Långa krysotilfibrer har använts för asbestväv med 80–100 viktprocent krysotil. Vid tillverkning av olika golvbeläggningsmaterial har stora mängder kortfibrig krysotil använts som fyllnads- och armeringsmaterial, liksom i många färg-, tak-, beklädnads- och plastprodukter.

Användningsområden för olika asbesttyper

Krokidolit användes huvudsakligen till filter, packningar, isoleringar med mera, när det krävdes syrabeständighet. Krokidolit kan även förekomma i andra produkter, bland annat i mindre omfattning i asbestcementprodukter.

Amosit användes huvudsakligen som isolering i blandning med basisk magnesiumkarbonat (magnesia alba). Blandningen användes till isolering av rör, ångpannor med mera.

Antofyllitasbest, som är beständig mot syra och lut, användes som fyllnads- och armeringsmaterial i produkter som skulle vara alkali- eller syrabeständiga, till exempel vissa plastprodukter, asbestpapp samt cement- och isoleringsmassor.

Tremolitasbest och aktinolitasbest kan förekomma som föroreningar i andra viktiga industrimineral. Exempel på sådana är talk och dolomit.

	Mineral	Asbest	Kemisk formel	CAS-nummer
Amfibol- gruppen	Aktinolit	Aktinolitasbest	Ca2(Mg,Fe)5Si8O22(OH)2	77536-66-4
	Antofyllit	Antofyllitasbest	(Fe,Mg)7Si8O22(OH)2	77536-67-5
	Kummingtonit-Grunerit	Amosit (brun asbest)	(Fe,Mg)7Si8O22(OH)2	12172-73-5
	Riebeckit	Krokidolit (blå asbest)	Na2Fe5Si8O22(OH)2	12001-28-4
	Tremolit	Tremolitasbest	Ca2Mg5Si8O22(OH)2	77536-68-6
Serpentin- gruppen	Serpentin	Krysotil (vit asbest)	Mg6Si4O10(OH)8	12001-29-5

Former av mineralerna aktinolit, antofyllit och tremolit där partiklarna uppfyller fiberdefinitionen betraktas från arbetsmiljösynpunkt som asbest och får här beteckningarna aktinolitasbest, antofyllitasbest och tremolitasbest. Aktinolit, antofyllit och tremolit förekommer även som icke fibrösa mineral.

Alla typer av asbest har samma regler och krav.

Sjukdomar som orsakas av asbest

Asbest kan orsaka flera olika allvarliga sjukdomar som beskrivs här.

Mesoteliom

Mesoteliom är en mycket allvarlig cancerform och varje år drabbas ett drygt hundratal personer i Sverige. Flertalet av dessa har fått sjukdomen genom yrkesmässig asbestexponering långt tillbaka i tiden. Begreppet asbestexponering betyder att man utsätts för asbest. Mesoteliom uppträder först många år efter det att asbestexponeringen började (vanligen 20-40 år). Sjukdomen kan förekomma även efter exponering vid låga halter asbest och det finns ingen känd säker lägsta exponeringsgräns för asbest. Mesoteliom kan sitta i lungsäcken eller i bukhinnan.

Lungcancer

Asbest kan också orsaka lungcancer. Sådan lungcancer skiljer sig inte åt från den som man kan få som rökare. Risken beror på hur mycket asbest man utsatts för. Vissa undersökningar visar att till exempel isoleringsarbetare som under många år arbetat med asbest har haft en cirka femfaldig riskökning för lungcancer. Personer som har arbetat länge på varv där asbest förekommer har ofta haft en fördubblad risk. Grupper med lägre exponering har lägre risk. Både rökare och ickerökare drabbas. Rökning tillsammans med asbestexponering ger betydande samverkanseffekter när det gäller lungcancer. Eftersom rökare redan från början löper en betydligt högre risk innebär det att risken för rökande asbestarbetare är särskilt hög.

Asbestos

Asbestos innebär en ökning av mängden bindväv i lungorna (lungfibros), som leder till nedsättning av lungfunktionen och till invaliditet på grund av andningssvårigheter. Asbestos drabbar bara den som utsatts för mycket höga halter asbest under lång tid. Asbestos finns i olika svårighetsgrader och om sjukdomen upptäcks tidigt kan man genom att stoppa exponeringen göra så att sjukdomen avstannar eller utvecklas mycket långsamt. Hälsokontroller av asbestexponerade innehåller undersökningar som ska upptäcka denna sjukdom tidigt, bland annat lungröntgen och spirometri.

Pleuraplack

Om asbestfibrer fastnat på lungsäcksbladet kan detta leda till förtjockningar av bindväv, så kallad pleuraplack, som senare kan förkalkas. Förtjockningarna bildas i lungsäcken mot diafragman, men även vid hjärtsäcken. Plack kan även bildas i bukhinnan, sannolikt genom nedsvald asbest. Pleuraplack ger i regel inte upphov till besvär eller funktionsnedsättning, men det finns undantag. Förtjockningarna bör betraktas som ett tecken på asbestexponering. Lungsäcksutgjutningarna ger i regel inte heller upphov till besvär, men de tenderar att återkomma.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om asbest

Föreskrifterna om asbest (AFS 2006:1) gäller varje verksamhet där risk finns för exponering av asbest och asbesthaltigt damm. För att få arbeta med asbest behövs tillstånd från Arbetsmiljöverket.

Asbest (AFS 2006:1), föreskrifter

Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3), föreskrifter

Hygieniska gränsvärden (AFS 2018:1), föreskrifter

Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2014:43), föreskrifter

Minderårigas arbetsmiljö (AFS 2012:3), föreskrifter

Användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3), föreskrifter

Utförande av personlig skyddsutrustning (AFS 1996:7), föreskrifter

Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2019:3), föreskrifter

Europaparlamentets och rådets direktiv om asbest

Europaparlamentets och rådets direktiv om asbest, pdf, öppnas i nytt fönster

Information om asbest från Europeiska arbetsmiljöbyrån

Asbest vid byggnation, faktablad, pdf, öppnas i nytt fönster

Krav för upphandling av asbestsanering

Nu finns krav som kan ställas vid upphandling av asbestsanering. Kraven har tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet i samråd med Riv- och saneringsentreprenörerna, Byggindustrierna och Byggnads. Kraven finns på Byggindustriernas hemsida med direktlänk.

Inför asbestsanering och ROT-arbeten, faktablad, pdf, Sveriges byggindustriers webbplats, öppnas i nytt fönster

Annan lagstiftning gällande asbest

All yrkesmässig användning av asbestfibrer och av varor där asbestfibrer avsiktligen har tillförts är idag förbjuden inom hela EU sedan 1 januari 2005 genom bestämmelser i EU:s kemikalielagstiftning (Reach, bilaga XVII, punkt 6). Det är enligt dessa bestämmelser förbjudet att tillverka, släppa ut på marknaden och att använda asbestfibrer och asbesthaltiga material. Det innebär att ingen får sälja eller på något annat sätt överlåta asbesthaltiga material, till exempel eternitplattor som tagits ner vid rivning. Undantag gäller för användning av asbesthaltiga material, till exempel eternitplattor, som har installerats eller tagits i bruk före den 1 januari 2005. De får användas tills det asbesthaltiga materialet slutförvaras eller tas ur bruk.

Det betyder att man inte har någon skyldighet enligt annan lagstiftning att ta bort byggnadsmaterial som innehåller asbestfibrer så länge som byggnadsmaterialet används. Man får alltså ha kvar och använda byggnadsmaterialet tills det slutförvaras eller tas ur bruk. Till exempel eternitskivor får alltså sitta kvar på huset tills de tas ur bruk vid till exempel rivning eller byte av fasadmaterial. Det är också tillåtet att återmontera tillfälligt nedtagna eternitskivor.

Arbetsmiljöverket rekommenderar ändå att man ersätter asbesthaltigt material, till exempel eternitskivor, med ett annat material när man renoverar eller reparerar byggnader. Detta för att minska risken för exponering vid framtida underhållsarbete och minska risken för att trampa igenom spröda eternittak.

Se lagtext i EU:s kemikalielagstiftning (Reach) på Kemikalieinspektionens webbplats.

Kemikalieinspektionens webbplats, öppnas i nytt fönster

Rapport om fallrisker vid arbete på eternittak

Förutom risken att sprida asbesthaltigt damm är risken stor att trampa genom eternitskivor som har en låg bärighet och som med åren har blivit sprödare av vädrets påverkan.

Problemet har uppmärksammats efter olyckor med dödlig utgång, då arbetstagare som saknat fallskydd störtat genom eternittak. Arbetsmiljöverket har analyserat ett av olycksfallen.

Fallolycka vid rivning av tak i Hudiksvall, rapport, pdf, öppnas i nytt fönster

Statistik om asbest

Korta sifferfakta om asbest, statistik, pdf, öppnas i nytt fönster