– Dödsolyckor på jobbet är oacceptabla, de är dramatiska och får mycket uppmärksamhet. Men i skymundan av olyckorna dör åtskilligt fler människor i förtid, av sjukdomar som kan kopplas till arbetet. Ofta sker dödsfallen långt efter att man varit på den ohälsosamma arbetsplatsen. Arbetsgivare måste förebygga både dödsolyckor och de arbetsmiljörisker som leder till ohälsa på längre sikt, säger Erna Zelmin, generaldirektör på Arbetsmiljöverket.
Varje år dör 30–50 personer i arbetsrelaterade olyckor i Sverige. Arbetsrelaterade sjukdomar står däremot årligen fortfarande för omkring 3000 personers död i förtid. På uppdrag av Arbetsmiljöverket har Bengt Järvholm, senior professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet, sammanställt kunskapsläget om riskfaktorer i arbetsmiljön som leder till sjukdomar och för tidig död varje år. Tidigare beräkningar visar att exponering för riskfaktorer som hög arbetsbelastning, arbetsrelaterad stress, skiftarbete, motoravgaser, buller och ihållande fysiskt tungt arbete varje år skördar mer än 500 människors liv vardera. Andra faktorer - som damm, asbest, kvarts och passiv rökning - leder också var för sig till mellan 100 och 500 arbetsrelaterade dödsfall per år i Sverige. Antalet dödsfall på grund av dessa riskfaktorer bedöms minska medan dödligheten på grund av arbetsrelaterad stress ökar i framtiden.
– Det är en oerhört viktig kunskap, eftersom det handlar om flera tusen människor som får sina liv förkortade på grund av orsaker som vi kan förebygga. Vi lyfter fram vissa nya risker för dödlighet där kunskapen är mer osäker men där effekten av förebyggande insatser ändå kan vara stora som exempelvis kemiska ämnen och kränkande särbehandling, säger Erna Zelmin.
Samband mellan dödlighet och kränkningar i arbetet
Nya studier tyder på att det finns samband mellan arbetsbelastning och självmord, att jobbstress i form av höga krav och liten egenkontroll i arbetet ökade risken för självmord eller självmordsförsök. Studier visar också att det finns samband mellan kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och självmord. De som hade kränkts hade oftare gjort självmordsförsök och begått självmord och att män hade högre relativ risk än kvinnor för självmordsbeteende.
- Jämfört med tidigare studier så har sambandet mellan kränkande särbehandling och självmord stärkts, men fortfarande är kunskapsläget osäkert. Det är viktigt att arbeta med den sociala arbetsmiljön och förebygga kränkande särbehandling, säger Bengt Järvholm.
Småföretag mest drabbade av olyckor
Dagens arbetsrelaterade dödlighet beror både på gårdagens och dagens arbetsmiljöer. Arbetstagare i små och medelstora företag, med färre än 100 anställda, är oftare drabbade av dödsolyckor. Även sett till antalet arbetsrelaterade sjukdomar som orsakar dödfall i förtid kan man befara att de som arbetar i små företag är mest utsatta.
- Arbetsmiljöer som innebär risker, som exempelvis exponering för kemiska ämnen, tenderar att flyttas till små företag. De metoder man använder för att uppskatta och förebygga risker i stora organisationer kan ofta inte överföras direkt till små företags förhållanden. Småföretagens arbetsmiljöarbete behöver uppmärksammas mer, säger Bengt Järvholm.
Många arbetsrelaterade dödsfall beror på att många är utsatta för i och för sig låga eller måttliga risker, ibland under mycket lång tid, medan antalet personer som är utsatta för de allra högsta riskerna är få. Sammanställningen bygger på en rad data från tidigare forskning och flera olika register men också på nya studier som exempelvis den om sambandet mellan mobbning och självmordsfall i yrkesverksam ålder.
– Många av dagens arbetsrelaterade dödsfall är effekten av tidigare arbetsmiljöer, till exempel var det vanligt med asbest tidigare. Dödsfall orsakade av asbest minskar framför allt bland yngre personer medan arbetsrelaterad stress förväntas skörda fler liv i framtiden, säger Bengt Järvholm.
Fakta
Sammanlagd data från undersökningar om levnadsförhållanden (ULF) av SCB, visar att förekomsten av arbetsrelaterad stress har ökat påtagligt sedan början av 1980-talet, och forskarna bedömer att den arbetsrelaterade dödligheten på grund av hög arbetsbelastning kommer fortsätta att öka. En bearbetning av data om upplevd stress i olika yrken i Sverige före 1990-talet visar att andelen personer som upplever negativ stress har ökat från 13 till 22 procent mellan år 1981 och 2000. Största ökningen av stress fanns bland anställda inom handel, hotell och restaurang samt inom vård, omsorg och utbildning, där samtliga förändringar var statistiskt säkerställda. Analyserna visade också att kvinnor var betydligt mer utsatta för negativ stress än män. Arbetsstress såsom den mäts i arbetsmiljöundersökningen 2021 förekom hos 33 procent av kvinnorna och 25 procent av männen
Kontakt
Gustav Sand Kanstrup, sakkunnig ledare för nollvisionsarbetet på Arbetsmiljöverket, telefon 010-730 9359.
Bengt Järvholm, senior professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet, telefon 070-619 2241.
Presstjänsten, Arbetsmiljöverket, telefon 010-730 9155
