De som planerar och projekterar ska ta hänsyn till arbetsmiljön i bruksskedet

Om du har någon av följande roller i ett byggprojekt behöver du ta hänsyn till arbetsmiljön i den färdiga byggnaden eller anläggningen under planeringen eller projekteringen:

• byggherre
• projektör (arkitekt, konstruktör eller annan som planerar eller projekterar)
• den som tillverkar monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar.

Bas-P behöver känna till vad som gäller för byggherren och projektörerna och har ett ansvar för arbetsmiljödokumentationen för framtida arbeten.

Varför ska du förebygga arbetsmiljörisker under planeringen och projekteringen?

Det kan vara svårt och ibland omöjligt att i efterhand rätta till en befintlig arbetsplats för att uppfylla arbetsmiljökraven. Syftet med reglerna om planering och projektering för arbetsmiljön i den färdiga bygganden eller anläggningen är att ge förutsättningar för att skapa en god arbetsmiljö och minimera olika arbetsmiljörisker i och i anslutning till den färdiga byggnaden eller anläggningen.

I föreskrifterna kallas arbete i den färdiga byggnaden eller anläggningen för bruksskedet.

Exempel på arbetsmiljöproblem som kan vara svåra att åtgärda i efterhand:

• För liten area. Det kan vara svårt eller omöjligt att öka arean i efterhand eftersom byggnaden eller anläggningen kanske inte står ensam och det då inte alltid finns utrymme för utökningar.
• Svårorienterat. Det kan också handla om svårigheter att få rätt samband och placering av delar och utrymmen.
• Otillräckligt utrymme. Det kan vara svårt att få till nya planlösningar där olika funktioner får tillräckligt utrymme.
• Låg takhöjd och otillräckligt med dagsljus. Det kan vara svårt att få högre takhöjd eller få in fler fönster för att få tillräckligt med dagsljus i byggnaden enligt kraven.

Det krävs dessutom bygglov för vissa ändringar som till exempel större area eller fasadändringar vilket kan medföra omprojektering, fördröja tidplanen i byggprojektet eller leda till ombyggnation.

Bristande kunskaper kan leda till sämre arbetsmiljö i bruksskedet

Om du inte känner till och därmed inte planerar och projekterar efter arbetsmiljökraven för bruksskedet kan det bland annat leda till sämre förutsättningar för en god arbetsmiljö. Din lösning kan alltså öka risken för olycksfall eller ohälsa. Det kan även leda till ökade kostnader om projekteringen, eller till och med byggnationen, behöver göras om.

Bristande kunskaper om arbetsmiljöreglerna kan göra projekteringen mindre effektiv, öka byggtiden samt öka tider för hantering av till exempel vissa ärenden hos byggnadsnämnder med mera.

Arbetsmiljöregler för planering och projektering för bruksskedet

Det finns regler om arbetsmiljön i bruksskedet i bland annat Arbetsmiljöverkets föreskrifter om utformning av arbetsplatser (AFS 2023:12). De beskriver på detaljerad nivå hur en arbetsplats ska vara utformad för att det ska skapas en bra arbetsmiljö.

Även i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om projektering och byggarbetsmiljösamordning – grundläggande skyldigheter (AFS 2023:3) finns regler om hur man ska projektera för arbetsmiljön i bruksskedet. De är på en mer övergripande nivå och handlar om vad man ska tänka på under planeringen och projekteringen.

Bra lösningar för de som ska arbeta i den färdiga byggnaden eller anläggningen

Det är viktigt att planera och projektera så att reglerna om arbetsplatsens utformning uppfylls från början, och undersöka och bedöma arbetsmiljöriskerna vid olika val av lösningar. I första hand ska de som planerar och projekterar välja lösningar som tar bort arbetsmiljöriskerna.

Byggherren, projektörerna samt den som tillverkar monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar behöver vid projekteringen granska och diskutera ritningar och förslag till utformning och bedöma om de uppfyller kraven i arbetsmiljölagen (1977:1160) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Projekteringen ska genomföras så att det är möjligt att skapa en god arbetsmiljö för

• de arbetstagare som eventuellt kommer arbeta stadigvarande i en verksamhet som kommer att bedrivas i byggnaden eller anläggningen
• de arbetstagare som kommer att utföra tillfälliga arbeten i och i anslutning till den.

Det är viktigt att ta hänsyn till att alla människor har olika förutsättningar. Du behöver vara förutseende och ta reda på hur den framtida arbetsmiljön påverkas av dina lösningar, bland annat av

• planlösningen, inklusive rumsindelning, personalutrymmen och korridorer
• byggmaterial, byggelement, fönsterpartier och golvmaterial
• belysning och tillgång till dagsljus
• buller, akustik, klimat och ventilation
• tillgänglighet, transportleder och utrymning, inklusive hissar, trappor och dörrar
• förutsättningarna för varumottagning och avfallshantering
• förutsättningarna för städning och fönsterputsning
• mark och vägar runt byggnaden, samt övrig infrastruktur
• utformning av vägar och spår med det som tillhör, exempelvis skyltar, så att det går att utföra drift och underhållsarbeten på ett säkert sätt, antingen så att trafiken kan passera bredvid eller via omledning.

Exempel på tillfälliga arbeten i och i anslutning till byggnadsverket:

Det kan handla om tillfälliga arbeten som

• varuleveranser
• sophantering
• städning.

Vid dessa arbeten behöver man ha tillräckligt med plats för arbetstagaren och arbetsuppgifterna, samt de maskiner, tekniska hjälpmedel eller annat som behövs för att utföra arbetet. Utrymmen inne och ute behöver vara rätt utformade för att vara säkra och för att arbetet ska kunna utföras på ett ergonomiskt bra sätt.

Samma sak gäller för

• snöskottning på tak
• sotning
• ventilationsarbeten.

Även anläggningar som vägar, spår och kraftledningar behöver det utföras drift och underhållsarbete på. Exempelvis behövs

• snöröjning och vinterväghållning
• röjning längs vägar, spår och kraftledningar
• lagning av kantstolpar och mitträcken
• åtgärder på gator och vägar.