Det är viktigt att använda rätt skyddsutrustning vid arbetet, som till exempel skyddskläder och andningsskydd. Arbetet ska även planeras så att så få personer som möjligt exponeras.

Identifiera asbest innan rivning och renovering

För att minimera riskerna för att arbetstagare utsätts för asbesthaltigt damm vid rivning eller renovering måste man undersöka och identifiera vilka material som innehåller asbest. En grundläggande inventering ska alltså göras innan arbetet påbörjas, det vill säga redan i planeringen och projekteringen.

Såväl byggherre, byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (BAS-P), byggarbetsmiljösamordnare för utförandet av arbetet (BAS-U) och arbetsgivare ansvarar för att man, innan rivning påbörjas, har utrett om det finns hälsofarliga material i byggnaden.

Läs mer i §§ 5b och 78 i föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3).

Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3), föreskrifter

Läs mer om vilket ansvar som de olika aktörerna på en byggarbetsplats har inför en rivning eller renovering.

Ansvar vid hantering av asbest

Byggarbetsmiljösamordnare för utförandet av arbetet (BAS-U) ska ta del av den genomförda inventeringen för att få reda på var i byggnaden asbest förekommer och vilka material som innehåller asbest. BAS-U ska, om asbestprover är tagna, få reda på var prover är tagna, från vilka material och vilka materialprover som innehöll asbest. Då kan BAS-U, tillsammans med rivningsentreprenör/sanerare, planera för hur rivningen ska utföras på ett säkert sätt och uppdatera arbetsmiljöplanen.

Skriv instruktioner och klarlägg ansvarsområden

Företag som ska arbeta med asbesthaltigt material ska skriva hanterings- och skyddsinstruktioner som är anpassade till det aktuella arbetet. När det gäller rivning är det saneringsföretaget som ska skriva hanterings- och skyddsinstruktioner för rivning av asbest eller asbesthaltigt material.

Vid rivning är det viktigt att man klarlägger vem som ska avgöra att en rivning kan påbörjas om man påträffar nya och dolda material som inte har analyserats tidigare. Om prover tas på dessa nya och dolda material, ska rivningen avbrytas tills man fått svar på proverna.

Uppdatera arbetsmiljöplanen löpande

När arbetsplatsen är etablerad ska byggherren och byggarbetsmiljösamordnaren för planering och projektering (BAS-P) se till att det framgår av arbetsmiljöplanen var asbesthaltigt material finns och i vilken omfattning det förekommer. Det är lämpligt att alltid bifoga den inventering som har gjorts av objektet, även om det visar sig att det inte finns något asbesthaltigt material. Om man senare ska riva material eller byggnadsdelar som inte har ingått i inventeringen på grund av att de har varit dolda i konstruktionen, ska det framgå av arbetsmiljöplanen vem som ansvarar för att man gör nya provtagningar. Det är även lämpligt att det framgår arbetsmiljöplanen hur och var prover ska tas, av vem och vart de ska skickas för analys. Om man tar nya prover ska man redovisa resultatet av analyserna i arbetsmiljöplanen.

I arbetsmiljöplanen ska det framgå vilka förebyggande åtgärder som ska vidtas vid rivning och renovering för att förhindra att någon utsätts för asbesthaltigt damm. För mer information se del C pkt 13, 12 a § i föreskriften om byggnads- och anläggningsarbete. BAS-U ska uppdatera arbetsmiljöplanen om det tillkommer uppgifter om det aktuella objektet som är viktiga för att säkerställa att ingen utsätts för asbesthaltigt damm. BAS-U ska även komplettera arbetsmiljöplanen så att det framgår var asbesthaltigt material finns.

Arbetsmiljöplanen ska även kompletteras med hur rivningen ska göras på ett säkert sätt. Ett sätt att redogöra i arbetsmiljöplanen för hur rivning av asbesthaltigt material ska göras är att hänvisa till bifogade objektsanpassade hanterings- och skyddsinstruktioner som gäller för det aktuella rivningsarbetet.

Mer information om arbetsmiljöplanen

Här finns mer information om hur man upprättar en arbetsmiljöplan.

Arbetsmiljöplan

Här hittar du föreskriften om byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3).

Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3), föreskrifter

Här hittar du exempel på risköversikt för rivning av hälsofarliga material som ska ingå i en arbetsmiljöplan

Risköversikt, checklista, pdf, öppnas i nytt fönster

Undersökning och provtagning

Det är viktigt att veta om ett material innehåller asbest. Därför måste man undersöka förekomsten av asbest och asbesthaltigt material innan man sätter igång och bearbetar eller river i materialet. Det är viktigt att den som gör undersökningen har tillräckliga kunskaper. I en del fall kan man identifiera asbest och asbesthaltigt material enbart genom att titta på materialet (visuell undersökning), men en provtagning är oftast nödvändig för att få ett säkert svar. Om man är det minsta osäker på om materialet innehåller asbest ska man alltid ta ett asbestprov. Uttagna asbestprover skickas sedan till ett laboratorium för att få svar på om materialet innehåller asbest.

Man behöver inget tillstånd för att undersöka om det förekommer asbesthaltigt material, eller för att ta prover och inspektera till exempel asbesthaltiga ventilationskanaler. Dock ska man utgå från Arbetsmiljöverkets föreskrifter och följa riktlinjerna för begränsning av damm, personlig skyddsutrustning, hanterings- och skyddsinstruktioner, eftersanering, avfall med mera, även när det gäller provtagning.

Hur utför du en säker provtagning?

När du tar prover av material som eventuellt innehåller asbest ska du arbeta så att du varken utsätter dig själv eller de som ska vistas i lokalerna efter provtagningarna för asbestdamm. De områden och ytor där du har bearbetat byggmaterialet för att ta ut ett prov, där du till exempel skurit ut ett prov, ska förseglas så att du förhindrar spridning av damm fram tills det att eventuella rivningsarbeten påbörjas.

Det är viktigt att använda skyddsutrustning vid provtagningen. Beroende på vilka prover som ska tas och om det finns risk för att asbestfibrer redan finns i lokalerna rekommenderas att du använder halv- eller helmask med eller utan fläkt som är försedd med P3-filter (TMP3), skyddsoverall, handskar och skoskydd.

Följande utrustning är lämpligt att ha med:

• plastpåsar som kan förslutas
• tejp och tejp märkt med texten ”asbest” (asbesttejp)
• tjock grundfärg så kallad primer
• fuktiga trasor eller servetter
• sopsäck
• brytkniv, morakniv och stämjärn.

Hur tar du prover på olika material?

Kakel: Ta loss en platta eller en del av en platta. Se till att både fix och fog följer med och lägg provet i plastpåsen som sedan försluts. Märk provet med nummer och provplats. Torka rent med en fuktig trasa där plattan suttit och förslut med tjock grundfärg/primer eller tejp. Torka rent eventuellt spill och lägg sedan trasa och spill i en sopsäck märkt med asbesttejp.

Rörisolering: Skär först upp ytskiktet och isoleringen. Lägg sedan provet i plastpåsen som försluts. Märk provet med nummer och provplats. Torka rent med en fuktig trasa och förslut med tejp. Torka rent eventuellt spill och lägg trasa och spill i en sopsäck märkt med asbesttejp. Det är viktigt att även kontrollera om det sitter asbestpapp på röret.

Golv: Skär upp golvmattan och lägg sedan provet i plastpåsen och förslut den. Märk provet med nummer och provplats. Torka rent med en fuktig trasa där golvmattan suttit och förslut med tjock grundfärg/primer eller tejp. Torka rent eventuellt spill och lägg trasa och spill i sopsäck märkt med asbesttejp.

Det är viktigt att provet tas ända ner till undergolvet så alla lager av mattan (eller mattorna) kommer med. Kontrollera om det finns svartlim. Om svartlim finns så ska det analyseras.

Vad ska du tänka på när det gäller provtagning?

Det är viktigt att de provbitar som ska analyseras inte är för små och att de skickas till ett laboratorium som har tillstånd för att hantera asbesthaltigt material. Sopsäckarna som innehåller spill och annat asbesthaltigt avfall ska sedan skickas till asbestdeponi.

Vad ska du tänka på på om ett material innehåller asbest?

Om ett material innehåller asbest och det finns risk för exponering av asbest krävs speciella skyddsåtgärder, skyddsutrustning och utbildning för att få hantera det asbesthaltiga materialet. Du behöver oftast tillstånd från Arbetsmiljöverket för att få hantera det asbesthaltiga materialet. Du kan läsa mer om detta på sidan om tillstånd, anmälan och blanketter för asbest.

Var du kan hitta asbest, vilka byggmaterial och andra material som kan innehålla asbest, kan du läsa mer om på sidan Här finns asbest.

Här finns asbest

Tillstånd, anmälan och blanketter för asbest

Ombyte vid rivning

På arbetsplatsen ska det finnas utrymme där man både kan byta kläder och tvätta sig på ett säkert sätt. Skyddskläder, ordinarie arbetskläder eller privata kläder ska hållas åtskilda. Ombytet ska ske i flera steg. Samma princip som för inomhusarbete bör gälla vid utomhusarbete.

Hur byter du om vid rivning inomhus och hur ordnas slussen?

Vid rivningsarbete inomhus ska tillträde till saneringszon ske via en sluss. En sluss ska bestå av 2-3 steg.

Här hittar du bilder på 2-stegs-sluss respektive 3-stegs-sluss i wordformat.

3-stegs-sluss, jpg, öppnas i nytt fönster

2-stegs-sluss, jpg, öppnas i nytt fönster

Vad innebär de olika stegen i slussen?

Steg C: Här ska du ta på eller av ordinarie arbetskläder. Detta steg kan man slopa om det är platsbrist. Då får sanerarna klä på och av sig ordinarie arbetskläder utanför slussen. Detta kan vara aktuellt vid sanering av badrum i lägenheter där det är för trångt i hallen för att bygga en sluss med tre steg. Det kan innebära att lägenhetsinnehavaren inte kan bo i lägenheten de dagar som sanering pågår på grund av att slussen blockerar dörrar till andra rum i lägenheten.

Steg B: Här ska du ta av och på andningsmasken. Det ska även gå att tvätta sig här.

Steg A: Här tas skyddsoverallen på och av. Här ska det även finnas en dammsugare så att du kan dammsuga skyddsoverallen innan du tar av den. Det är viktigt att du även tar av dig de kläder som du eventuellt bär under skyddsoverall i steg 1 så att du inte riskerar att få med dig fibrer ut.

Vad gäller för ombyte vid rivning utomhus?

Vid rivning utomhus är det lämpligt att placera en saneringsbod eller saneringsvagn med två dörrar och tre separata avdelningar intill avspärrningen. På vintern är det viktigt att den är uppvärmd. Det ska finnas varmvatten för rengöring. En ventilator eller frånluftsfläkt ska vara placerad i sista steget så att du rör dig mot en ren luftström under den personliga saneringen.

Sluss, ombyte och personlig sanering vid utomhussanering, jpg, öppnas i nytt fönster

Andningsskydd och övrig skyddsutrustning

Beroende på vad för slags arbete man utför när man kommer i kontakt med asbest finns det olika krav på andningsskydd.

Rivning inomhus

När man river asbest inomhus ska man i första hand använda en tryckluftsmatad helmask med säkerhetstryck och flyktfilter.

Om det finns stora svårigheter att använda tryckluftsmatad helmask kan man använda en fläktassisterad helmask med P3-filter (minimum flöde 170 l/min) om samtliga följande villkor är uppfyllda:

• Andningsskyddet är tillpassat (anpassat) efter användaren. Man kan göra mätningar för att se att andningsskyddet är rätt tillpassat.
• Andningsskyddet är en helmask och har partikelfilter P3 (TMP3), samt en anordning som gör bäraren uppmärksam på tryckfall i systemet.
• Arbetsgivaren har organiserat arbetet och valt arbetsmetoder som effektivt begränsar dammspridningen så att koncentrationen av asbestfibrer i luften inte blir extremt hög (det vill säga en asbesthalt i luften som är mindre än 5 fibrer/cm³)
• Arbetet är inte fysiskt tungt. Exempel på fysiskt tunga arbeten är manuell bilning, slipning, fräsning.

Rivning med glove-bag eller motsvarande

När du river asbest och använder glove-bag eller liknande ska du använda helmask eller fläktassisterad helmask med P3-filter för oförutsedda händelser som kan inträffa.

Rivning utomhus

Om du utför dammande arbeten utomhus, till exempel sanering efter husbrand, ska du använda fläktassisterad helmask med P3-filter. När du plockar ned eternit utomhus, till exempel eternittak, kan du använda halvmask med P3-filter.

Testa skyddsmaskens tillpassning regelbundet

För att uppnå avsedd skyddseffekt, är det viktigt att användaren av andningsskyddet har gjort en kontroll av tätheten inför varje arbetspass. I andningsskyddets bruksanvisning beskrivs hur täthetskontrollen ska gå till. Det är viktigt att andningsskyddet sluter tätt mot ansiktet. Skägg och skäggstubb minskar skyddseffekten avsevärt.

Det är viktigt att följa rutiner för anpassning, kontroll, underhåll och förvaring av andningsskydd. Arbetstagarna ska kunna förstå rutinerna och rutinerna ska finnas tillgängliga på arbetsstället.

Det finns idag företag som utför kvantitativa mätningar av skyddsmaskers tillpassningsfaktor enligt Portacount-metoden. Mätningen visar i vilket skick andningsskyddet är och hur väl skyddet sluter an mot ansiktet. Mätresultatet som fås med Portacount-metoden varierar beroende på skyddsmaskens skick. Skyddsmaskens skick påverkas i sin tur av hur masken förvaras och hur väl den underhålls. Därför bör man genomföra sådana mätningar regelbundet, lämpligen minst en gång per år.

Regler för val, användning, underhåll och förvaring av personlig skyddsutrustning finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av personlig skyddsutrustning.

Användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3), föreskrifter

Skyddskläder

Tätslutande skyddsoverall av dammavvisande (dammfrånstötande) material med fast huva ska användas. Med dammavvisande skyddskläder avses skyddskläder som är dammtäta. Skyddskläder är märkta av tillverkaren med symboler (piktogram) och typnummer för att visa vad de skyddar mot. Lämpliga dammtäta skyddskläder för asbest är skyddskläder mot kemikalier typ 5 eller lägre, där 5 innebär dammtät. Ju lägre siffra desto bättre skydd. Typ 6 är inte dammtät och ger inte tillräckligt skydd.

Undertryck och efterventilering

Ventilatorer och dammsugare ska vara utrustade med HEPA-filter klass H13. Det är lämpligt att ventilatorn har en lampa som indikerar när du ska byta filter.

Saneringszonen ska vara i undertryck

Vid saneringsarbeten inomhus ska saneringszonen vara i undertryck. Den rena luften ska komma genom slussen och eventuellt från ett luftintag om undertrycket blir för stort.

Luften inne i saneringszonen ska omsättas minst 10 gånger per timme. Ett utrymme på (2 x 3 x 2,5=) 15 m3 (litet badrum) kräver en ventilator med kapacitet på minst 150 m3/h. I ett större utrymme kan man behöva placera ut flera ventilatorer. Alla behöver inte användas för att skapa undertryck utan någon eller några kan placeras inne i saneringszonen för att omsätta och rena luften.

Det ska gå att kontrollera undertrycket. Det görs lämpligast med en tryckfallsmätare men i mindre utrymmen kan det vara godkänt att bara kontrollera att plasten på inneslutningen buktar inåt.

Ventilera och dammsug efter rivningen

Efter avslutad rivning och innan saneringszonen lämnas för efterventilering ska du dammsuga och våttorka alla ytor. Hur lång efterventileringen behöver vara beror på hur stort utrymmet är, vad som rivits och hur du har rivit. Innan sluss och inneslutning rivs ska ytor i saneringszonen vara dammfria. Det kan innebära att du efter en tids efterventilering får gå in och våttorka alla ytor en gång till och sedan låta det stå för efterventilering ytterligare några timmar innan du kan riva slussen och inneslutningen.

Hanterings- och skyddsinstruktioner

Vid arbete med asbest ska skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner upprättas. När du ansöker om tillstånd för arbete med asbest ska du bifoga hanterings- och skyddsinstruktionerna till din ansökan.

Vid rivning ska instruktionerna sedan anpassas till det aktuella rivningsarbetet innan du påbörjar rivningen. Här hittar du olika exempel på instruktioner för rivning.

Rivning innanför inneslutning, exempel, pdf, öppnas i nytt fönster

Rivning utanför inneslutning, exempel, pdf, öppnas i nytt fönster

Rivning utomhus, exempel, pdf, öppnas i nytt fönster

Du hittar mer information om hur man söker tillstånd på vår sida om tillstånd, anmälan och blanketter för asbest.

Tillstånd, anmälan och blanketter för asbest

Utbildning

Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivaren skyldig att informera arbetstagarna om de risker som kan vara förknippade med arbetet och förvissa sig om att arbetstagarna vet hur man skyddar sig mot riskerna. Det innebär att alla som kan komma i kontakt med asbest eller asbesthaltigt material ska, innan arbetet börjar, ha fått information om asbestens hälsorisker och hur man skyddar sig.

Det finns krav på speciell utbildning för de som arbetar med asbest eller asbesthaltigt material, samt för deras arbetsledare. Detta gäller till exempel de som arbetar med rivning till exempel vid renovering och ombyggnad, eller bearbetning och behandling av asbesthaltigt material. De ska ha fått utbildning om bland annat asbestens hälsoeffekter, egenskaper och förekomst, samt hur man skyddar sig. 

När det gäller utbildning för rivning måste utbildningen kompletteras med en repetitionsutbildning vart femte år. Även utbildning för bearbetning och behandling måste uppdateras vid behov.

Välj en seriös utbildningsgivare

Vid val av utbildningsgivare bör du välja en utbildningsgivare som följer de program som är framtagna av arbetsmarknadens parter.

Läs mer om asbest i våra föreskrifter

Föreskrifterna om asbest (AFS 2006:1) gäller alla verksamheter där risk finns för exponering av asbest och asbesthaltigt damm.

Asbest (AFS 2006:1), föreskrifter

Sanktionsavgift då utbildningsbevis saknas

Sanktionsavgift tas ut om bestämmelserna om utbildning vid rivning av asbest i inte följs. Den arbetsgivare som sysselsätter personer som inte kan uppvisa giltiga utbildningsbevis får betala en sanktionsavgift på 50 000 kronor för varje person som saknar giltigt utbildningsbevis.