Arbeten med särskild risk som kräver en arbetsmiljöplan
I många byggprojekt behövs en arbetsmiljöplan, bland annat om det kommer att utföras vissa arbeten med särskild risk för ohälsa eller olycksfall. Då ska åtgärderna mot de aktuella arbetsmiljöriskerna beskrivas i arbetsmiljöplanen. Här hittar du information om vilka arbeten det handlar om.
Varför krävs en arbetsmiljöplan för vissa arbeten?
Eftersom arbetena nedan medför allvarligaarbetsmiljörisker, krävs det alltid åtgärder om något av arbetena förekommer i byggprojektet. De åtgärder som har valts för att hantera riskerna, ska beskrivas i en arbetsmiljöplan. Om ett arbete med särskild risk återkommer flera gånger under byggprojektet och åtgärderna skiljer sig åt mellan gångerna, ska det vara beskrivet hur risken åtgärdas varje gång arbetet utförs.
Läs mer om vad som ska ingå i en arbetsmiljöplan.
Arbetsmiljöplan
Vilka risker kräver att åtgärderna beskrivs i en arbetsmiljöplan?
-
Om arbete utförs på en plats där det finns en risk att falla 2 meter eller mer måste en arbetsmiljöplan upprättas för byggprojektet.
-
Arbeten som innebär att det finns risk att någon begravs under jordmassor eller sjunker ned i lös mark kräver att en arbetsmiljöplan tas fram. Det handlar om de flesta schaktningsarbeten förutom sådana där schakten är så grund att det inte finns någon risk för det.
-
Tunga byggelement används exempelvis vid byggnation med prefabricerade element i betong, stål eller trä. Byggnation med hjälp av förtillverkade byggelement går ofta snabbare än att platsbygga men innebär en rad andra risker vid montaget. Att ta fram en montageplan och se till att en kompetent person leder arbetet kan vara några av åtgärderna som anges i arbetsmiljöplanen.
Formbyggnadselement kan användas när man ska gjuta på plats. När tunga sådana formar används, krävs det också att man i arbetsmiljöplanen beskriver vilka åtgärder som ska genomföras för att förebygga ohälsa och olycksfall i det arbetet. -
Om arbete med något kemiskt eller biologiskt ämne som medför särskild fara för hälsa eller säkerhet kommer att förekomma, måste det finnas en arbetsmiljöplan. Detsamma gäller om ämnet omfattas av krav på medicinsk kontroll enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Farliga ämnen kan både finnas i befintlig mark eller byggnation, vilket kan vara fallet vid schaktning i förorenad mark eller vid rivning. Farliga ämnen kan ibland även behöva användas under uppförandet av byggnaden eller anläggningen.
Läs mer om hur risker med farliga ämnen kan identifieras och åtgärdas.
Kemiska risker i arbetsmiljön -
Om man ska riva bärande konstruktioner eller hälsofarliga material eller ämnen, krävs det en arbetsmiljöplan och åtgärder mot riskerna för olycksfall och ohälsa som rivningen kan innebära.
-
Arbeten med risk att komma i kontakt med högspänning finns såväl vid anläggningsarbeten, med kablar i marken och i luften, som inne i byggnader i elcentraler och ställverk.
Det är viktigt att redan i den tidiga planerings- och projekteringsfasen ta reda på var högspänningsledningar finns för att kunna förebygga riskerna och planera lämpliga arbetsmetoder.
Det kan krävas flera olika åtgärder för att förebygga riskerna, exempelvis:- kontakt med elnätsleverantör
- personal med rätt kompetens för vissa arbeten intill ledningar
- detaljritningar med kabelförläggningar och andra elscheman
- planering för urkoppling och omdragning av ledningar
- planering av utrymmen för att utföra arbete
- planering av materialtransporter
- lämpliga stråk för nya schakt
- förläggning av transportvägar med hänsyn till luft- och markledningar
- planering av säkerhetsavstånd för vissa riskfyllda arbeten såsom lyftarbeten, sprängning och krossning i förhållande till högspänningsledningar
- jordning av vissa maskiner som utför arbeten intill ledningar
- tekniska åtgärder som begränsar riskerna för maskiner att komma in i riskområden
- lämplig uppställningsplats för maskiner och för tankning
- lämpligt område för byggetablering
- omhändertagande av person vid elolycka
Ovanstående är exempel på åtgärder som kan behöva beskrivas i arbetsmiljöplanen tillsammans med ritningar och annan dokumentation, där risker och åtgärder tydligt beskrivs.
Arbeten längs högspänningsledningar kräver ofta kontakt och samordning med den aktuella elnätsleverantören, som också kan ha krav på hur arbete får utföras.
För vissa personer kan det av medicinska skäl vara olämpligt att utföra arbeten intill högspänning, till exempel om man har pacemaker.
Elsäkerhetsverkets bestämmelser reglerar arbeten intill högspänningsanläggningar. Det finns även olika standarder och andra regler som man ska följa, exempelvis vid arbete intill väg och järnväg. -
Arbeten nära vägar och spår där det förekommer passerande fordonstrafik innebär att det ska finnas förebyggande åtgärder beskrivna i en arbetsmiljöplan. Det kan handla om underhåll av vägar eller järnvägar, eller andra typer av byggarbetsplatser där det förekommer extern trafik på platsen eller området.
-
Det sprängs vid exempelvis grundläggning inför uppförande av byggnader, för att bygga tunnlar och vägar, för att lägga ner rör eller för att dra kablar. Att utföra sprängarbete är riskfyllt och ska utföras och ledas av personer med särskild kunskap och erfarenhet. Det är särskilt viktigt att alla berörda på arbetsplatsen informeras om riskerna och hur man ska agera vid platser där sprängarbete utförs. Åtgärder mot riskerna ska beskrivas i arbetsmiljöplanen.
Sprängarbete -
Om arbete ska utföras under jord, exempelvis tunnelarbete eller arbeten med rör, brunnar eller jordförstärkning, behövs det åtgärder som beskrivs i en arbetsmiljöplan.
Läs mer om arbete under jord vid berg- och gruvarbeten här.
Berg- och gruvarbete -
Vissa byggnads- och anläggningsarbeten utförs vid vatten och medför risk för drunkning. Ett sådant arbete kräver åtgärder. Vanliga arbeten med drunkningsrisk kan vara anläggning av broar, dammar, bryggor eller arbete från arbetsbåt. Vid dessa arbeten är det viktigt att förebygga drunkningsrisker, exempelvis genom att särskilt noga planera för fallskyddsräcken, säkra tillträdesleder och arbetsplattformar, halkförebyggande åtgärder etc.
Man ska ordnamed skydd mot de särskilda risker som arbete vid vatten medför och anordningar för räddning ska finnas lätt tillgängliga när ett fall kan medföra risk för drunkning. Man kan behöva ta hänsyn till risken för nedkylning. Utrustning som flytväst, livboj, livräddningsstege, livräddningshake och räddningsbåt kan behövas. -
Arbete under vatten med dykutrustning är riskfyllt och sådant arbete får enbart utföras i enlighet med Arbetsmiljöverkets regler om dykeriarbete. Det krävs dessutom att åtgärder beskrivs i arbetsmiljöplanen.
Krav ställs bland annat på att dykaren ska ha ett utbildningsbevis eller ett dykarcertifikat och att det ska finnas ett dyklag som består av minst tre personer: dykarledare, dykare och reservdykare. Ytterligare krav ställs på till exempel dykplan och utrustningen.
Den som dyker ska regelbundet genomgå särskilda medicinska kontroller och behöver ha ett tjänstbarhetsintyg.
Dykeriarbete
Medicinska kontroller och hälsoundersökningar i arbetslivet -
Vissa byggnads- och anläggningsarbeten utförs genom att sänka ner en slags konstruktion där man utför arbeten under vatten, till exempel i kassuner. Arbetet utförs under förhöjt lufttryck.
Kassuner är exempel på konstruktioner där man kan skapa ett vattenfritt arbetsutrymme för att utföra grundläggningsarbeten.
Dessa arbeten är riskfyllda eftersom vatten kan tränga in och arbetet utförs under tryck, övertryck, vilket innebär risker med tryckfallssjuka på samma sätt som för dykare. Det krävs att åtgärder mot sådant arbete beskrivs i en arbetsmiljöplan. -
När arbete ska genomföras i närheten av joniserande strålning och för vilket man måste inrätta ett kontrollerat eller skyddat område enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter, krävs en arbetsmiljöplan där åtgärderna beskrivs.
Arbeten där arbetstagare exponeras för joniserande strålning är ovanliga vid byggnads- och anläggningsarbete. Ett exempel på där det kan förekomma joniserade strålning är arbete vid kärnkraftverk och arbete med metallåtervinning.
Med joniserande strålning menas strålning som är så energirik att den kan rycka loss elektroner från de atomer som den träffar och förvandla dem till positivt laddade joner.
Joniserande strålning i form av alfa-, beta-, gamma- och neutronstrålning uppkommer när radioaktiva ämnen sönderfaller.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd
Risker vid vissa typer av arbeten (AFS 2023:13)
Projektering och byggarbetsmiljösamordning – grundläggande skyldigheter (AFS 2023:3)
Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:3) om projektering och byggarbetsmiljösamordning – grundläggande skyldigheter
Senast uppdaterad 2025-01-15