Asbestfibrer fastnar i kroppen

När man sågar, borrar, slipar eller på annat sätt bearbetar eller river ner material som innehåller asbest frigörs en stor mängd asbesthaltigt damm. Dammet innehåller nål- eller trådformiga asbestfibrer som svävar i luften under mycket lång tid eftersom fibrerna är mycket lätta och tunna. Vid högtryckstvättning, tryckluftsblåsning, målarskrapning, stålborstning, rotborstning, sotning och rengöring av material som innehåller asbest kan asbestfibrer frigöras i skadliga halter.

Asbestfibrerna är ofta några tiondels millimeter långa och fibrerna uppträder oftast i form av fiberknippen, som kan spjälkas på längden. De mycket fina fibrer som då uppstår kan vara ned till ett par hundradels mikrometer tjocka och kan tränga långt ner i lungorna. Asbestfibrerna kan efter inandning fastna i lungblåsorna, alveolerna. Asbestfibrer som fastnat i lungorna kan sedan transporteras vidare, bland annat till lungsäck och bukhinna där de ansamlas.

Asbest kan orsaka flera sjukdomar

Om man andas in asbestfibrer kan man få allvarliga sjukliga förändringar, främst i andningsorganen. Fibrerna kan orsaka flera allvarliga lungsjukdomar som till exempel cancer. Den vanligaste cancerformen är mesoteliom, som är en sällsynt men mycket allvarlig form av cancer orsakad av asbestexponering. Under de senaste tio åren har 70-100 personer årligen anmält asbestrelaterad arbetssjukdom. Enligt Socialstyrelsens cancerregister avlider fortfarande cirka 100 personer per år i sjukdomen mesoteliom som resultat av tidigare exponering för asbesthaltigt damm.

Asbest kan ge upphov till flera olika sjukdomar. Mesoteliom, lungcancer, asbestos och pleuraplack är sjukdomar som orsakas av inandning av asbestfibrer. 

På vår fördjupningssida om asbest kan du läsa mer om sjukdomar på grund av asbest.

Fördjupning om asbest

Byggbranschen är extra utsatt för risker

Numera är det förbjudet att använda asbest. Den farligaste sorten förbjöds redan 1975, och ett totalförbud infördes 1982. Trots det är befintlig asbest fortfarande en allvarlig hälsorisk. Framförallt för många yrkesgrupper inom byggbranschen eftersom asbest kan förekomma i byggnader uppförda före 1979.

Den tidigare användningen inom byggbranschen bidrar fortfarande till sjukdomar och utgör en hälsorisk vid ombyggnads-, reparations- och rivningsarbete. Yrkesgrupper som kan bli utsatta för skadligt asbestdamm är till exempel:

• rivningsarbetare
• rörmontörer
• elektriker
• byggnadssnickare
• golvläggare
• värmetekniker
• ventilationsmontörer 
• inredare
• städpersonal.

Att trampa igenom spröda eternittak kan innebära livsfara

Det finns fortfarande ett stort antal tak kvar från tiden före 1980 som består av asbestcementskivor, så kallad eternit. Eternitskivor har låg bärighet, de blir dessutom sprödare av vädrets inverkan och får med åren sämre hållfasthet. Detta gör att risken är stor att trampa genom eternitskivor när man arbetar på eternittak. Det kan innebära stor fara att trampa igenom eternittak och det har förekommit olyckor med dödlig utgång då arbetstagare som saknat fallskydd störtat genom eternittak.

Ersätt eternitskivor med annat material

Arbetsmiljöverket rekommenderar att man ersätter eternitskivorna med ett annat material när man bygger om eller reparerar byggnader för att minska risker för exponering vid framtida underhållsarbete. För att yrkesmässigt få riva eternittak och andra asbesthaltiga material krävs tillstånd från Arbetsmiljöverket. Du hittar mer information på våra sida om tillstånd, anmälan och blanketter.

Tillstånd, anmälan och blanketter för asbest