Bygg- och anläggningsbranschen är en olycksdrabbad bransch. Det är ofta många olika aktörer inblandade i projekten, och i nuvarande regler är det otydligt vem som har arbetsmiljöansvaret och vem som ska utföra uppgifterna.

Den nya föreskriften tydliggör ansvar och uppgifter för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare, och har tydligare bestämmelser kring att

• förebygga risker så tidigt som möjligt i byggprojekten
• övergripande organisera och skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö
• samordna och organisera bygg- och anläggningsprojekt
• kontrollera och följa upp arbetsmiljöarbetet.

Arbetsmiljöverket gjorde 2015 en omfattande undersökning av hur föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3) uppfattades. Vi ville särskilt veta hur ändringarna från 2009, då bland annat reglerna om byggarbetsmiljösamordnare infördes, fungerade. 400 personer intervjuades – byggherrar, projektörer, entreprenörer och underentreprenörer. Undersökningen visade att föreskriften om byggnads- och anläggningsarbete upplevs otydlig och att reglerna om arbetsmiljöarbete i tidigt skede är svåra att förstå. Även IVL Svenska Miljöinstitutet bekräftar denna bild i forskningsrapporten 10 år med byggarbetsmiljösamordnare Bas-P och Bas-U under 2022.

Vid remitteringen (år 2020 och 2022) av nya föreskriften Projektering och byggarbetsmiljösamordning (AFS 2023:3) har Arbetsmiljöverket fått in väldigt många remissvar med ca 1 000 synpunkter. Vi har tagit del av alla synpunkter och i många fall justerat utifrån dem. Vi har också genomfört intervjuer, med personer som haft rollen som byggherre, projektör, Bas-P eller Bas-U, i arbetet med att utreda konsekvenser av de nya reglerna samt i arbetet med att ta fram stödjande material.

Den nya föreskriften preciserar, och förtydligar, de nuvarande bestämmelserna i Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3) som grundar sig på det så kallade byggplatsdirektivet (92/57/EEG).
År 2010 kom det en EU-guide som beskriver god praxis om förståelsen och tillämpningen av byggplatsdirektivet. Guiden har påverkat innehållet i den nya föreskriften.
Föreskriften preciserar och förtydligar även bestämmelserna i arbetsmiljölagen.

I den nya föreskriften finns även bestämmelser om projekteringsansvar för arbetsmiljön i bruksskedet. Dessa kommer från föreskriften Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1).
Ett flertal nu gällande allmänna råd har lyfts upp till paragraftext.

Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter gäller oberoende av till exempel branschavtal.

Det är en fråga för branschavtalens parter att bedöma om dessa behöver uppdateras eller inte. Parterna kan inte avtala bort bestämmelser i arbetsmiljölagen eller Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Nej. I föreskrifterna och arbetsmiljölagen är det tydligt att byggherren ska utse Bas-P och även Bas-U. Byggherren och byggarbetsmiljösamordnarna har olika ansvar och uppgifter i byggprojektets arbetsmiljöarbete. Vilket avtal, ABT06 eller annat, eller upphandlingsform som används är upp till parterna att avgöra. Arbetsmiljöverkets föreskrifter gäller framför ett avtal.

Att parterna ingår ett avtal enligt ABT06 innebär inte per automatik att totalentreprenören är att anse som ställföreträdare för byggherren i arbetsmiljölagens mening. För att anses som ställföreträdare för byggherren krävs självständighet, vissa befogenheter och ett skriftligt avtal. Läs mer i 5 kap. i Projektering och byggarbetsmiljösamordning (AFS 2023:3).

Regler om att byggherren har ett ansvar för tidplanen har funnits sedan 2009 i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Syftet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter är att förebygga ohälsa och olycksfall som kan uppstå under bygg- och bruksskedet och reglerna om tidsplaneringen tar sikte på att arbetsmiljörisker inte ska uppstå på grund av tidsbrist. Enligt den nya föreskriften ansvarar byggherren under planering och projektering för att se till att det upprättas en realistisk tidplan för hela byggprojektet. Föreskriften reglerar inte hur det arbetet görs, exempelvis vem som upprättar tidplanen.

Branschens allmänna bestämmelser för totalentreprenader, ABT06, påverkar inte byggherrens ansvar enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Byggherren bör alltså ta hänsyn till sitt ansvar för tidplanen i samband med att avtal tecknas så att kontraktstiden blir tillräcklig.

Föreskriften ”Projektering och byggarbetsmiljösamordning – grundläggande skyldigheter” träder ikraft den 1 januari 2025. Men redan nu kan ni ta del av föreskriften för att förbereda er.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:3) om projektering och byggarbetsmiljösamordning – grundläggande skyldigheter

Arbetsmiljöverket ser positivt på att aktörer vill börja förbereda sig och sin verksamhet för att kunna följa de nya reglerna när de träder ikraft. Eftersom arbete med planering och projektering av ett byggprojekt ofta pågår under lång tid, presenteras de nya reglerna i god tid för att underlätta förberedelserna.

För byggprojekt som kommer att fortsätta efter den 1 januari 2025 kan det vara klokt att börja arbeta med övergripande frågor om organisering och arbetsprocesser enligt föreskriften så snart som möjligt, istället för att behöva justera arbetssätt och rutiner i byggprojektet under tidspress vid ikraftträdandet. Kom ihåg att regler om projekteringsansvar för bruksskedet finns i nu gällande föreskrifter om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I den nya regelstrukturen återfinns dessa bestämmelser i den nya föreskriften Projektering och byggarbetsmiljösamordning (AFS 2023:3).

Från och med den 1 januari 2025 ska alla aktörer i ett byggprojekt arbeta med arbetsmiljöfrågorna enligt den nya föreskriften Projektering och byggarbetsmiljösamordning (AFS 2023:3). Följs inte reglerna då, kan Arbetsmiljöverket ställa krav utifrån dem.

Redan under våren 2024 kommer vi publicera visst stöd på ämnessidorna till några av de kommande nya reglerna i föreskriften Projektering och byggarbetsmiljösamordning – grundläggande skyldigheter (AFS 2023:3). Stödet kommer sedan att utvecklas allt eftersom.

Nej. Paragraferna i den nu gällande föreskriften AFS 1999:3 är uppdelade på flera föreskrifter, och återfinns främst i

• Projektering och byggarbetsmiljösamordning – grundläggande skyldigheter (AFS 2023:03)
• Risker vid vissa typer av arbeten (AFS 2023:13), kapitel 5 om byggnads- och anläggningsarbete

I den nya regelstrukturen är föreskrifterna uppdelade i grundläggande regler och övriga regler. Strukturen utgår från vilken roll – och därmed ansvar man har. Det ska bli tydligare att flera föreskrifter gäller parallellt och vi behöver komma ifrån att vissa verksamheter bara känner till och förhåller sig till en för branschen specifik föreskrift.

Den nya föreskriften om projektering och byggarbetsmiljösamordning innehåller endast grundläggande regler för byggherrar, projektörer, byggarbetsmiljösamordnare och tillverkare av monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar.

Du som är ansvarig aktör i ett bygg och anläggningsprojekt behöver därför läsa i flera föreskrifter beroende på vilka risker som finns i ditt projekt. Här kan du se mer om vilka föreskrifter du behöver läsa:

Vilka föreskrifter gäller för byggherrar projektörer och byggarbetsmiljösamordnare?

I strävan efter att förtydliga och göra texten lättare att följa och förstå, beskriver de nya reglerna inte bara vad de ansvariga aktörerna ska göra - utan även hur och när. Paragraferna i den nuvarande föreskriften Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3) är ofta långa, och omfattar många olika regler i samma paragraf. I den nya föreskriften är reglerna är uppdelade i kortare paragrafer för att göra dem mer lättlästa.

I den nya föreskriften har det även tillkommit nya paragrafer som preciserar och utvecklar nu gällande regler. Vissa av dem kommer från föreskriften Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1).

Reglerna har klarspråksbearbetats för att göra bestämmelserna enklare att förstå. Därför har långa och svårlästa begrepp ersatts av kortare och enklare ord och begrepp. Exempelvis har ”den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete” ersatts av ”byggherren”. Ett annat exempel är att ”byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering enligt 3 kap. 7 a § arbetsmiljölagen” har ersatts av ”Bas-P”.

Begreppet ”byggherre” är så pass vedertaget i branschen att det i dagsläget inte går att byta ut det.

Föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller i rollen som arbetsgivare, inte för rollerna byggherre, projektör, byggarbetsmiljösamordnare eller tillverkare av monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar. För dem gäller föreskriften Projektering och byggarbetsmiljösamordning (AFS 2023:3), där vi nu inför grundprinciperna för aktörerna i ett bygg- och anläggningsprojekt, i enlighet med byggplatsdirektivet.

Som byggherre behöver du lägga resurser på att utse Bas-P så tidigt som möjligt för att du ska få stöd i dina uppgifter med arbetsmiljöarbetet och för att Bas-P ska kunna utföra sitt uppdrag med samordning på ett bra sätt. Ett bra arbetsmiljöarbete i tidigt skede ger oftast en smidig, effektiv och kvalitativ produktion så att ingen riskerar att bli sjuk, skadas eller dö i bygg- och anläggningsprojekt.

Redan idag har byggherren ett ansvar för byggarbetsmiljösamordnarnas uppgifter (se 3 kap. 6 § arbetsmiljölagen). Det ansvaret är förtydligat och preciserat i Projektering och byggarbetsmiljösamordning (AFS 2023:3) där kapitel 2 beskriver byggherrens uppgifter och ansvar.

Byggherren ska till exempel

• se till att bestämmelserna i kapitlen om Bas-P och Bas-U uppfylls och se till att den organisation och de resurser som krävs för arbetsmiljöarbetet i byggprojektet finns under hela projekttiden
• utse Bas-P och Bas-U med hänsyn till byggprojektets storlek, komplexitet och risknivå och välja byggarbetsmiljösamordnare som kan avsätta tillräckligt med tid och personal för arbetsmiljöuppgifterna i byggprojektet
• se till att Bas-P tidigt påbörjar arbetsmiljösamordningen
• se till att Bas-P och Bas-U har de förutsättningar som behövs för att kunna utföra sina arbetsmiljöuppgifter
• kontrollera att Bas-P och Bas-U utför sina arbetsmiljöuppgifter.

Om det visar sig att det finns brister i arbetsmiljöarbetet ska byggherren se till att åtgärder vidtas för att åstadkomma en säker arbetsmiljö.

Läs mer om byggherrens uppgifter i kapitel 2.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:3) om projektering och byggarbetsmiljösamordning – grundläggande skyldigheter

Det är vanligt att du som byggentreprenör har flera roller i ett mindre projekt. Det innebär att du måste sätta dig in reglerna för alla de olika roller som du har.
Exempelvis kanske du är både byggherrens ställföreträdare och den som samordnar andra som deltar under projekteringen, eller som bygger (såsom Bas P eller Bas-U).

Det är ingen skillnad. Vi har använt ”byggherrens ställföreträdare” i likhet med byggplatsdirektivet, för att vi bedömer att det är ett begrepp som bättre beskriver rollen och därmed ökar förståelsen. Vi har också förtydligat vad som gäller kring självständighetskravet.

Du som privatperson har ett byggherreansvar när du ska utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete, det framgår redan i arbetsmiljölagen.

• Om du som privatperson anlitar en enda entreprenör i ett samlat uppdrag, går ditt byggherreansvar över till entreprenören.
  
  
• Om entreprenaden är delad, omfattas du av de bestämmelser som gäller för byggherrar.

Skillnaden är att det nu finns några bestämmelser som syftar till att göra det enklare att göra rätt för både privatpersonen och entreprenören. Om du vill att byggherreansvaret automatiskt ska övergå till en entreprenör ska du beställa ditt projekt enligt reglerna i den nya föreskriften.

Vi har arbetat fram en definition av projektör som gör det tydligt vem som avses vilket kan innebära att fler aktörer än tidigare inser att de har rollen som projektör.

Tänk på att om projekteringen löper sida vid sida om byggnadsarbetena kan du som byggentreprenör också räknas som projektör om du projekterar, eller om du i rollen som byggherre också fattar beslut och utför projektering, så kan du räknas som projektör och behöver då följa bestämmelserna för projektörer.

Bestämmelser om att en person med särskild kompetens ska leda specifika arbetsmoment är inte nya utan finns redan i 1999:3. Det som nu är nytt är att Bas-U ska säkerställa att sådana arbetsmoment leds av en person med särskild kompetens. Bas-U ska också se till att kommunikationen fungerar mellan berörda aktörer så att dessa arbetsmoment kan utföras säkert.

I föreskriften Projektering och byggarbetsmiljösamordning (AFS 2023:3) finns regler om att entreprenörernas skyddsombud ska ges möjlighet att delta i arbetsmiljöarbetet under byggskedet. Det är Bas-U som ska organisera en samverkan med skyddsombud vars arbetsgivare verkar på byggarbetsplatsen.

I 6 kap. 4 § arbetsmiljölagen finns regler om att skyddsombud för en verksamhet ska ges möjlighet att delta redan under planering av nya eller ändrade arbetslokaler eller anordningar inom sitt skyddsområde. Det är arbetsgivaren i den verksamhet som ska byggas eller ändras, som ska se till att skyddsombud bjuds in. Det är bra att göra det så tidigt som möjligt i processen. Då kan synpunkter från skyddsombud som har kunskap om arbetsmiljön i den verksamhet som ska bedrivas tas om hand från början. Kostsamma ändringar i senare skeden kan då undvikas.

Det finns ett utbildningskrav för Bas-P och Bas-U i föreskriften. Bas-P och Bas-U ska ha den utbildning, kompetens och erfarenhet som behövs för arbetsmiljöarbetet med hänsyn till projektets storlek, komplexitet och risknivå. I allmänna råd till den aktuella bestämmelsen utvecklas vad en sådan utbildning bör innehålla.

Det ställs inget utbildningskrav på byggherren. Men byggherren ska ha arbetsmiljökompetens som motsvarar byggprojektets storlek, komplexitet och risknivå för att kunna följa och arbeta i enlighet med föreskriftens bestämmelser. Byggherrens behov av organisation, resurser och kompetens för arbetsmiljöarbetet kan variera beroende på byggprojekt.

Byggherren ska också se till att de projektörer som anlitas har den kompetens och erfarenhet som motsvarar byggprojektets storlek, komplexitet och risknivå. Projektörens kompetens ska vara tillräcklig för att förebygga de arbetsmiljörisker som kan förekomma i både bygg- och bruksskede.

De handläggare som redan har en utbildning i byggarbetsmiljösamordning behöver uppdatera sig för att ha goda kunskaper om den nya föreskriften Projektering och byggarbetsmiljösamordning (AFS 2023:3) per den 1 januari 2025.
Hur handläggarna ska få kunskaper om de nya reglerna regleras inte i föreskriften. De ska ha den utbildning, kompetens och erfarenhet som behövs för arbetsmiljöarbetet med hänsyn till projektets storlek, komplexitet och risknivå. Handläggare kan få kunskaper om det nya regelverket genom utbildning eller genom att man skaffar sig kompetensen, teoretisk och praktisk, på annat sätt.