Olika typer av gemensamma fallskyddsanordningar

• Skyddsräcken

  Skyddsräcken ska vara och monteras så att de blir hållfasta och de ska vara tillräckligt höga (minst 1 m). De ska vara utförda så att de hindrar fall över, genom och under räcket. Skyddsräcket behöver därför minst bestå av tre tvärgående ledare (fotlist, mellanledare och överledare), eller ha motsvarande skydds-konstruktion som förhindrar fall (exempelvis helt tätt). Fotlisten är till för att man inte ska kunna falla och glida ut över kanten under räcket. Mellanledaren ska vara placerad på mitten och överledaren i överkant av skyddsräcket. Om det finns lösa föremål som kan falla genom skyddsräcket så ska räcket vara inklätt eller helt tätt. Om räcke ska skydda mot fall från ytor som inte är plana eller låglutande behöver räckena utformas på ett annat sätt (tätare mellan räckesdetaljerna).
  
  Ibland kan skyddsräcket behöva vara högre än 1 meter, exempelvis när arbetet utförs på branta tak. Om skyddsräcket är permanent och ingår i en byggnads ordinarie utrustning så är de ofta högre samt kan sakna fotlist.
  
  Det finns inga exakta krav i Arbetsmiljöverkets regler på hur skyddsräcken ska vara dimensionerade för att vara hållfasta. Det finns däremot en frivillig standard för temporära skyddsräckessystem (SS-EN 13374:2013+A1:2019) som många tillverkare har valt att utforma sina räcken utifrån.
  
  Skyddsräcken ska alltid monteras enligt bruksanvisning och ska kontrolleras innan de börjar användas och under tiden de används.
  
  När man använder trävirke i skyddsräcken är det viktigt att välja rätt sort. Man måste alltid ha konstruktionsvirke (eller motsvarande), och normalt rekommenderas att man väljer klassat så kallat konstruktionsvirke i minst klass C16 enligt SS-EN 338:2009 för att få tillräcklig hållfasthet. Ofta behövs högre hållfasthetsklass.
  
  Om ett skyddsräcke inte monteras längs med exempelvis hela taket, utan bara där arbeten utförs, är det viktigt att räcket går tillräckligt långt utanför det aktuella arbetsområdet. Det innebär att bredden på skyddsräcket behöver vara betydligt bredare än arbetsområdets bredd. Det är för att man säkert ska veta att räcket fångar upp någon som faller. En tumregel är att bredden på skyddsräcket ska vara: arbetsområdets bredd + 2X (där X är avståndet från skyddsräcket vid takfot och ”vertikalt” upp till arbetsområdets högsta punkt, se figuren nedan).

• Ställningar

  Det finns olika slags byggnadsställningar som du kan använda, till exempel prefabricerade ställningar, rörställningar och rullställningar. Ställningar kan även användas som fallskydd istället för skyddsräcke vid takfot men då är det viktigt att ställningen dimensioneras så att den kan ta upp de krafter som den belastas med om någon faller emot ställningen.
  
  Ställningen ska också utformas utifrån hur den ska användas så att den verkligen skyddar mot fall. Fotlisten bör normalt vara ca 0,15 m hög enligt en standard för temporära konstruktioner – ställningar (SS-EN 12811-1:2004).
  
  Ställningar ska monteras och användas enligt gällande regler för ställningar. För att få bygga, ändra eller montera ned en ställning behövs särskild dokumenterad kunskap, förutom för hantverkarställningar med maximalt 2 meter till arbetsplan där det inte krävs något utbildningsbevis.
  
  Här kan du läsa mer om ställningar.
  
  Ställningar

• Arbetsplattformar

  Arbetsplattformar kan vara fasta eller mobila. Exempel på arbetsplattformar är

  • liftar
  • klätterplattformar
  • hängställningar
  • formbryggor
  • mobila trappstegar, så kallade ”predikstolar”.

  Arbetsplattformar ska användas och utformas utifrån aktuella regler. Kom ihåg att användning av vissa arbetsplattformar kräver att användaren har särskild kompetens. Läs igenom bruksanvisningen till arbetsplattformen innan du börjar använda den. Där finns uppgifter om säker användning av den.
  
  Tänk på att du kan behöva kompletterande personlig skyddsutrustning när du arbetar på vissa arbetsplattformar. Både tillverkarens anvisningar samt din egen riskbedömning utifrån exempelvis påkörningsrisk ger underlag för när det behövs.
  
  Här kan du läsa om vilka krav som gäller om exempelvis sax- eller bomliftar används.
  
  Lyftanordningar och lyftredskap

• Arbetskorgar

  Det finns olika typer av arbetskorgar. Arbetskorgen sitter ofta fast eller är tillfälligt monterad på ett fordon. Till en del kranar och truckar kan man använda en tillfällig arbetskorg. Arbetskorgen ska utformas och användas utifrån aktuella regler. Personer får till exempel bara lyftas med en anordning som är konstruerad och tillverkad för detta. Vid tillfälliga personlyft med kranar eller truckar som inte är konstruerade för personlyft finns särskilda regler att följa.
  
  Användare behöver också ha både praktiska och teoretiska kunskaper. Den som använder en arbetsutrustning med särskild risk behöver ha praktiska och teoretiska kunskaper om säker användning, medan den som styr en lyftanordning behöver ha en annan sorts praktiska och teoretiska kunskaper som omfattar till exempel aktuella arbetsmiljöregler och relevanta delar av lyftanordningens uppbyggnad, drift, manövrering, användningsområde och begränsningar. Den som styr lyftanordningen behöver även ha ett skriftligt tillstånd.

  Du kan läsa mer i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning (AFS 2023:11).

• Skyddstäckning eller skyddsräcke för öppningar och hål

  Öppningar och hål med fallrisk ska skyddas med fallskyddsräcke eller skyddstäckning. Det är viktigt att skyddsräcken utformas utifrån regler för dem och att de finns runt hela öppningen.
  
  Om man väljer att täcka hålet med en skiva eller motsvarande ska den vara hållbar, ligga stadigt på plats och vara tydligt markerad så att den inte kan misstas för något annat. Skyddstäckningen ska kunna bära upp de laster som den kan komma att utsättas för.
  
  När det finns liftar eller tunga fordon som kan köra i närheten, ska skyddstäckningen eller skyddsräcket vara anpassade för det.

• Fallskyddsnät

  Att använda sig av fallskyddsnät för personskydd kan vara en lämplig arbetsmetod vid vissa sorters arbeten med fallrisker, som exempelvis hallbyggnationer.
  
  Innan man väljer att använda ett skyddsnät måste man noggrant undersöka att förhållandena lämpar sig för nät genom att kontrollera de yttre förutsättningarna. Skyddsnät kräver att minst följande förutsättningar finns:

  • Personal med särskild kunskap om skyddsnät ska ha överinseende över monteringen
  • Lämpliga höjdförhållanden så att nätet kan hållas spänt
  • Tillräckligt avstånd till underliggande arbeten så att en fallande person inte slår i något
  • Fallhöjden till nätet är liten
  • Lämpliga och hållbara infästningspunkter finns för nätet
  • Klimatet lämpar sig för användning av skyddsnät.

  Oftast behöver en byggnadskonstruktion, till exempel ett byggelement, förberedas för infästning av skyddsnät redan då den konstrueras och innan den skickas till byggarbetsplatsen. Nätet måste enkelt kunna fästas in i förankringspunkter på byggarbetsplatsen.
  
  Det finns en frivillig europastandard med säkerhetskrav och provningsmetoder samt säkerhetskrav vid montering av skyddsnät som heter SS-EN-1263. Standarden är normalt lämplig att följa om skyddsnät ska användas.

• Vid takarbete ska personligt fallskydd användas när det är orimligt att använda gemensamma fallskydd

  Vid takarbete ska personligt fallskydd bara användas när det är orimligt att använda gemensamma fallskydd. Huruvida det är orimligt eller inte ska avgöras utifrån en bedömning där följande vägs in:

  • tiden det tar att utföra hela det aktuella takarbetet
  • riskerna med arbetet om gemensamma fallskydd inte används
  • tiden det tar och riskerna det medför att få gemensamma fallskyddsanordningar på plats.

  Kom ihåg att tiden för arbetet inte bara innefattar ett särskilt arbete på ett tak, utan alla arbeten som behöver utföras där.
  
  I bedömningen av rimlighet ska du ta med både tiden det tar att utföra hela arbetet på taket och tiden som det skulle ta att ordna ett gemensamt fallskydd, exempelvis att arbeta från en lift eller bygga en ställning.
  
  Men du kan inte bara jämföra de tiderna mot varandra, utan bedömningen ska även ta med riskerna det innebär att arbeta med personligt fallskydd respektive att montera ett kollektivt fallskydd.
  
  För att kunna använda personligt fallskydd krävs till exempel

  • en säker förankringspunkt på taket att fästa linan i
  • att fallskyddet är anpassat till situationen
  • att personen som ska arbeta där vet hur man använder utrustningen.

  Om inte kraven ovan uppfylls kan inte personligt fallskydd användas, oavsett om det är ett kortvarigt arbete som ska utföras. Då måste ett gemensamt fallskydd användas. Läs mer i Risker vid vissa typer av arbeten (AFS 2023:13), kapitel 5 om byggnads- och anläggningsarbete. 

• Viktigt att använda personligt fallskydd på rätt sätt

  När personligt fallskydd används är det viktigt att utrustningen är anpassad till

  • arbetet
  • miljön där den ska användas
  • arbetstagaren.

  Utrustningen måste också sitta säkert fast i en godkänd förankringspunkt. Förankringspunktens placering är av stor vikt för utrustningens funktion. Det gäller särskilt vid låga fallhöjder. Ibland behövs flera förankringspunkter för att förebygga pendeleffekt. Därför är det viktigt att ta reda på utrustningens förutsättningar när du planerar för användningen. Personligt fallskydd kan bestå av ett fallhindrande system som gör att användaren inte kan nå fram till områden där ett fritt fall kan inträffa.
  
  Personligt fallskydd kan också bestå av ett personligt fallskyddssystem som stoppar och bromsar ett fall. Det finns fyra olika kopplingssystem med falldämpande funktion att använda till helsele:

  • falldämparlina
  • säkerhetsblock med funktion som dämpar ett fall
  • styrt glidlås på fast förankrad lina eller skena, eller
  • styrt glidlås på flexibel förankringslina.

  Läs mer om personligt fallskydd här.
  
  Personlig fallskyddsutrustning