Olika typer av gemensamma fallskyddsanordningar

• Skyddsräcken

  

  Tillräckligt höga och täta skyddsräcken

  Skyddsräcken ska monteras så att de blir hållfasta och de ska vara tillräckligt höga (minst 1 meter). De ska vara utförda så att de hindrar fall över, genom och under räcket.
  
  Ett skyddsräcke behöver därför minst bestå av tre tvärgående ledare (fotlist, mellanledare och överledare), eller ha motsvarande skyddskonstruktion som förhindrar fall (exempelvis vara helt tätt). Fotlisten är till för att man inte ska kunna falla och glida ut över kanten under räcket. Mellanledaren ska vara placerad på mitten och överledaren i överkant av skyddsräcket.
  
  Om det finns lösa föremål som kan falla genom skyddsräcket så ska räcket vara inklätt eller helt tätt. Om skyddsräcket ska skydda mot fall från ytor som inte är plana eller låglutande behöver räckena utformas på ett annat sätt: det ska vara tätare mellan fotlist, mellanledare och överledare.
  
  Ibland kan skyddsräcket behöva vara högre än 1 meter, exempelvis när arbete utförs på branta tak. Om skyddsräcket är permanent och ingår i en byggnads ordinarie utrustning så är de ofta högre och kan sakna fotlist.

  Dimensionera skyddsräcken

  Det finns inga exakta krav i Arbetsmiljöverkets regler på hur skyddsräcken ska vara dimensionerade för att vara hållfasta. Det finns däremot en frivillig standard för temporära skyddsräckessystem som många tillverkare har valt att utforma sina räcken utifrån (SS-EN 13374:2013+A1:2019).

  Om du använder trävirke i skyddsräcken är det viktigt att du väljer rätt sort. Du måste alltid ha konstruktionsvirke (eller motsvarande), och normalt rekommenderas så kallat klassat konstruktionsvirke för att få tillräcklig hållfasthet, minst klass C16 enligt SS-EN 338:2009. Ofta behövs högre hållfasthetsklass.
  
  Ibland monteras skyddsräcke bara där arbeten utförs, inte längs med exempelvis hela taket. Då är det viktigt att räcket går tillräckligt långt utanför arbetsområdet. Det innebär att skyddsräcket behöver vara betydligt bredare än arbetsområdet för att man säkert ska veta att räcket fångar upp någon som faller.
  
  En tumregel för att räkna ut bredden på skyddsräcket:
  arbetsområdets bredd + 2X
  (X är avståndet från skyddsräcket vid takfot och ”vertikalt” upp till arbetsområdets högsta punkt, se figuren nedan).

  

  Skyddsräcken ska alltid monteras enligt bruksanvisning och ska kontrolleras innan de börjar användas och under tiden de används.

• Ställningar

  

  Ställningar kan användas som gemensamma fallskydd istället för skyddsräcke vid takfot men då måste ställningen dimensioneras så att den kan ta upp de krafter som den belastas med om någon faller emot ställningen.
  
  Det finns olika slags byggnadsställningar som du kan använda, till exempel prefabricerade ställningar, rörställningar och rullställningar.
  
  Utforma ställningen utifrån hur den ska användas, så att den verkligen skyddar mot fall. Fotlisten bör normalt vara cirka 0,15 m hög enligt standarden för ställningar som temporära konstruktioner (SS-EN 12811-1:2004).
  
  Montera ställningar och använd dem enligt gällande regler för ställningar. För att få bygga, ändra eller montera ned en ställning behövs särskild kunskap, dokumenterad i utbildningsbevis. Det gäller inte hantverkarställningar med maximalt 2 meter till arbetsplan.
  
  
  Arbeta säkert med ställningar

• Arbetsplattformar

  

  Att arbeta från arbetsplattform innebär att man använder gemensamma fallskydd. Arbetsplattformar kan vara fasta eller mobila. Exempel på arbetsplattformar är

  • liftar
  • klätterplattformar
  • hängställningar
  • formbryggor
  • mobila trappstegar, så kallade ”predikstolar”.

  Arbetsplattformar ska användas och utformas utifrån aktuella regler. Kom ihåg att användaren måste ha särskild kompetens för att få använda vissa arbetsplattformar. Läs igenom bruksanvisningen till arbetsplattformen innan du börjar använda den. Där finns uppgifter om säker användning.

  Tänk på att du kan behöva kompletterande personlig skyddsutrustning när du arbetar på vissa arbetsplattformar. Både tillverkarens anvisningar och den egna riskbedömningen ger underlag för när det behövs, till exempel om det finns risk att arbetsplattformen blir påkörd.

  Här kan du läsa om vilka krav som gäller för exempelvis sax- eller bomliftar.

  
  Lyftanordningar och lyftredskap

• Arbetskorgar

  

  Det finns olika typer av arbetskorgar som kan användas som gemensamma fallskydd. Arbetskorgen sitter ofta fast eller är tillfälligt monterad på ett fordon. Till en del kranar och truckar kan du använda en tillfällig arbetskorg.
  
  Använd arbetskorgen utifrån aktuella regler. Personer får till exempel bara lyftas med en anordning som är konstruerad och tillverkad för detta. Vid tillfälliga personlyft med kranar eller truckar som inte är konstruerade för personlyft finns särskilda regler att följa.
  
  Användare av arbetskorgar behöver både praktiska och teoretiska kunskaper. Den som använder arbetskorgen behöver kunskaper om säker användning, medan den som styr en lyftanordning behöver ha andra kunskaper, till exempel om aktuella arbetsmiljöregler och om lyftanordningens uppbyggnad, drift, manövrering, användningsområde och begränsningar. Den som styr lyftanordningen behöver även ha ett skriftligt tillstånd.
  
  Du kan läsa mer i

  Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning (AFS 2023:11)

  Användning av arbetsutrustning

  Lyftanordningar och lyftredskap

   

• Skyddstäckning eller skyddsräcke för öppningar och hål

  

  Öppningar och hål med fallrisk ska skyddas med fallskyddsräcke eller skyddstäckning. Det är viktigt att skyddsräcken utformas utifrån regler för dem och att det finns skyddsräcke runt hela öppningen.
  
  Om du väljer att täcka hålet med en skiva eller motsvarande ska den vara hållbar, ligga stadigt på plats och vara tydligt markerad så att den inte kan misstas för något annat. Skyddstäckningen ska kunna bära upp de laster som den kan komma att utsättas för.
  
  När det finns liftar eller tunga fordon som kan köra i närheten, ska skyddstäckningar eller skyddsräcken vara anpassade för det.

• Fallskyddsnät

  

  Att använda fallskyddsnät för personskydd kan vara lämpligt vid vissa sorters arbeten med fallrisker, exempelvis hallbyggnationer.
  
  Innan du väljer att använda ett skyddsnät måste du noggrant undersöka att förhållandena lämpar sig för nät genom att kontrollera de yttre förutsättningarna. Skyddsnät kräver att minst följande förutsättningar finns:

  • personal med särskild kunskap om skyddsnät ska ha överinseende över monteringen
  • lämpliga höjdförhållanden så att nätet kan hållas spänt
  • tillräckligt avstånd till underliggande arbeten så att en fallande person inte slår i något
  • liten fallhöjd till nätet
  • lämpliga och hållbara infästningspunkter för nätet
  • ett klimat som lämpar sig för användning av skyddsnät.

  Oftast behöver en byggnadskonstruktion, till exempel ett byggelement, förberedas för infästning av skyddsnät redan när den konstrueras och innan den skickas till byggarbetsplatsen. Nätet måste enkelt kunna fästas in i förankringspunkter på byggarbetsplatsen.
  
  Det finns en frivillig Europastandard med säkerhetskrav och provningsmetoder samt säkerhetskrav vid montering av skyddsnät som heter SS-EN-1263. Standarden är normalt lämplig att följa för skyddsnät.

  Läs mer om fallskyddsnät:

  Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:13) om risker vid vissa typer av arbeten 5 kap.

   

• Vid takarbete: personligt fallskydd bara när gemensamma fallskydd är orimligt

  Vid takarbete ska personligt fallskydd bara användas när det är orimligt att använda gemensamma fallskydd. Bedöm om det är orimligt eller inte genom att väga in följande:

  • tiden det tar att utföra hela takarbetet för att få gemensamma fallskyddsanordningar på plats
  • riskerna det medför att få gemensamma fallskyddsanordningar på plats
  • riskerna med att använda personligt fallskydd, exempelvis att arbetstagarna inte använder det, eller använder det på fel sätt.

  Kom ihåg att tiden för arbetet inte bara innefattar ett särskilt arbete på ett tak, utan alla arbeten som behöver utföras där.

  Ett gemensamt fallskydd kan exempelvis innebära att arbeta från en lift eller bygga en ställning.

  För att kunna använda personligt fallskydd krävs till exempel

  • en säker förankringspunkt på taket att fästa linan i
  • att fallskyddet är anpassat till situationen
  • att personen som ska arbeta där vet hur man ska använda utrustningen.

  Om inte kraven ovan är uppfyllda kan du inte använda personligt fallskydd, oavsett om det är ett kortvarigt arbete som ska utföras. Då måste ett gemensamt fallskydd användas.

• Viktigt att använda personligt fallskydd på rätt sätt

  Personligt fallskydd består av olika komponenter som sätts ihop till en utrustning. När personligt fallskydd används måste bruksanvisningen följas och det är bland annat viktigt att utrustningen är anpassad till

  • arbetet
  • miljön där det ska användas
  • arbetstagaren.

  Personligt fallskydd ska alltid förankras enligt tillverkarens bruksanvisning.
  
  Förankringspunktens placering är av stor vikt för utrustningens funktion. Det gäller särskilt vid låga fallhöjder. Därför är det viktigt att du tar reda på utrustningens förutsättningar när du planerar för användningen.
  
  Personligt fallskydd kan antingen varaett fallhindrande system som gör att användaren inte kan nå fram till det ställe där man kan falla till en lägre nivå. Personligt fallskydd kan också fungera så att det stoppar och bromsar ett eventuellt fall. Det finns fyra olika kopplingssystem med falldämpande funktion att använda till helsele:

  • falldämparlina
  • fallskyddsblock med funktion som dämpar ett fall
  • styrt glidlås på fast förankrad lina eller skena
  • styrt glidlås på flexibel förankringslina.

  
  Personlig fallskyddsutrustning