsamma ändringar i senare skeden kan då undvikas.

Det finns ett utbildningskrav för Bas-P och Bas-U i föreskriften. Bas-P och Bas-U ska ha den utbildning, kompetens och erfarenhet som behövs för arbetsmiljöarbetet med hänsyn till projektets storlek, komplexitet och risknivå. I allmänna råd till den aktuella bestämmelsen utvecklas vad en sådan utbildning bör innehålla.

Det ställs inget utbildningskrav på byggherren. Men byggherren ska ha arbetsmiljökompetens som motsvarar byggprojektets storlek, komplexitet och risknivå för att kunna följa och arbeta i enlighet med föreskriftens bestämmelser. Byggherrens behov av organisation, resurser och kompetens för arbetsmiljöarbetet kan variera beroende på byggprojekt.

Byggherren ska också se till att de projektörer som anlitas har den kompetens och erfarenhet som motsvarar byggprojektets storlek, komplexitet och risknivå. Projektörens kompetens ska vara tillräcklig för att förebygga de arbetsmiljörisker som kan förekomma i både bygg- och bruksskede.

De handläggare som redan har en utbildning i byggarbetsmiljösamordning behöver uppdatera sig för att ha goda kunskaper om den nya föreskriften Projektering och byggarbetsmiljösamordning (AFS 2023:3).

Hur handläggarna ska få kunskaper om de nya reglerna regleras inte i föreskriften. De ska ha den utbildning, kompetens och erfarenhet som behövs för arbetsmiljöarbetet med hänsyn till projektets storlek, komplexitet och risknivå. Handläggare kan få kunskaper om det nya regelverket genom utbildning eller genom att man skaffar sig kompetensen, teoretisk och praktisk, på annat sätt.

Om du endast tillverkar och inte ansvarar för projekteringen av monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar, har du normalt inte ett arbetsmiljöansvar för projekteringen.

Du räknas inte som ”den som tillverkar monteringsfärdiga byggnader och anläggningar”, om du bara tillverkar efter någon annans ritningar och till exempel inte får göra några ändringar utifrån ritningarna. Då är det den som är ansvarig för hela projekteringen av de prefabricerade elementen som avses.