Lagen gäller i arbetsrelaterade sammanhang

Den nya visselblåsarlagen gäller vid rapportering i arbetsrelaterade sammanhang av information om missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att det kommer fram. Med ett arbetsrelaterat sammanhang menas en persons nuvarande eller tidigare arbete i privat eller offentligt verksamhet, och där personen har fått information om missförhållanden.

För att omfattas av lagens skydd mot repressalier gäller bara rapportering av missförhållanden

• som har uppstått eller som högst sannolikt kommer att uppstå i den verksamhet som den rapporterande personen är, har varit eller kan komma att bli verksam i
• i en annan verksamhet som den rapporterande personen är eller har varit i kontakt med genom sitt arbete

Den rapporterande personen ska också vid tidpunkten för rapporteringen ha en skälig anledning att anta att informationen om missförhållandena var sann.

Det ska finnas ett allmänintresse

Det ska finnas ett allmänintresse av att informationen om missförhållanden kommer fram. För att det ska finnas ett allmänintresse 

• ska det gälla allvarliga missförhållanden
• vara av intresse för en krets som kan betecknas som allmänheten
• finnas ett legitimt intresse av att missförhållandena kommer fram

Det kan till exempel gälla frekventa och systematiska missförhållanden som det finns ett samhällsintresse av att de rättas till eller avbryts. Missförhållandet behöver inte vara aktuellt eller pågående, även rapportering av avslutade och helt utagerade missförhållanden omfattas.

Information som endast rör den rapporterande personens egna arbets- eller anställningsförhållande omfattas inte normalt av lagen.

Lagen gäller också vid rapportering i ett arbetsrelaterat sammanhang av information om missförhållanden som strider mot EU-regler eller andra nationella regler som kompletterar EU-regler.

Kollektivavtal kan slutas

Det är möjligt att genom kollektivavtal göra avvikelser från bestämmelserna om utformningen av och kraven på de interna rapporteringskanalerna och förfarandena som regleras i 5 kap. 2-9 §§ (1 kap. 7 §).

Det krävs att kollektivavtalet har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation, det vill säga ett fackförbund. En förutsättning för att detta ska vara möjligt är att kollektivavtalet inte upphäver eller inskränker de rättigheter som avses i visselblåsardirektivet.

Visselblåsarlagen gäller inte vid säkerhetsskydd eller nationell säkerhet

Lagen gäller inte vid rapportering av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter enligt säkerhetsskyddslagen, eller information som rör nationell säkerhet i verksamhet hos en myndighet inom försvars- och säkerhetsområdet. Dessa myndigheter är följande:

• Fortifikationsverket
• Försvarsmakten
• Försvaret materielverk
• Försvarets radioanstalt
• Försvarsunderrättelsedomstolen
• Inspektionen för strategiska produkter
• Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten
• Säkerhetspolisen
• Totalförsvarets forskningsinstitut
• Totalförsvarets plikt- och prövningsverk

Tre olika varianter av rapportering

Med rapport eller rapportering menas tre olika varianter av muntligt eller skriftligt lämnande av information om missförhållanden:

• Internt i verksamheten där missförhållandet förekommer
• Externt till en behörig myndighet
• Genom offentliggörande, genom att visselblåsaren till exempel vänder sig till massmedia

Försummelser och oegentligheter är missförhållanden

Med missförhållanden menas alla typer av försummelser eller oegentligheter, oavsett om de beror på medvetet agerande eller oaktsamhet. Även olika typer av försummelser eller oegentligheter som ännu inte har inträffat, men som högst sannolikt kommer att inträffa, kan vara ett missförhållande. Försök att dölja missförhållanden kan i sig utgöra ett missförhållande. Missförhållandet behöver inte vara aktuellt eller pågående.

Rapporterande person i arbetsrelaterat sammanhang

En rapporterande person är en fysisk person som i ett arbetsrelaterat sammanhang fått del av eller inhämtat information om missförhållanden och rapporterar den.

Arbetsrelaterat sammanhang

Med ett arbetsrelaterat sammanhang menas en persons nuvarande eller tidigare arbete i privat eller offentlig verksamhet, och där personen har fått information om överträdelser. Den som rapporterar måste tillhöra någon av de personkategorier som räknas upp i 1 kap. 8 § 2 p. i visselblåsarlagen för att omfattas av lagens skydd mot repressalier.

Allmänintresse har bred betydelse

Begreppet har i den nya lagen en bredare och mer generell betydelse än i den gamla visselblåsarlagen, där man tog sikte på brott som hade fängelse i straffskalan eller jämförliga missförhållanden. Några exempel på vad som kan vara av allmänintresse enligt Europadomstolens praxis:

• Vanvård
• Polisbrutalitet
• Politikers försök att påverka rättsutredningar
• Grym och oetisk djurhållning
• Oetiska anställningsförhållanden
• Skogsskövling

Verksamhetsutövare driver arbetsrelaterad verksamhet

Med verksamhetsutövare avses i privat verksamhet varje fysisk eller juridisk person som driver arbetsrelaterad verksamhet, till exempel enskild firma, aktiebolag, handelsbolag. I allmän verksamhet handlar det om myndigheter, domstolar och kommuner. Med verksamhet menas alltså arbetsrelaterad verksamhet som kan vara både näringsverksamhet och till exempel ideell verksamhet som inte avser rent privata aktiviteter.

Förfaranden för rapportering och uppföljning betyder tillvägagångssätt

Med förfarande för rapportering och uppföljning menas tillvägagångssätt, det vill säga hur personer verksamma i en organisation ska gå till väga för att rapportera i de interna kanalerna och hur det som rapporteras följs upp.

Funktion som hanterar rapportering ska vara oberoende och självständig

Ett viktigt krav i visselblåsarlagen är att funktionen som hanterar rapporteringen är oberoende och självständig. Det kan vara antingen en person eller en grupp personer som hanterar rapporteringskanalen. Det bör handla om en snäv krets av personer. Man kan jämföra rollen som mottagare i en rapporteringskanal med det som gäller för dataskyddsombud enligt GDPR. De som utses ska ha ett visst mandat att agera utan verksamhetsutövarens godkännande, till exempel mandat att inleda och avsluta utredningar, ha frihet att formulera slutsatser från uppföljningen av rapporter utan att verksamhetsutövaren godkänner slutsatserna.

Ett annat sätt att stärka oberoende och självständighet är att behöriga personer inte rapporterar enligt den ordinarie hierarkin i verksamheten, utan direkt till en högre nivå som till exempel en styrelse, chefsjurist eller revisor.

I oberoende och självständighet ligger också att verksamhetsutövaren inte får vidta bestraffande åtgärder mot en behörig person eller enhet på grund av att denne utför sina arbetsuppgifter. Verksamhetsutövaren ska bland annat se till att intressekonflikter undviks, till exempel att en behörig person hanterar ett ärende där denne själv är inblandad. Mottagare bör också ha tillräcklig kompetens för att kunna ta ställning till de rapporter som kommer in.