Farligt damm vid inandning

Att andas in organiskt damm (det vill säga damm som kommer från djur och växter) är en av de stora hälsoriskerna för den som arbetar med djur. Dammet kan bland annat innehålla bakterier, mögelsporer och allergiframkallande ämnen.

Det finns ett gränsvärde för organiskt damm som du kan hitta i föreskrifterna om hygieniska gränsvärden, AFS 2015:7.

Hygieniska gränsvärden (AFS 2015:7), föreskrifter

För mer information kan du även ladda hem Undvik det farliga dammet i lantbruket, ADI 460.

Undvik det farliga dammet i lantbruket (ADI 460), broschyr

Tänk på din handhygien

Djur kan bära på smitta som de inte själva blir sjuka av men som kan smitta människor. Därför ska du vara särskilt noggrann med din handhygien.

Sanering

Ibland kan djur drabbas av en allvarlig smitta som kräver sanering av lokaler och utrustning.

Som arbetsgivare ska du:

• vara beredd på en sådan situation
• veta vart du vänder dig, för att få en sanering utförd på ett korrekt sätt.

Mer information kring sanering hittar du på: 

Jordbruksverkets webbplats, öppnas i nytt fönster

Statens Veterinärmedicinska Anstalts webbplats, öppnas i nytt fönster 

Smittskyddsläkarföreningens webbplats, öppnas i nytt fönster

Vid behandling av djur

När ett djur ska behandlas (av till exempel en veterinär) ska det gå att fixera djuret. Använd säkrast möjliga hantering för att undvika sparkar, bett, stångning eller trängning.

Farliga djur

När farliga djur flyttas ska utrymmet vara tydligt märkt med information om den djurart som transporteras. Tänk på att minderåriga inte får arbeta med djur som kan antas vara farliga.

Kom ihåg att använda din personliga skyddsutrustning

Du måste ha skor eller stövlar med stålhätta om det finns risk för tramp- och klämskador. En detaljerad lista på lämplig skydds­utrustning vid olika typer av arbeten finner du i bilaga 1 i föreskrifterna om arbete med djur, AFS 2008:17.

Arbete med djur (AFS 2008:17), föreskrifter

Personlig skyddsutrustning

Om djuret går till anfall

Det ska alltid finnas säkra reträttvägar eller skyddsanordningar som är lätta att nå om det behövs.

• Utomhus kan det innebära en möjlighet att ta skydd, till exempel med en fyrhjuling eller traktor.
• Inomhus kan det vara att ha liggande rör i boxgrindar. Det gör det lättare att klättra upp på grinden om ett djur skulle gå till attack.

Kor

Varje år stångas personer ihjäl av lösgående tjurar. Även om du har en reträttväg i ladugården eller möjlighet att ta skydd utomhus, kanske du inte hinner dit. Så ifrågasätt om du behöver en lösgående tjur.

Synfält - tänk på var du står

Kor kan se 300 grader runt omkring sig (i sidled), och har alltså enbart ett blint område precis bakom sig. I höjdled, däremot, är deras synfält kraftigt begränsat. En ko kan se endast 60 grader i höjdled - att jämföra med en människa som kan se 140 grader i höjdled.

Kons synfält på cirka 60 grader gör att om du kommer upp en bit från marken så ser kon dig inte längre. Kon ser tydligast det som rör sig omkring midjehöjd och därunder. Nötkreaturs snäva synfält i höjdled utnyttjas bland annat i rodeosammanhang. För att undkomma djuret sätter människan sig i säkerhet genom att klättra upp på en grind eller dylikt.

Checklista för arbete med tjurar

1. Betrakta alltid tjuren som farlig.
2. Håll alltid ögonen på en tjur, när den hanteras eller vid tillfällen då tjuren har möjlighet att anfalla.
3. Behandla tjuren väl.
4. Avvik inte från den rutin tjuren är van vid.
5. Var särskilt försiktig med tjur, som brukar vara uppbunden men ibland går lös bland kvigor och kor.
6. Håll alltid en käpp eller liknande i handen, när du leder en tjur, tar fast en tjur som har kommit lös eller går in till en lösgående tjur.
7. Var alltid försiktig med en tjur, som kommit lös, och be någon om hjälp med att fånga in tjuren.
8. Undvik om möjligt att vara ensam om du måste gå in i en box med lösgående tjur.
9. När du leder en tjur, gå vid bakre delen av tjuren, så att den blir van att gå före dig.
10. Håll alltid ögonen på tjuren vid tjudringsarbete. Utför arbetet lugnt och så snabbt som möjligt.
11. Om någon blir anfallen, försök avleda tjurens uppmärksamhet från den anfallne, till exempel genom att föra oväsen eller kasta ett klädesplagg över tjurens huvud.

Varning för tjuren, checklista, pdf, öppnas i nytt fönster

Var också mycket försiktig när du arbetar med kor som nyss har kalvat, till exempel vid märkning av kalvar.

Så långt det är möjligt ska alla åtgärder för att undvika stångskador genomföras, till exempel genom att avhorna korna. Undvik även ensamarbete. Det är enklare och säkrare, att hantera djuren om ni är två eller flera.

Lär av andras misstag, läs fallbeskrivningen längre ned på sidan. 

Hästar

Hästars synfält skiljer sig från människans, och det ska du ha i minnet när du sträcker fram handen mot en häst. Hästar ser inte precis framför sig och inte heller rakt bakåt (se det gråa fältet i följande bild). Lite längre fram rakt framför sig däremot, ser hästen med båda ögonen.

Kom ihåg:

• Du ska aldrig närma dig en häst rakt framifrån, utan lite snett mot den.
• Hästar blir rädda om någon smyger sig på dem bakifrån.
• En häst som blir skrämd kanske försöker fly undan det som den upplever som farligt.
• Kom ihåg att hästen är ett flyktdjur och att instinkten att fly är hästens sätt att överleva.

Bra information om säkerhet i ridstallar hittar du på Svenska Ridsportförbundet.

Svenska Ridsportförbundets webbplats, öppnas i nytt fönster

Att tänka på, då du skor eller verkar, sköter om en hästs hovar:

• Arbeta i ett utrymme med bra belysning, bra temperatur och utan drag.
• Golvet får inte var halt.
• Hästen ska vara bunden på ett säkert sätt.
• Utrymmet runt hästen ska vara så stort att du inte riskerar att bli klämd.
• Se till att andra människor och hästar inte stör arbetet.

Det ska vara möjligt att rengöra och utgödsla i spiltor, utan risk för sparkar och bett. Häst i box ska alltid bindas vid utgödsling. Kontrollera även alltid detaljer i utrustningen innan du rider.

Svin

Du ska alltid ha möjlighet att:

1. ta skydd om galtar eller suggor skulle gå till attack
2. skilja en sugga från hennes smågrisar.

En fallbeskrivning av dödsolycka med tjur

En djurskötare dog för några år sedan av inre skador då han stångades i bröstet av en tjur. Trots att det fanns reträttvägar så hann djurskötaren inte att sätta sig i säkerhet.

Dödsolyckan inträffade när det var tid för mjölkning. För tillfället var han ensam i ladugården. I kobesättningen gick en tjur som betäckte kor som inte blivit dräktiga (omlöpning).

Orsaken till att de använde tjur var att djurägaren fått problem med att få korna dräktiga, och då fått rådet att använda en levande tjur för att säkerställa att korna blev med kalv. Lösdriftsladugården är försedd med reträttvägar mellan båsplatserna och persongenomgångar fanns på flera platser.

Djurskötaren gick längst bort i stallet där även tjuren vistades tillsammans med korna. Han hade en gödselskrapa med sig för att kunna mota bort tjuren. Det är i denna situation något händer. Troligen har tjuren hävdat sitt revir och stött till djurskötaren så att han har gått ner på knä i den breda gödselrännan. Djurskötaren hade gödsel på knä och underbenen. Samtidigt hade han tappat gödselskrapan och sina glasögon. Han tar sig upp i en båsplats och stannar till för att troligtvis se om han kunde hämta sina glasögon, och hade därför vänt sig om. Tjuren fullföljer då sin attack och trycker in honom i stallinredningen som kröks. Djurskötaren avlider till följd av attacken.

Djurägaren och de anställda var medvetna om riskerna som kan förekomma vid hantering av levande djur. Instruktioner och rutiner fanns och den här djurskötaren hade arbetat på gården en längre tid och var väl förtrogen med arbetsuppgifterna.