Arbetslivskriminalitet får konsekvenser för individer, företag och många andra samhällsområden. Oroligheter i omvärlden och en fortsatt ekonomisk osäkerhet har påverkat svensk arbetsmarknad under 2023. Det riskerar att ytterligare driva på omfattningen av brottligheten. De som ägnar sig åt brott i arbetslivet begår ofta regelöverträdelser inom flera områden. De utnyttjar såväl arbetstagare som den gemensamma välfärden, vilket gör arbetslivskriminaliteten systemhotande. Behovet av samverkan mellan myndigheter och andra aktörer i samhället för att motverka detta är därför större än någonsin.
- Myndigheternas arbete har under året intensifierats och det kan konstateras att arbetslivskriminaliteten nu, mer än tidigare, behöver bekämpas från flera håll. Här krävs samarbete mellan många aktörer. Även upphandlare, inköpare med flera behöver mer kunskap och förståelse för i vilken kostym arbetslivskriminaliteten visar sig. Du och jag behöver också fundera på om något är orimligt billigt när vi som privatpersoner köper tjänster. Är det billigt finns risken att någon annan betalar med sin hälsa och säkerhet, eller att du bidrar till att urholka vår välfärd, säger Arne Alfredsson, avdelningschef för myndighetsgemensamma kontroller på Arbetsmiljöverket.
Växande samhällsproblem
Årsrapporten om myndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet pekar på att det fortsatt är ett växande samhällsproblem. Myndigheternas kontroller visar på ett spektrum av brott och regelöverträdelser där gemensamma insatser blir en förutsättning för att komma åt problemen.
- Vi ser ett mönster i att oseriösa företag bryter mot flera regler samtidigt. Våra kontroller visar bland annat hur brott mot skatte- och bidragsregler hänger nära samman med brister i arbetsmiljön och utnyttjande av människor. Styrkan i att samverka är att vi myndigheter kan angripa problemen utifrån respektive ansvarsområde och får tillsammans en större effekt, säger Lisa Bäfver, sektionschef, myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet
på Skatteverket.
Allvarliga brister hittas vid kontrollerna
Sedan 2018 har myndigheterna gjort nära 12 000 oanmälda gemensamma kontroller för att motverka utbredningen av arbetslivskriminalitet. Drygt hälften av de kontrollerade företagen har fått krav på att åtgärda brister vi myndigheter har hittat. Vid kontrollerna hittas allt från allvarliga arbetsmiljöbrister, svart arbetskraft, boenden på arbetsplatser, misstänkt människohandel till skatte- och bidragsbrott. Bakom arbetslivskriminaliteten finns i många fall oseriösa företag, som hela tiden försöker hitta nya sätt att snedvrida konkurrensen på arbetsmarknaden.
– Brottsligheten är i många fall organiserad och gränsöverskridande och innebär ett hänsynslöst utnyttjande av människor. I och med centren mot arbetslivskriminalitet finns nu förutsättningar för att intensifiera det myndighetsgemensamma arbetet för att komma åt den kriminella ekonomin, organiserad brottslighet inom företagsverksamhet och människoexploatering, säger Per Wadhed, chef för sekretariatet för myndighetssamverkan inom Polismyndigheten.
Ett viktigt nav mot arbetslivskriminalitet
Genom de sju centren mot arbetslivskriminalitet har samarbetet och arbetsmetoderna utvecklats. Samtliga center är lokaliserade i anslutning till de regionala underrättelsecentren som är kopplade till den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet. Förutsättningarna för samverkan mellan uppdraget ”myndigheter i samverkan mot arbetslivskriminalitet” och uppdraget ”myndigheter i samverkan mot organiserad brottslighet” har stärkts i och med upprättandet av de regionala centren mot arbetslivskriminalitet.
Myndighetsgemensamma kontroller årsrapport 2023 i korthet:
- Arbetslivskriminalitet riskerar att öka på grund av oroligheter i omvärlden.
- Fortsatta kontroller mot branscher med hög risk för arbetslivskriminalitet nödvändigt.
- Utländsk arbetskraft, som arbetar illegalt riskerar att utnyttjas – ett återkommande och växande problem.
- Bidragsbrott större i personalintensiva branscher. Fusk med anställningssubventioner eller arbetsuppgifter som inte utförs alls.
- Fler oseriösa företag försöker skaffa sig fördelar genom att felaktigt få del av bidrag och missbruka statliga stöd.
- Sekretess, informationsutbyte och gemensam lagring av information är fortsatt en utmaning och försvårar effektiv myndighetssamverkan och utnyttjande av samtliga myndigheters verktyg.
Bakgrund
Nio myndigheter har regeringens uppdrag att arbeta tillsammans för att motverka arbetslivskriminalitet. Det handlar om att arbeta tillsammans för att stoppa fusk, regelbrott och annan brottslighet i arbetslivet. De myndigheter som deltar i myndighetssamverkan mot brott i arbetslivet är Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten Migrationsverket, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Skatteverket. Arbetsmiljöverket är samordnande myndighet.
Under 2022 och 2023 öppnades sju center mot arbetslivskriminalitet. Dessa finns i Umeå, Stockholm, Malmö, Göteborg, Örebro, Uppsala och Norrköping. Centren fungerar som ett nav för myndigheternas arbete mot arbetslivskriminalitet och syftar till att underlätta planering, genomförande och uppföljning av myndighetsgemensamma kontroller och andra gemensamma aktiviteter.
Myndigheterna genomförde under 2023 drygt 3000 gemensamma oanmälda kontroller på arbetsplatser och i verksamheter där det finns risk för att arbetslivskriminalitet förekommer. Exempel på verksamheter som kontrollerats är bärplockning, bilverkstäder, biltvättar, slakterier, byggverksamhet, skönhetssalonger och restauranger. Varje myndighet kontrollerar utifrån sitt uppdrag och sin lagstiftning.
Kontakt
Arne Alfredsson, chef för myndighetsgemensam kontroll, Arbetsmiljöverket, telefon 010-730 99 59.
Per Wadhed, chef för sekretariatet för myndighetssamverkan Noa, Polismyndigheten, telefon 010-56 39 170.
Lisa Bäfver, sektionschef myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet, Skatteverket, telefon 010-574 60 41.
Arbetsmiljöverkets presstjänst: media@av.se
