- Det är inte acceptabelt att någon ska gå till jobbet och behöva riskera att bli mobbad eller kränkt. Det är viktigt att varje arbetsgivare arbetar aktivt och förebygger risker för ohälsa och kränkande särbehandling i arbetsmiljön, säger Jacob Grönlund, analytiker på enheten för statistik och analys på Arbetsmiljöverket.
Rapporten, som bygger på arbetsmiljöundersökningen, visar att utrikes födda personer i större utsträckning än inrikes födda upplever vissa typer av arbetsmiljöbrister knutna till organisatoriska och sociala faktorer. Utrikes födda personer anger till exempel i högre grad att arbetet är psykisk ansträngande, de anger också i högre grad kränkande särbehandling i form av mobbning och diskriminering på grund av religion, trosuppfattning eller etnisk tillhörighet. Andelen som säger att de utsatts för mobbning på arbetsplatsen är dubbelt så hög bland utrikes födda personer, 12 procent, jämfört med inrikes födda personer, 6 procent.
Störst skillnad mellan inrikes födda och de födda utanför Europa
Det finns också skillnader i den fysiska arbetsmiljön såväl mellan utrikes- och inrikes födda som inom gruppen utrikes födda. Skillnaderna är som störst mellan personer som är inrikes födda och personer som är utomeuropeiskt födda.
- Det är inte acceptabelt att det finns skillnader mellan hur utrikes- och inrikes födda upplever sin arbetsmiljö, och att de utrikes födda har en sämre arbetsmiljö, säger Jacob Grönlund.
Finns i branscher med många utmaningar
Utrikes födda arbetar oftare inom vissa typer av serviceyrken i branscher som vård och omsorg, bygg, uthyrning och andra stödtjänster, transport, hotell- och restaurangnäringen. I dessa branscher är det också vanligare att man upplever sig utsatt för diskriminering och trakasserier enligt Arbetsmiljöundersökningen. Det är branscher som också har utmaningar i den fysiska arbetsmiljön. Utrikes födda arbetar också ofta inom yrken där tidsbegränsade anställningar och jobb med lägre krav på utbildning är vanligare.
- De utrikes födda är samtidigt inte en homogen grupp. Bra arbetsmiljöförhållande är grundläggande för en god utveckling både för individen och arbetsmarknaden i stort, säger Jacob Grönlund.
När det gäller fysisk arbetsmiljö finns skillnader. Sysselsatta som är födda i länder utanför Europa arbetar i högre utsträckning i branscher som präglas av fysisk belastning, jämfört med sysselsatta som är födda i Europa (exklusive Sverige).
Arbetsgivare behöver förebygga risker för kränkande särbehandling genom att:
• klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten,
• vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling,
• se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras.
Fakta om Arbetsmiljöundersökningen 2021
Arbetsmiljöundersökningen (AMU) görs vartannat år av Arbetsmiljöverket och visar hur de sysselsatta upplever sin arbetssituation och arbetsmiljö. AMU innehåller bland annat frågor om den fysiska arbetsmiljön, stress, krav och inflytande, fysiska eller psykiska besvär som arbetet kan ha orsakat samt arbetsmiljöarbete. Undersökningen baseras på SCBs arbetskraftsundersökning (AKU).
I Arbetsmiljöverkets senaste AMU från 2021 finns för första gången insamlade uppgifter om undersökningsdeltagarnas födelseland indelat i fyra olika grupper utifrån födelseplats. Syftet med rapporten är att med statistik från AMU deskriptivt synliggöra skillnader och likheter i arbetsmiljön mellan inrikes och utrikes födda. Rapporten synliggör skillnader som rör den fysiska arbetsmiljön liksom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Under 2021 var 2 miljoner personer i Sverige utrikesfödda. Utrikesfödda utgör 20 procent av de sysselsatta.
Arbetsmiljöverket kopplar rapporten till regeringens arbetsmiljöstrategi 2021-2025. Det handlar om det långa, hållbara arbetslivet, där vi behöver skapa utrymme för fler att vilja och orka jobba, och under en längre period i livet.
