Vid infarten till större byggarbetsplatser bör du se till att det finns en översiktlig plan över området, en så kallad arbetsdispositionsplan (APD-plan). APD-planen kan vägleda leverantörer och tillfälliga besökare, så att de inte utsätter de som arbetar där eller sig själva för risker.

En väl genomarbetad APD-plan möjliggör även säkrare och effektivare materialflöden och förflyttningar inom arbetsplatsen.

Det är särskilt viktigt att börja arbeta med APD-planen i mycket tidiga skeden i komplexa byggprojekt där det exempelvis finns en fast drift som ska fortgå under byggprojektet, som ett sjukhus eller ett hotell. Det ger de bästa förutsättningarna för en god arbetsmiljö i både byggprojektet och den fasta verksamheten.

Du som planerar ett bygg- och anläggningsprojekt ska se till att avgränsa och skylta byggarbetsplatsen. Det är flera regelverk du måste ta hänsyn till.

Arbetsmiljöreglerna om att avgränsa och skylta byggarbetsplatsen syftar till att skydda de som arbetar där från risker som kan uppstå om obehöriga kommer in och stör arbetet på något sätt. Det kan till exempel innebära att ett byggprojekt som utförs i en omgivning med mycket människor runt byggarbetsplatsen behöver ha en mer robust avspärrning. På andra platser kan det räcka med enklare avspärrningar i kombination med skyltning.

Du behöver också ta hänsyn till ordningslagen (1993:1617) när du planerar hur byggarbetsplatsen ska avgränsas och skyltas, exempelvis för att förhindra att personer och egendom kommer till skada vid schaktningsarbeten eller vid användning av ställningar.

Ordningslagen innehåller bestämmelser om bland annat allmän ordning och säkerhet på offentliga platser och vid vissa anläggningar och verksamheter.

Ordningslagen (1993:1617), Riksdagens webbplats

Avgränsningar och skyltar kan med fördel användas även inom byggarbetsplatsen för att olika entreprenörers riskområden ska tydliggöras för de andra aktörer som arbetar i byggprojektet.

Det ska finnas tillräcklig plats för att kunna ta emot och förvara de byggprodukter och annat material som behövs för arbetet. När det finns tillräckligt med plats är det enklare att skapa ordning och ni kan undvika onödiga omflyttningar.

Du som planerar och projekterar ska se till att material kommer kunna tas emot och förvaras så att ohälsa och olycksfall förebyggs. Uppmärksamma möjligheterna att transportera byggmaterial, avfall och utrustning inom byggarbetsplatsen tidigt under planeringen och projekteringen.

Förbindelseleder för fordonstrafik inom byggarbetsplatsen

Att personer kläms bakom eller under fordon är tyvärr en vanlig orsak till allvarliga olyckor och dödsolyckor vid byggnads- och anläggningsarbete. Därför behöver ni skapa trafiksäkra förbindelseleder genom att planera byggarbetsplatsen utifrån den fordonstrafik som kommer att finnas och det antal personer som kommer att röra sig där.

När ni utformar vägar för fordonstrafik inne på byggarbetsplatsen så bör ni eftersträva att fordon

• inte riskerar att kollidera med andra fordon
• inte kan köra på gående
• slipper backa.

Trafiksäkra förbindelseleder för motorfordon innebär både att de är säkra för fordonen att köra på och att gående är skyddade från påkörning och andra risker med fordonstrafiken. Fordonen bör till exempel inte röra upp damm eller orsaka onödiga vibrationer på grund av ojämn mark. Minska damm och vibrationer på arbetsplatsen med till exempel vattning, saltning och bearbetning med vägskrapa.

Det kan behövas interna hastighetsgränser, eftersom fordonens hastighet är av betydelse för säkerheten på byggarbetsplatsen. Dimensionera säkerhetsavståndet mellan körvägar och leder för gående eller skyddsanordningar utifrån fordonens faktiska hastighet.

Backande fordon bör undvikas i största möjliga utsträckning. Väl genomtänkta lossningsplatser för byggmaterial underlättar ofta säkert arbete och smidiga flöden. De ska vara utformade så att de förhindrar risk för fall och ras. Lastkajer bör ha mått som är anpassade till de byggprodukter, gods, returgods och emballage som ska hanteras.

Förbindelseleder och tillträdesleder för gående

Det ska finnas en säker tillträdesled till varje arbetsplats. Tillträdesleder kan vara till exempel landgångar, trappor eller liknande.

En anliggande stege är i allmänhet inte lämplig som tillträdesled, inte lodrät eller nästan lodrät fastmonterad stege heller. Men en fastmonterad stege kan användas som tillträdesled för inspektion av tak eller liknande, samt som utrymningsväg.

Ramper är passande när det behövs rullande hantering av material med exempelvis vagnar.

Nedanstående schema visar exempel på lämpliga lutningar för stegar, trappor respektive lutande plan.

Trappor

Trappor används för större nivåskillnader, men det innebär en stor belastning för kroppen att gå mycket i trappor. Både risken för belastningsbesvär och snubbelolyckor ökar om personalen dessutom behöver bära med sig saker som väger mycket eller skymmer sikten. Om det krävs att mycket material eller utrustning behöver bäras manuellt bör alltid bygghiss övervägas.

Vid nivåskillnader över 10 meter ska det finnas tillgång till hiss, om arbetet medför att arbetstagarna måste gå mycket i trappor. Ta hänsyn till hur hög nivåskillnaden är och hur lång tid arbetet kommer att pågå när du bedömer hur mycket arbetstagare kommer att behöva gå i trappor. Även var lunchrum och toaletter ligger och var material är placerat spelar roll i den bedömningen.

Du som är entreprenör bör se till att material inte behöver bäras manuellt i trappor. Informera därför Bas-U om eventuella behov av att få upp material till högre plan i den beskrivning av risker som du ska lämna till Bas-U.

Förebygg att någon utsätts för risker från installationer eller ledningar i marken eller i den befintliga byggnaden eller anläggningen som kommer att beröras av byggnationen eller rivningen. Identifiera och märk ut installationer och ledningar för exempelvis el, gas, vatten och avlopp innan arbetet påbörjas.

Tips!

Ledningskollen är en kostnadsfri tjänst som är till för att minska antalet avgrävningar av ledningar, kablar och annan infrastruktur. Via Ledningskollen kan du begära ledningsanvisning eller kabelanvisning av den som äger ledningar i området. Ledningskollen drivs av Post- och telestyrelsen (PTS).

Du som projekterar eller arbetar med att gräva eller schakta kan använda Ledningskollen för att snabbt och enkelt få korrekta underlag från alla berörda ledningsägare.

Ledningskollen.se

Fortlöpande kontroller av elanläggningen

Det är ofta lämpligt att den som monterar den tillfälliga elanläggningen i byggprojektet också får uppgiften att fortlöpande ha hand om tillsynen och att granska elanläggningen med bestämda intervaller.

För mer information om vem som får utföra arbete med elinstallationer, se Elsäkerhetsverkets webbplats. Elsäkerhetsverket tar fram och beslutar om föreskrifter om bland annat elsäkerhet.

Det är inte Arbetsmiljöverket som reglerar detta.   

elsakerhetsverket.se

Skydda kablar från oavsiktlig påverkan

Elkablar ska vara skyddade mot oavsiktlig påverkan så att de inte skadas av exempelvis fordonstrafik. Kablar och sladdar som ligger utspridda på marken eller på golvet på byggarbetsplatser skapar dessutom onödiga snubbelrisker, gör det svårt att städa och hindrar rullande hantering.

Tips! Det kan vara bra att regelbundet gå en riktad skyddsrond och fokusera på risker från elanläggningar, elkablar och sladdar. Då har alla inblandade i byggprojektet också möjlighet att påverka hur det fungerar med den tillfälliga byggelanläggningen.

Luftburna elledningar

Det finns stora risker med att arbeta under eller i närheten av luftburna elledningar med maskiner, till exempel grävmaskiner. Därför finns särskilda arbetsmiljöregler om att ledningarna om möjligt ska ledas förbi arbetsplatsen eller göras spänningslösa. Annars ska riskområdet spärras av och skyltas så att fordonen hålls på tillräckligt avstånd.

Vid arbete i närheten av högspänningsledningar krävs en arbetsmiljöplan

Åtgärderna vid arbete i närheten av högspänningsledningar ska alltid beskrivas i en arbetsmiljöplan.

Även riskerna med induktion och åtgärder mot dem är sådant som du ska ta med i riskbedömningen och arbetsmiljöplanen. Elsäkerhetsverket har föreskrifter och allmänna råd om elsäkerhet som reglerar arbeten intill högspänningsanläggningar. Det finns även andra regler som ska följas, exempelvis vid arbete intill järnväg. Anläggningsägare kan också ha anvisningar för säkert arbete.

Dålig belysning kan orsaka olyckor och försvårar också arbetet generellt. Överallt där personer arbetar eller rör sig behöver det finnas tillräckligt med ljus, och om möjligt ska det vara dagsljus. Belysning behöver komma med tidigt i planeringen, och ni behöver tänka särskilt på hur ni ska skapa en säker arbetsmiljö under vinterhalvåret samt i utrymmen utan dagsljus.

Reservbelysning kan behövas i alla utrymmen där det saknas dagsljus. Det kan vara en batteridriven ficklampa eller pannlampa.

Nödbelysning kan behövas på arbetsplatser där det kan innebära stora risker om belysningen plötsligt försvinner, exempelvis om det blir elavbrott vid arbete på hög höjd eller med farliga maskiner. Utrymningsvägar som kräver belysning ska också ha nödbelysning.

Nödbelysning är belysning som fungerar även om strömmen går.

Alla byggarbetsplatser behöver planeras på ett sätt som förebygger brand samt förebygger att en brand sprider sig. Därför ska det finnas brandredskap på varje byggarbetsplats, samt branddetektorer och alarmsystem vid behov.

Utgå ifrån de specifika förhållanden som råder på byggarbetsplatsen när du bedömer vilka brandredskap, detektorer och alarmsystem som behövs samt när du bestämmer hur de ska utformas. Utgå exempelvis från

• risken att det börjar brinna
• risker för att en brand sprids
• antalet människor
• möjliga utrymningsvägar.

När du gör bedömningen av risken för att det börjar brinna och att en brand sprider sig bör du ta hänsyn till exempelvis

• vilka arbetsmetoder som används
• om det förekommer heta arbeten
• om utrustning och byggmaterial är lättantändliga eller explosiva
• hur utrymmena ser ut och används.

Säkerställ att brandredskap faktiskt placeras så att de går att nå enkelt vid en brand. De ska märkas ut tydligt, och det är viktigt att se över och kontrollera placeringen ofta eftersom byggarbetsplatser är så föränderliga. Brandredskap och eventuella detektorer och alarmsystem ska testas regelbundet, och det ska genomföras gemensamma brandövningar på byggarbetsplatsen.

Alla delar av en byggarbetsplats ska kunna utrymmas om det börjar brinna eller någon annan fara uppstår. Alla som befinner sig på arbetsplatsen ska snabbt och säkert ska kunna nå ett riskfritt område. Det innebär att ni behöver bestämma antalet utrymningsvägar samt deras fördelning, bredd, längd och liknande utifrån förhållandena på den unika byggarbetsplatsen.

När ni utformar utrymningsvägar behöver du ta hänsyn till

• hur stora utrymmena är och hur de används
• vilken utrustning och material som finns där
• det största antalet människor som kan vistas där.

Räddningstjänsten kan vara ett stöd när ni planerar utrymning av stora, komplexa byggarbetsplatser med brandrisker.

Utrymningsvägar ska vara skyltade och hållas fria från hinder. Dörrar ska när som helst kunna öppnas utåt i utrymningsriktningen.

Byggprojektets kontroller av exempelvis brandskydd och utrymningsmöjligheter ska omfatta även personalutrymmen och kontorsbodar. Där gäller andra arbetsmiljöregler än på resten av byggarbetsplatsen. Läs mer under rubriken Vilka regler gäller för etablering, bodar och personalutrymmen i ett bygg- eller anläggningsprojekt?

Det måste alltid vara möjligt att ge första hjälpen på en byggarbetsplats. Se därför till att

• det alltid finns utrustning för första hjälpen tillgänglig
• personal som är utbildad i att ge första hjälpen alltid kan tillkallas.

Planera även så att alla som drabbas av olycksfall eller allvarlig sjukdom kan föras från byggarbetsplatsen för att få vård i en ambulans eller på ett sjukhus.

Det kan handla om att säkerställa att det går att nå en skadad eller sjuk person överallt på arbetsplatsen, exempelvis i en tornkran eller nere i en gjutform för en pelare.

Planera och genomför transporter av byggprodukter eller annat material så att ohälsa och olycksfall förebyggs. Transporter till eller från plan som ligger mer än två meter över markplanet ska ordnas så att skyddsanordningar inte behöver tas bort. Om det inte går krävs intagsbryggor, lastöppningar i fasader, särskilda ramper eller transportsystem som är anpassade för ändamålet.

Det är viktigt att särskilt anordnade transportsystem monteras så att risken för fall till lägre nivå är förebyggd för dem som är verksamma på arbetsstället.

Det ska vara möjligt att sortera, lagra och föra bort bygg- och rivningsavfall i tillräcklig omfattning. Hanteringen ska ske utan risker för ohälsa eller olycksfall.

Var särskilt uppmärksam på att använt farligt material eller ämnen förs bort från platsen eller området på ett säkert sätt. Det gäller också emballage som innehållit farliga ämnen.

Aktörer som transporterar farliga ämnen, så kallat farligt gods, måste följa särskilda regler i lagstiftningen om transport av farligt gods. Läs mer.

Lagen (2006:263) om transport av farligt gods, Riksdagens webbplats

Farligt gods, MSB:s webbplats

Exempel på avfall som behöver hanteras på ett genomtänkt sätt:

• Rivningsmassor – undvik att komma i kontakt med farliga ämnen och damm vid hanteringen.
• Schaktningsmassor – tänk på hur de ska placeras för att inte riskera att belasta marken så att rasrisken ökar i exempelvis schakter. Massorna kan även innehålla föroreningar.

Läs mer om kemiska arbetsmiljörisker.

Kemiska risker i arbetsmiljön

Alla aktörer behöver tänka på hur material och utrustning ska lagras på ett säkert sätt på byggarbetsplatsen. Du kan behöva vidta stabiliserande åtgärder för all utrustning, alla tekniska anordningar eller material som kan välta, glida eller falla.

Emballage och andra stabiliserande anordningar skadas ofta under transport. Om du kontrollerar dem före lossning och mottagning kan rasolyckor undvikas.

Ta även hänsyn till inverkan från vind, när byggprodukter och annat material lagras på tak eller andra högt belägna platser, och när material med stor yta lagras. Exempel på material med stor yta som kan behöva förankras eller stabiliseras är byggskivor, formbyggnadselement och byggelement.

Här finns mer stöd för att planera och ordna byggarbetsplatsen och arbetet under planeringen och projekteringen:

Planera och projektera för en god arbetsmiljö i byggskedet 

Läs även mer i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:13) om risker vid vissa typer av arbeten, byggnads- och anläggningsarbete, 5 kap.