Arbeten med särskild risk som kräver en arbetsmiljöplan
I många byggprojekt behövs en arbetsmiljöplan, bland annat om det kommer att utföras vissa arbeten med särskild risk för ohälsa eller olycksfall. Då ska åtgärderna mot de aktuella arbetsmiljöriskerna beskrivas i arbetsmiljöplanen. Här hittar du information om vilka arbeten det handlar om.
Varför krävs en arbetsmiljöplan för vissa arbeten?
Om arbete i ett byggprojekt medför vissa särskilda arbetsmiljörisker, krävs det alltid åtgärder för att hantera riskerna. Åtgärderna ska beskrivas i en arbetsmiljöplan. Ett arbete med särskild risk kan återkomma flera gånger under ett byggprojekt men åtgärderna kan skilja sig åt mellan gångerna. I sådana fall ska arbetsmiljöplanen beskriva åtgärderna varje gång arbetet utförs.
Läs mer om vad som ska ingå i en arbetsmiljöplan.
Arbetsmiljöplan
Vilka risker kräver att åtgärderna beskrivs i en arbetsmiljöplan?
-
En arbetsmiljöplan behövs om arbete utförs på en plats där det finns en risk att falla 2 meter eller mer.
Åtgärder för att förebygga fallrisker kan du läsa mer om nedan.
-
En arbetsmiljöplan behövs vid arbeten som innebär att det finns risk att någon begravs under jordmassor eller sjunker ned i lös mark. Sådana risker förekommer vid de flesta schaktningsarbeten, förutom sådana där schakten är mycket grund.
-
En arbetsmiljöplan behövs om tunga byggelement används, exempelvis vid byggnation med prefabricerade element i betong, stål eller trä.
Byggnation med hjälp av förtillverkade byggelement går ofta snabbare än att platsbygga men innebär en rad andra risker vid montaget. Att ta fram en montageplan och se till att en kompetent person leder arbetet kan vara några av åtgärderna i arbetsmiljöplanen.
Formbyggnadselement kan användas när man ska gjuta på plats. När tunga sådana formar används, krävs det också att arbetsmiljöplanen beskriver åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall vid arbetet.
-
En arbetsmiljöplan behövs vid arbete där något kemiskt eller biologiskt ämne som medför särskild fara för hälsa eller säkerhet förekommer. Detsamma gäller om ämnet omfattas av krav på medicinsk kontroll enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
Farliga ämnen kan vara en risk vid schaktning i förorenad mark eller vid rivning av en byggnad. Farliga ämnen kan ibland även behöva användas under uppförandet av en byggnad eller anläggning.
Läs mer om hur risker med farliga ämnen kan identifieras och åtgärdas.
Kemiska risker -
En arbetsmiljöplan behövs om bärande konstruktioner ska rivas eller vid rivning där det förekommer hälsofarliga material eller ämnen.
-
En arbetsmiljöplan behövs vid arbete nära högspänningsledningar. Sådana arbeten förekommer såväl vid anläggningsarbeten, med kablar i marken och i luften, som inne i byggnader i elcentraler och ställverk.
Det är viktigt att redan i den tidiga planerings- och projekteringsfasen ta reda på var högspänningsledningar finns för att kunna förebygga riskerna och planera lämpliga arbetsmetoder.
Det kan krävas flera olika åtgärder för att förebygga riskerna, exempelvis:
- kontakt med elnätsleverantör
- personal med rätt kompetens för vissa arbeten intill ledningar
- detaljritningar med kabelförläggningar och andra elscheman.
Det är viktigt att i tidigt skede planera hur arbete ska kunna göras säkert. Det kan till exempel behövas
- planering för urkoppling och omdragning av ledningar
- lämpliga stråk för nya schakt
- planering av utrymmen för att utföra arbete
- planering av materialtransporter
- förläggning av transportvägar med hänsyn till luft- och markledningar
- lämplig uppställningsplats för maskiner och för tankning
- lämpligt område för byggetablering
- förberedelse för att ta hand om personer vid en eventuell elolycka.
När det gäller arbetet som ska utföras nära högspänningsledningar kan det krävas åtgärder som
- säkerhetsavstånd för vissa riskfyllda arbeten såsom lyftarbeten, sprängning och krossning i förhållande till högspänningsledningar
- jordning av vissa maskiner som utför arbeten intill ledningar
- tekniska åtgärder som begränsar riskerna för maskiner att komma in i riskområden
Åtgärderna ska beskrivas i arbetsmiljöplanen och ibland kan ritningar och annan dokumentation, där risker och åtgärder tydligt beskrivs, behövas.
Arbeten längs högspänningsledningar kräver ofta kontakt och samordning med den aktuella elnätsleverantören, som också kan ha krav på hur arbete får utföras.
För vissa personer kan det av medicinska skäl vara olämpligt att utföra arbeten intill högspänning, till exempel om de har pacemaker.
Elsäkerhetsverkets bestämmelser reglerar arbeten intill högspänningsanläggningar. Det finns även olika standarder och andra regler som man ska följa, exempelvis vid arbete intill väg och järnväg.
-
En arbetsmiljöplan behövs för arbeten nära vägar och spår där det förekommer passerande fordonstrafik. Det kan handla om underhåll av vägar eller järnvägar, eller andra typer av byggarbetsplatser där det förekommer extern trafik på platsen eller området.
-
En arbetsmiljöplan behövs för arbete där sprängämnen används. Sprängning förekommer exempelvis vid grundläggning inför uppförande av byggnader, vid anläggning av tunnlar och vägar eller inför att rör ska läggas ner eller kablar dras. Att utföra sprängarbete är riskfyllt och arbetet ska utföras och ledas av personer med särskild kunskap och erfarenhet. Det är särskilt viktigt att alla berörda på arbetsplatsen informeras om riskerna och hur de ska agera vid platser där sprängarbete utförs. Åtgärder mot riskerna ska beskrivas i arbetsmiljöplanen.
Sprängarbete -
En arbetsmiljöplan behövs om arbete ska utföras under jord, exempelvis vid tunnelarbete eller arbeten med rör, brunnar eller jordförstärkning.
Läs mer om arbete under jord vid berg- och gruvarbeten här.
Berg- och gruvarbete -
Vissa byggnads- och anläggningsarbeten utförs vid vatten och medför risk för drunkning. En arbetsmiljöplan behövs vid sådant arbete.
Vanliga arbeten med drunkningsrisk kan vara anläggning av broar, dammar, bryggor eller arbete från arbetsbåt. Drunkningsrisk kan förebyggas, exempelvis genom fallskyddsräcken, halkförebyggande åtgärder och säkra tillträdesleder och arbetsplattformar.
Man ska ordna med skydd mot de särskilda risker som arbete vid vatten medför. Anordningar för räddning ska finnas lätt tillgängliga när ett fall kan medföra risk för drunkning. Ta hänsyn till risken för nedkylning. Utrustning som flytväst, livboj, livräddningsstege, livräddningshake och räddningsbåt kan behövas. -
Arbete under vatten med dykutrustning är riskfyllt och sådant arbete får enbart utföras i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter om dykeriarbete. Det krävs dessutom en arbetsmiljöplan.
Krav ställs bland annat på att dykaren ska ha ett utbildningsbevis eller ett dykarcertifikat och att det ska finnas ett dyklag som består av minst tre personer: dykarledare, dykare och reservdykare. Ytterligare krav ställs på till exempel dykplan och utrustningen.
Den som dyker ska regelbundet genomgå särskilda medicinska kontroller och behöver ha ett tjänstbarhetsintyg.
Dykeriarbete
Medicinska kontroller och hälsoundersökningar i arbetslivet -
Vissa byggnads- och anläggningsarbeten utförs genom att sänka ner en slags konstruktion där man utför arbeten under vatten, till exempel i kassuner. Arbetet utförs under förhöjt lufttryck. En arbetsmiljöplan behövs vid sådant arbete.
Kassuner är konstruktioner där man kan skapa ett vattenfritt arbetsutrymme för att utföra grundläggningsarbeten. Dessa arbeten är riskfyllda eftersom vatten kan tränga in och eftersom arbetet utförs under tryck, övertryck, vilket innebär risker med tryckfallssjuka på samma sätt som för dykare.
-
En arbetsmiljöplan behövs när arbete ska genomföras i närheten av joniserande strålning och det måste inrättas ett kontrollerat eller skyddat område enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter.
Arbeten där arbetstagare exponeras för joniserande strålning är ovanliga vid byggnads- och anläggningsarbete, men det kan förekomma joniserade strålning vid arbete på kärnkraftverk och arbete med metallåtervinning.
Med joniserande strålning menas strålning som är så energirik att den kan rycka loss elektroner från de atomer som den träffar och förvandla dem till positivt laddade joner. Joniserande strålning i form av alfa-, beta-, gamma- och neutronstrålning uppkommer när radioaktiva ämnen sönderfaller.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd
Risker vid vissa typer av arbeten (AFS 2023:13)
Projektering och byggarbetsmiljösamordning – grundläggande skyldigheter (AFS 2023:3)
Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:3) om projektering och byggarbetsmiljösamordning – grundläggande skyldigheter
Senast uppdaterad 2025-02-10