Förenklat kan man säga att alla arbeten som behövs för att uppföra, underhålla och riva en byggnad eller anläggning är byggnads- eller anläggningsarbete. Det finns både små och stora arbeten som betraktas som ett byggnads‑ eller anläggningsarbete. Arbete kan vara allt ifrån en enstaka timme till att vara över flera år. Antalet sysselsatta kan vara lika varierande från en sysselsatt till hundratals arbetstagare. Entreprenörer eller arbetsgivare kan också vara skiftande i antal.

Det arbete som ska utföras kan vara högst skiftande såsom att:

• bygga en villa, flerbostadshus eller industrilokal
• underhålla av ovanstående byggnader genom målning, byta takbeklädnad, byta fönster eller göra om installationer (till exempel el, vvs, ventilation) som behövs för byggnaden i sig själv
• anlägga en grund för olika slags byggnader,
• bygga vägar, broar, tunnlar eller vindkraftverk
• anlägga eller göra om så kallad servis för VA, el, fjärrvärme, kyla, gas eller fibernät genom schaktning, lägga ner rör/kablar eller koppla ihop dessa
• riva byggnad eller del av byggnadsmaterial i en byggnad.

De typiska arbetsmomenten är:

1. schaktning 
2. markarbeten
3. byggnadsarbete 
4. montering och nedmontering av prefabricerade element
5. inredning eller installation av utrustning som behövs för byggnadens grundläggande funktioner
6. ändringar
7. renovering 
8. reparationer
9. nedmontering 
10. rivning
11. löpande underhåll
12. periodiskt underhåll - måleri- och rengöringsarbeten
13. dränering 
14. sanering.

Kom ihåg att arbetena ska behövas för byggnaden eller anläggningen i sig själv och inte för att till exempel kunna installera/underhålla andra utrustningar i en industri (maskiner, värmeverk, tankar) som främst behövs för att den ska fungera. 

Det är inte bara utförandet av byggnads- och anläggningsarbetena, utan även planeringen och projekteringen, som omfattas av Arbetsmiljöverkets regler.

Reglerna gäller alltid oavsett vem som är kund. De gäller när arbeten utförs yrkesmässigt och mot ersättning (betalning eller motsvarande) för tjänsten. Ersättning kan även vara när man byter tjänster med varandra genom att till exempel snickaren bygger en altan åt elektrikern som i sin tur gör en elinstallation i snickarens villa.

Kom ihåg att mindre arbeten åt privatpersoner oftast innebär ett utökat ansvar för entreprenören att även vara ansvarig för uppgifter som normalt vilar på byggherren. Om konsumenttjänstlagen är tillämplig blir entreprenören automatiskt så kallad uppdragstagare enligt 3 kap. 7 c § arbetsmiljölagen och övertar då byggherrens arbetsmiljöansvar. Läs mer om ditt ansvar som privatperson

Ansvar vid byggnads- och anläggningsarbete

Om privatpersonen helt själv, utan hjälp av hantverkare, utför diverse arbeten på sin egen villa så gäller däremot inte Arbetsmiljöverkets regler.

Det är ett dokument som beskriver hur en byggnad eller en anläggning ska kunna byggas säkert med hänsyn till en bra arbetsmiljö. Den berättar hur byggarbetsplatsen är organiserad, beskriver gemensamma regler, talar om vem som är ansvarig för vad, vilka risker som finns och hur de ska förebyggas.

Arbetsmiljöplanen ska utvecklas redan under planering och projektering av en byggnad/lokal/anläggning bland annat genom val av byggprodukter och byggmetoder. Den ska finnas skriftligen upprättad, senast när byggnadsarbetena startar. Det är byggherren och Bas-P som är ansvariga för det. Saknas den kan de få betala en sanktionsavgift. 

Arbetsmiljöplanen ska sedan utvecklas och anpassas under byggskedet med beskrivningar av byggarbetsplatsens pågående arbeten av Bas-U. Bas-U ska även se till att den finns tillgänglig så att alla kan ta del av den. Bas-U kan få betala sanktionsavgift om den inte finns skriftligen eller digitalt tillgänglig på byggarbetsplatsen.

Byggherren har alltid ett parallellt ansvar för uppgifterna som både Bas‑P och Bas-U ska göra.

Tänk på att det inte ska finnas flera arbetsmiljöplaner på den gemensamma byggarbetsplatsen, utan endast en. Varje projektör eller entreprenör ska bidra med sina underlag såsom riskbedömningar, arbetsberedningar eller beskriv­ningar som har betydelse för arbets­miljön till bygg­arbetsmiljö­samordnaren(Bas-P eller Bas-U) som samordnar arbets­miljön.

Nästan alla byggnads- och anläggningsarbeten innebär risker i arbetet utifrån den lista med arbets­uppgifter som kräver en arbets­miljö­plan enligt 12 a § andra stycket C i Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3). Arbetsmiljö­plan krävs dessutom alltid, oavsett risker, om de är så omfattande att en förhands­anmälan krävs.

Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3), föreskrifter

Arbeten med risker enligt 12 a § andra stycket C är:

• arbete med risk för fall (alla arbeten från 2 meter och uppåt)
• schaktningsarbete med risk för ras
• arbete med vissa kemiska eller biologiska ämnen (även t.ex. damm)
• arbete i närheten av högspänningsledningar
• arbete som medför risk för drunkning
• arbete i brunnar och tunnlar
• arbete vid vilket sprängämnen används
• arbete med montering av tunga byggelement
• arbete på plats eller område med
• passerande fordonstrafik (t.ex. vid väg och spår)
• rivning av bärande konstruktioner eller hälsofarliga material eller ämnen. 

Det innebär att både små och stora arbeten kan behöva en arbetsmiljöplan. 

Vanliga ”mindre” arbeten där det nästan alltid måste finnas en arbetsmiljöplan är: 

• asbestarbeten
• takarbete med till exempel omläggning av takbeklädnad
• målning eller plåtarbeten
• målning av en villa
• dragning av fasta elinstallationer i en byggnad/anläggning
• fasadarbeten över 2 meter
• dikning där det finns rasrisker
• schakter i gata
• läggning/arbeten med rör/VA, de flesta rivningar.

Byggherren (beställaren), det vill säga den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete, är den som ytterst ska se till att det finns en arbetsmiljöplan. Även bygg­arbetsmiljö­samordnarna har ansvar för att se till att en arbetsmiljöplan upprättas och är uppdaterad.

Arbetsmiljöplanen ska alltid finnas innan arbetena startar på bygg­arbets­platsen när det finns arbeten med risker enligt 12 a § i föreskrifterna om Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3). Om arbetsmiljöplan saknas kan byggherren eller Bas-P få betala sanktionsavgift.

Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3), föreskrifter

När arbetet planeras och projekteras är det Bas-P som är ansvarig. Bas-P ska samla in underlag från de olika projektörerna och undersöka så att det inte finns arbetsmiljörisker. Bas-P ska upprätta arbetsmiljöplanen utifrån sina dokument senast till att byggarbetsplatsen etableras. 

Under utförandet är det Bas-U som ska anpassa arbetsmiljöplanen till de arbetsmetoder som verkligen används. Bas-U ska samla in underlag (exempelvis riskbedömningar) från de olika entreprenörerna för att samordna och planera arbetena. Bas-U ansvarar för att arbetsmiljöplanen finns tillgänglig (skriftligt eller digitalt) för alla vid byggarbetsplatsen. Gör den inte det kan Bas-U få betala en sanktionsavgift.

Den som är entreprenör behöver därför ta reda på vem som är ansvarig för arbets­miljö­planen, dels för att känna till den men även för att lämna uppgifter om riskerna i sina arbeten till den som är Bas-U. Även projektören behöver ta reda på vem som handlägger Bas-P uppgifterna. 

Om du är ensam entreprenör ska du särskilt tänka på hur avtalet ser ut mellan dig och beställaren om vem som är ansvarig för just arbetsmiljöplanen. Om beställaren vill att du ska ta på dig uppgifter med arbetsmiljöplanen såsom Bas-U eller Bas-P så kräver det att du har kunskap, kompetens och erfarenheter för det. (Se särskilt 6 § AFS 1999:3)  

Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3), föreskrifter

Glöm samtidigt inte att arbeten åt en privatperson, så kallad konsument­entreprenad, kan medföra att bygg­herrens arbetsmiljöansvar automatiskt hamnar hos dig som entreprenör om du är den enda som byggherren har avtal med och du självständigt styr arbetet. Det innebär att du får en rad skyldigheter, bland annat upprätta arbetsmiljöplanen men även allt annat som bygg­herren ansvarar för. Du behöver då se till att du har rätt kunskaper.

Arbetsmiljöplanen ska innehålla en beskrivning av vilka regler som gäller vid byggnads- och anläggningsarbetet, hur skyddsarbetet är organiserat och en beskrivning av arbetsmiljöriskerna samt hur dessa ska förebyggas. Mer detaljerad information finns i Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3).

Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3), föreskrifter

Vid mindre och kortare arbeten kan en förenklad arbetsmiljöplan användas under förutsättning att den innehåller nödvändiga uppgifter.

Om en entreprenör utför kortare arbeten med samma arbetsuppgifter kan en slags generell arbetsmiljöplan användas i grunden. Den kan sedan uppdateras till olika objekt och med eventuella tillkommande risker. 

I de flesta fallen är det även lämpligt att arbetsmiljöplanen kompletteras med övriga gemensamma arbetsmiljörisker utöver de som finns krav på i 12a § punkt C i AFS 1993:03. De risker vi särskilt vill lyfta fram att beskriva och förebygga är:

• ergonomiska risker
• risker med maskiner och fordon
• riskerna med lyftanordningar och lyftredskap
• risker med buller.

Damm (kvarts), är ytterligare en riskfaktor som ofta glöms bort trots att den tillhör våra kemiska risker.

Här kan du läsa mer om risker inom byggbranschen:

Risker vid byggnad- och anläggningsarbeten

Bas-P ska vara en juridisk (ett företag) eller fysisk (en enskild person) person som förfogar över personer med utbildning, kompetens och erfarenhet för att kunna driva det aktuella bygg­projektets arbets­miljö­arbete. Det är byggherren som utser Bas-P.

Byggherren ska kunna visa att den Bas-P som utsetts har rätt utbildning, kompetens och erfarenhet. 

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns mer utförlig information om lämplig teoretisk utbildning för en Bas-P. I korthet innebär det teoretiska kunskaper om den arbetsmiljölagstiftning som är aktuell för de arbeten som ska utföras i byggprojektet, samt motsvarande praktiska erfarenheter.

Ja, nästan alltid eftersom de flesta byggnadsarbeten behöver någon slags planering. Ibland kan det finnas undantag såsom vid kortare arbeten där man redan vet vad som ska göras. 

Varje Bas-P har ansvar för sitt arbete. Vid byte av Bas-P kan det vara lämpligt att man har något slags avstämnings­möte för att dokument­era vad som är gjort och vad som kommer att behöva göras tillsammans med byggherren. Den som tar över behöver sätta sig in i det tidigare arbetet för att veta hur det ligger till. Glöm inte att även byggherren/uppdrags­tagaren har ett "back-up"-ansvar för Bas-P:s arbets­uppgifter.

Bas-U samordnar entreprenörerna och planerar den gemensamma arbetsmiljön under byggskedet. Det innebär att Bas-U ska vara delaktig i tidsplaneringen, samordna arbetena ur arbetsmiljösynpunkt och anpassa arbetsmiljöplanen till hur arbetena verkligen utförs. Bas-U ska även kontrollera att arbetena utförs på ett ur arbets­miljösynpunkt korrekt sätt, se till att arbetsmiljöplanen finns tillgänglig och följa upp att arbetsmiljöplanen följs.

Bas-U har dessutom uppgifter och ansvar att se till att bland annat följande finns:

• skyddsronder
• gemensamma skyddsanordningar
• kontroller av besiktningspliktiga maskiner
• kontroller av att vissa yrkesgrupper har rätt kunskap och kompetens
• att det finns personalutrymmen med omklädningsrum, dusch och toaletter.

Byggarbetsmiljösamordnaren har inte bara ansvar för rena samordningsfrågor på byggarbetsplatsen. I rollen ingår även att samordna åtgärder för kontroller av att entreprenörerna/arbetsgivarna på byggarbetsplatsen följer tillämpliga arbetsmiljöregler på det aktuella byggnadsarbetet och aktuell arbetsmiljöplan. Byggarbetsmiljösamordnaren måste därför löpande hålla sig informerad och uppdaterad om entreprenörernas arbetsmiljöarbete på byggarbetsplatsen och ha något slags kontroll- eller övervakningssystem. Exempel på sådana system kan vara gemensamma skyddsronder eller arbetsplatsträffar, regelbundna uppföljningar med entreprenörerna och stickprovskontroller.

Detta gäller även om byggherren låter utföra arbetet endast med egna anställda eller med anlitande av endast en entreprenör som i sin tur utför arbetet endast med egna anställda. 

Observera att det samordningsansvar som byggarbetsmiljösamordnaren har aldrig förminskar det egna arbetsmiljöansvar som alltid ligger på varje enskild entreprenör som bedriver verksamhet på byggarbetsplatsen. Om brister förekommer i en entreprenörs eget arbetsmiljöarbete på byggarbetsplatsen är det i första hand entreprenören själv och inte byggarbetsmiljösamordnaren som har en skyldighet att undanröja bristerna.

Nej, BAM innehåller grundläggande arbetsmiljökunskap och är inte tillräcklig utbildning för en byggarbetsmiljösamordnare.

Byggherren har alltid kvar ett så kallat back-up ansvar, även för de arbetsuppgifter som man utsett en byggarbetsmiljösamordnare att utföra. Det innebär att ansvaret är dubblerat genom hela byggprocessen. Byggherren måste följa upp de arbetsuppgifter som byggarbetsmiljösamordnaren(Bas-P och Bas-U) ska utföra och att all dokumentation (till exempel arbetsmiljöplanen) finns tillgänglig samt uppdateras. 

Byggherren är samtidigt ensam ansvarig för att en förhandsanmälan görs till Arbetsmiljöverket. Detta krävs för större byggarbetsplatser enligt Byggnads- och anläggningsarbete, AFS 1999:03. 

Vad byggherren behöver göra kommer att variera från projekt till projekt. Byggherren måste tillsammans med sina projektörer se till att tänka på förutsättningarna under byggskedet och för den färdiga byggnaden i bruksskedet.

Det innebär att planering och projektering ska göras i god tid innan utförandet (byggandet) startar. Byggherren har ansvar för att följande beaktas:

• hur byggnadens utformning eller placering kan påverka arbetsmiljön eller hur andra val av till exempel byggprodukter, konstruktioner, stomsystem, installationer eller inredningar kan ha betydelse för en bra arbetsmiljö
• att byggtider är anpassade så olika arbeten kan utföras säkert, får en rimlig tid till att utföras samt kan samordnas
• att se till att det finns goda möjligheter att transportera material, utrustningar eller rivningsmassor för en bra arbetsmiljö
• att se till att det finns möjligheter och utrymme för att etablera omklädningsrum och kontor för den verksamhet som byggprojektet behöver
• att undersöka och inventera om det finns hälsofarligt material som kan påverka byggprojektet inför rivning, ombyggnad eller renovering
• att se till att en byggnads eller anläggnings stabilitet kommer att vara säker genom alla byggfaser vid rivning, ombyggnad eller renovering.
• hur en byggnad eller anläggning behöver utformas med tanke på vilka arbeten som ska utföras i den i bruksskedet . Det kan innebära anpassning av utrymmen för framtida underhåll (ventilation, sotning, elinstallationer med mera) eller för framtida verksamheter med särskilda krav (sjukvård, omsorg, skola, industrier, kontor, handel med flera).

I praktiken kommer det att innebära att byggherrens projektörer och byggarbetsmiljösamordnare får ett stort ansvar för att beakta dessa punkter åt byggherren i sina arbeten.

Enligt arbetsmiljölagen har byggherren alltid kvar ett ansvar för de uppgifter som byggarbetsmiljösamordnaren ska utföra. Om byggherren inte har utsett någon byggarbetsmiljösamordnare har han/hon alltså ändå kvar ansvaret för dessa uppgifter.

Erfarenhet kan styrkas genom betyg eller intyg från nuvarande eller tidigare arbetsgivare, genomgången utbildning genom kursintyg. Några formella krav på detta finns inte. Om Arbetsmiljöverket blir tveksamt till byggherrens uppgifter, kan vi begära dokumentation som styrker byggarbetsmiljösamordnarens lämplighet.

Erfarenhet kan styrkas genom betyg eller intyg från nuvarande eller tidigare arbetsgivare, genomgången utbildning genom kursintyg. Några formella krav på detta finns inte. Om Arbetsmiljöverket blir tveksamt till byggherrens uppgifter, kan vi begära dokumentation som styrker byggarbetsmiljösamordnarens lämplighet.

Ja, det får man. Men då krävs särskild utbildning för de som ska uppföra, ändra eller montera ner ställningen. Dessutom krävs särskilda handlingar som visar att ställningen har betryggande hållfasthet och stabilitet vid högsta avsedda last. Sådana handlingar består så gott som alltid av beräkningar. Andra handlingar kan vara provningskontroll eller ritning på komplicerade ställningskonstruktioner.

Om du har kompetensbevis som ställningsbyggare (utfärdas av ställningsentreprenörerna, STIB) eller yrkesbevis som ställningsbyggare (utfärdas av RYK, regionala yrkeskommittéerna) så motsvarar detta särskild utbildning.

Byggherren måste anmäla vissa större byggnadsarbeten till Arbetsmiljöverket via en förhandsanmälan. Förhandsanmälan är ett dokument med information om var och när ett bygge ska utföras, vilka som är ansvariga samt vilka som på annat sätt är delaktiga i projektering (projektörer) eller utförande (entreprenörer) av en större bygg­arbets­plats. Förhandsanmälan ska skickas till Arbets­miljöverket innan arbetena startar. Om byggherren glömmer att skicka en förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket kan hen få betala en sanktionsavgift.

Kom ihåg att byggarbetsplatsen anses som etablerad när de förberedande arbetena påbörjas och som har en direkt betydelse för bygg­arbetsplatsen (sprängning, schaktning, grundläggning med mera).

Alla byggarbetsplatser ska anmälas om: 
arbeten kommer att pågå längre än 30 arbetsdagar och med mer än 20 personer (arbetstagare) sysselsatta samtidigt, eller det totala antalet persondagar överstiger 500. 
(med persondagar menas att X arbetstagare tillsammans arbetar mer än 500 arbetsdagar, det vill säga oftast normala arbetsdagar om ca 8 timmar).

Det enklaste är att fylla i vår blankett för förhandsanmälan här på webben och skicka den via mejl till oss. Det går även bra skicka den på posten.

Här är blanketten för förhandsanmälan:

Förhandsanmälan av byggarbetsplats, pdf, öppnas i nytt fönster

Anmälan ska skickas till:

Arbetsmiljöverket
112 79 Stockholm

E-post: arbetsmiljoverket@av.se eller fax: 08-730 19 67.

Fyll i de uppgifter som är kända. Ett minimum är en adress där bygget ska utföras, vem som är byggherre (inklusive adress, telefonnummer och kontaktperson), kontaktperson för byggarbetsplatsen med telefonnummer och ungefärlig byggstart. 

Det räcker att ändra uppgifterna i förhandsanmälan på byggarbetsplatsen. Inga ändringar behöver skickas in till Arbetsmiljöverket. 

I samband med rivning eller sanering av rum i mögelangripna hus kan det virvlas upp damm i luften med mycket mögelsporer och andra delar från möglet. Mögelsporerna är så små att man inte alltid kan se dem i luften, även när de förekommer i höga koncentrationer. Eftersom mögelsporerna är lätta, kan de bli hängande kvar i luften ganska lång tid. Man ska undvika att andas in mögeldamm då det kan ge upphov till både akuta och kroniska lungproblem.

Principen för rivning eller sanering av rum i mögelangripna hus bör i första hand vara att begränsa risken för exponering för mögeldamm genom åtgärder vid källan. Det gör man genom att använda utrustning och arbetssätt som innebär att det inte bildas något damm som innehåller mögeldamm. Det är dock förmodligen nödvändigt för dem som utför saneringen att använda ett andningsskydd med P2-filter eller ett tryckluftsmatat andningsskydd. I starkt förorenad luft sätts filtret snabbt igen och man måste därför byta filter ofta. 3. Fläktassisterat andningsskydd i kombination med helmask kan också vara en lämplig utrustning.

Om man sanerar eller river i ett hus där andra människor finns samtidigt är det extra viktigt att se till att möglet i rivningsdammet inte når närliggande rum genom ventilationen eller genom springor. Det är naturligtvis allra bäst om det går att ordna så att alla människor i närliggande lokaler evakueras under sanerings- eller rivningsarbetet om det är omfattande.

Projektörer kan vara arkitekter, konstruktörer och andra som med­verkar vid utformningen av en del av en byggnad eller anläggning. Det innebär konkret att de kan vara del­aktiga på väldigt många olika sätt som kan påverka arbetsmiljön genom att:

• konstruera en stomme, en fasad, ett tak
• utforma installationer för el, vvs, ventilation, styr- och reglerteknik
• utforma inredningar för kök, badrum, industrier, handel
• välja byggprodukter och byggmaterial.

Projektörernas arbete skapar förutsättningarna för både byggskedet och bruksskedet.

Projektören har ansvar för att deras konstruktioner, installationer eller val av produkter inte förorsakar arbets­miljörisker vare sig i bygg­skedet eller i bruks­skedet. Deras ansvar begränsas till det som de kan påverka inom ramen för sitt arbete i ett projekt.

Projektörer ska ta hänsyn till arbetsmiljöfaktorer så tidigt som möjligt under planering och projektering. De ska tänka på hur ett arbete kan utföras och att det är möjligt. Det kan vara utrymme eller val av material för ett visst arbete. Projektörens arbete ska utgå från samma punkter som byggherren ska tänka på, nämligen:

• hur byggnadens utformning eller placering kan påverka arbetsmiljön eller hur andra val av till exempel byggprodukter, konstruktioner, stomsystem, installationer eller inredningar kan ha betydelse för en bra arbetsmiljö
• att byggtider är anpassade så olika arbeten kan utföras säkert, får en rimlig tid till att utföras samt kan samordnas
• att se till att det finns goda möjligheter att transportera material, utrustningar eller rivningsmassor för en bra arbetsmiljö
• att undersöka och inventera om det finns hälsofarligt material som kan påverka byggprojektet inför rivning, ombyggnad eller renovering
• att se till att en byggnads eller anläggnings stabilitet kommer att vara säker genom alla byggfaser vid rivning, ombyggnad eller renovering.
• hur en byggnad eller anläggning behöver utformas med tanke på vilka arbeten som ska utföras i den i bruksskedet. Det kan innebära anpassning av utrymmen för framtida underhåll (ventilation, sotning, elinstallationer med mera) eller för framtida verksamheter med särskilda krav (sjukvård, omsorg, skola, industrier, kontor, handel med flera).

En projektörs möjlighet att påverka arbetsmiljön under planering och projektering kan variera. Det beror på byggprojekt men också på vilken slags entreprenadform en byggherre väljer. En projektör har inte alltid information om alla yttre faktorer som påverkar byggandet som kan göra arbetsförhållanden och arbetsmetoder svåra att förutsäga. Ibland så görs stora förändringar utifrån den ursprungliga projekteringen inför byggskedet som gör att arbetsmiljön förändras utan att projektören har möjlighet att påverka. Det är därför mycket viktigt hur Bas-P kan arbeta med att samordna och informera projektörerna om det aktuella byggprojektet. Idag ser vi också att mer och mer projektering utförs parallellt med byggskedet som kan göra arbetet svårare.

När det gäller bruksskedet så finns flera andra faktorer. En vanlig trend är att många byggnader uppförs utan exakt vetskap om vilka verksamheter som kommer att finnas där eller att det förändras. Vid ombyggnationer av äldre byggnader/lokaler eller med nya hyres­gäster kan det ibland bli mycket stora förändringar av vilka krav som ställs för en bra arbetsmiljö. 

Exempel under utförandet:

• Stora fönster och fasadskivor som ska monteras och transporteras kan sakna förutsättningar för det praktiska arbetet. Det är vanligt med ett begränsat utrymme för arbetet eller för att kunna använda lyft- och transporthjälpmedel. Bristande utrymme för att utföra olika slags installationer eller underhåll.
• Installationer för el, data, VVS, ventilation ska ofta dras i utrymmen där man inte alls har tänkt på hur det praktiskt ska kunna utföras. Ofta saknas ett tillräckligt utrymme för arbetet eller så krävs olämpliga arbetsställningar såsom krypande, arbete ovanför axlarna etc. Planering saknas även mellan olika slags installationers förutsättningar samt att de ofta måste utföras samtidigt så att de är i vägen för varandra.
• Byggprodukter som behöver bearbetas kan bli ett hälso­problem eller kan kräva användning av personlig skydds­utrustning som gör arbetet ansträngande.
• Byggnadens utformning med till exempel svängda fasader och andra utstickande delar kan ge problem för ställnings­byggnation eller att kunna använda andra arbets­plattformar.
• Anläggningsarbeten med broar och tunnlar kan i vissa bygg­skeden ha dåligt utrymme eller sakna förutsättningar för att kunna bygga eller använda andra stationära arbets­plattformar.
• Hiss för transporter av material och personer saknas eller att man använder fastighetens befintliga hiss utan särskilda skydds­anordningar som ska finnas om den saknar en innerdörr. Hiss ska normalt finnas vid en nivåskillnad som överstiger 10 meter på en byggarbetsplats.
• Takarbeten eller andra arbeten på höjd kan inte göras med fasta fallskyddsräcken eftersom konstruktionen inte medger eller är anpassad för infästning av fallskyddsräcken. Det saknas även förberedda eller möjliga infästningspunkter för personlig fallskyddsutrustning.
• Vid underhållsarbete av tak används invändiga stegar till vind och ut på taket. Vinds- och takstegar är normalt olämpliga vid byggnadsarbete och ska ersättas med utvändiga trappor och/eller hiss.
• Inför rivningsarbete saknas ofta materialinventering och planering i övrigt av hur rivningen kan utföras avseende till exempel stabilitet och hur dammspridning kan begränsas.
• Planering för transporter och övrig logistik av rivningsmaterialet saknas oftast.
• När vissa kemikalier används i arbete eller vissa material bearbetas kan det uppstå olägenheter för andra. Målning, bilning och asfaltering är exempel på arbeten som ofta kräver att andra yrkesgrupper inte vistas i närheten.

Exempel för bruksskedet

• Det saknas ventilation anpassad för viss verksamhet som skollokaler, industrier eller restauranger.
• Det saknas dagsljus och möjlighet till utblick från arbets­lokaler och personalutrymmen där personal vistas mer än tillfälligt.
• Utrymmen för drift/underhåll av en byggnad/anläggning kan sakna plats för arbetets utförande och säkra tillträdesvägar. Driftsarbeten kan vara till exempel ventilationskontroller eller sotning.
• En arbetslokal är inte anpassad för det buller och ljud som finns där. Särskild planering krävs av de flesta arbetslokaler avseende akustik och andra bullerdämpande åtgärder, särskilt vid ny eller ändrad verksamhet.
• Varumottag till många arbetsplatser/verksamheter är dåligt planerade med tanke på möjligheter att transportera varor rullande och att hiss finns (vid behov).
• Arbetsplatser kan sakna personalutrymmen, omklädningsrum, duschar eller toaletter som krävs för verksamheten.

Grundläggande är att uppdragstagaren självständigt ansvarar för byggprojektet, antingen för planeringen och projekteringen, för genomförandet eller för båda delarna. Med självständigt menas att det sker utan inblandning av byggherren och att uppdragstagaren har möjlighet att styra projektet. Endast då går det att teckna ett avtal om överlåtelse av byggherrens arbetsmiljöansvar. Typiska fall där ansvaret skulle kunna överlåtas är vid generalentreprenad. Om entreprenaden är delad kan byggherrens ansvar inte flyttas över på en uppdragstagare.

Ja, ett bygg- eller projektledningsföretag kan vara uppdragstagare om det verkligen rör sig om ett självständigt uppdrag. Om en byggherre tecknar avtal med ett projektledningsföretag som i sin tur tecknar avtal med entreprenörerna kan projektledningsföretaget vara uppdragstagare, förutsatt att det också har det ekonomiska ansvaret. Byggherren kan i ett sådant fall avtala med projektledningsföretaget om att detta övertar byggherrens arbetsmiljöansvar. Ett bygg- eller projektledningsföretag som mer fungerar som rådgivare till byggherren kan däremot inte vara uppdragstagare.

Ja, en byggentreprenör kan utses som uppdragstagare för enbart utförandet av arbetet förutsatt att denne ansvarar för hela utförandet, det vill säga generalentreprenad. Om entreprenaden är delad kan byggherrens ansvar inte flyttas över på en uppdragstagare.

Ja, uppdraget kan anses vara självständigt om byggherren har angivit förutsättningarna så att entreprenören kände till dem vid kontraktsskrivning och gett entreprenören fria händer att planera och projektera bygget utifrån dessa förutsättningar.

Byggherren och totalentreprenören kan då även avtala om att entreprenören övertar byggherrens arbetsmiljöansvar. Om byggherren emellertid begränsat förutsättningarna så att entreprenören inte har möjlighet att utföra uppdraget i enlighet med arbetsmiljölagstiftningen kan dock inte arbetsmiljöansvaret överlåtas.

Sanktionsavgifter bygg, frågor och svar, pdf, öppnas i nytt fönster

Vid val av lämplig skyddshjälm är det viktigt att analysera riskerna i den aktuella verksamheten. Det är arbetsgivaren som ska göra en riskbedömning och välja en hjälm som skyddar mot risken.

I bruksanvisningen, ska det framgå hur hjälmen ska användas. Industrihjälmar enligt EN 397 är lämpliga att använda i till exempel byggnads- och anläggningsarbete, hamnarbete och skogsarbete.

Det är byggherren som ska se till att det finns utrymme (se föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete AFS 1999:3 5b §). Byggarbetsmiljösamordnaren, Bas-U, ska se till att det inrättas personalutrymmen (Arbetsmiljölagen 3 kap 7 b och 7 g §§).

Arbetsmiljölagen

Utrymmena ska finnas på plats så snart byggnadsarbetena startar.

Utrymmena ska i övrigt följa de bestämmelser som finns i föreskriften om arbetsplatsens utformning, AFS 2020:1.

Varje arbetsgivare har samtidigt alltid kvar sitt ansvar för sin personal.