Planera och projektera för en god arbetsmiljö i byggskedet

Du som är byggherre eller projektör påverkar i hög grad arbetsmiljön i byggskedet. När du tar hänsyn till hur byggnads- och anläggningsarbetena som du planerar eller projekterar ska kunna utföras på ett säkert sätt, skapar du en säkrare arbetsmiljö för de som ska utföra arbetena.

Planera och projektera för en god arbetsmiljö i byggskedet

Du som medverkar i planeringen och projekteringen ska ta hänsyn till arbetsmiljön i byggskedet

Om du har någon av följande roller i ett byggprojekt behöver du ta hänsyn till arbetsmiljön som kommer uppstå i byggskedet:

  • byggherre
  • projektör (arkitekt, konstruktör eller annan som planerar eller projekterar)
  • den som tillverkar monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar.

Varför behöver du tänka på arbetsmiljön i byggskedet under planeringen och projekteringen?

De beslut som tas under den tidiga planeringen och projekteringen kan påverka arbetsmiljön i byggskedet i stor utsträckning. Därför behöver du som planerar och projekterar ta hänsyn till hur utförandet av arbetet ska kunna göras på ett lämpligt sätt, likaväl som du tar hänsyn till arbetsmiljön på de framtida arbetsplatserna i och kring den färdiga byggnaden eller anläggningen.

Genom att du tar hänsyn till arbetsmiljöaspekter för byggskedet från och med den tidiga planeringen av byggprojektet underlättar du för den enskilde entreprenören att kunna planera och genomföra sina arbeten på ett säkert och hälsosamt sätt.

Vad räknas som planering och projektering?

Vad som räknas som planering och projektering Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:3) om projektering och byggarbetsmiljösamordning – grundläggande skyldigheter definieras där. Här kan du läsa om vad de två begreppen innebär.

  • Med planering menas den tidiga planeringen av ett helt byggprojekt. Den är på en mer övergripande nivå än exempelvis produktionsplaneringen, som är på detaljerad nivå och bara avser byggskedet.

    Den tidiga planeringen är en sorts förberedelse för resten av byggprojektet och omfattar exempelvis också planeringen av projekteringen. Bestämmelserna som handlar om planering och projektering gäller alltså även det arbete som utförs innan det egentliga projekteringsskedet börjar.

    Exempel – När startar den tidiga planeringen?

    Det förekommer olika benämningar för de inledande faserna i en byggprocess, och de används olika i olika organisationer. Som exempel kan nämnas ”idéskede och ”förstudie”.

    Det som bör avgöra när ni kan anse att den tidiga planeringen startar är när ni bestämmer att ni vill gå vidare från en första idé till att undersöka om byggprojektet är genomförbart eller inte, det vill säga när planeringen medför sådana val som kan påverka arbetsmiljön.

    Byggherren ska se till att hänsyn tas till arbetsmiljön när man till exempel väljer utformning och placering av en byggnad eller anläggning och när stomsystem eller andra bärande element väljs. Sådana val kan göras tidigt i planeringen och då är det hög tid att börja arbeta aktivt med arbetsmiljöfrågorna, om ni inte redan har börjat med det.

  • Som projektering räknas den del av byggprocessen som går ut på att ta fram ritningar, göra beräkningar och beskrivningar med mera för att bestämma hur en byggnad eller anläggning ska vara beskaffad och se ut i färdigt skick. Ofta sker delar av projekteringen först under byggskedet. Observera att upprättande av handlingar som beskriver ett underhållsarbete också är projektering.

    Val av material ingår också i projekteringen. Det förekommer att ett byggnads- eller anläggningsarbete upphandlas utan att exempelvis de material som ska användas överallt är närmare angivna. Då överlåts valet inom vissa ramar till den entreprenör som åtagit sig arbetet. Den entreprenören kommer på så sätt att medverka vid projekteringen.

    Byggherren har alltid kvar ett övergripande ansvar för att ta hänsyn till arbetsmiljösynpunkter.

  • Ibland behöver praktiska arbetsmoment genomföras inför eller under planerings- och projekteringsskedet. Det kan handla om till exempel provtagning i mark, geotekniska undersökningar, förberedande mätningsarbete eller arkeologiska utgrävningar.

    Normalt brukar sådana arbetsmoment inte räknas till byggnads- och anläggningsarbete om de utförs i ett tidigt skede, långt innan byggnads- eller anläggningsarbetena startar.

    Men om denna typ av arbeten görs i anslutning till byggnads- eller anläggningsarbetet brukar de i sig räknas som byggnads- och anläggningsarbete. Det gäller exempelvis om

    • arbetet görs på samma plats som byggnads- och anläggningsarbetet eller omedelbart intill det
    • byggnads- eller anläggningsarbetet startar innan arbetsmomentet är avslutat på byggarbetsplatsen.

    Exempel: Då behöver arbetsmoment som hör till projekteringen tas upp i arbetsmiljöplanen

    Arbetsmoment som innebär att ett av de 13 arbetena med särskild risk utförs måste ingå i byggprojektets arbetsmiljöplan. Det gäller även praktiska arbetsmoment som egentligen tillhör projekteringen, när de utförs i samband med att byggnads- eller anläggningsarbetena har påbörjats.

    Exempel kan vara mätningsarbete på en plats där det förekommer passerande fordonstrafik eller geotekniska undersökningar med omfattande schakter.

Vilka arbetsmiljöregler gäller för planering och projektering för byggskedet?

Arbetsmiljöreglerna som du som planerar eller projekterar behöver känna till och följa finns i flera olika föreskrifter. Här kan du läsa om vilka regler som handlar om att skapa en bra arbetsmiljö i byggskedet och vilka föreskriftshäften de tillhör.

  • Du som är byggherre eller projektör ska följa kapitel 9 i föreskrifterna om projektering och byggarbetsmiljösamordning under planeringen och projekteringen. De här reglerna beskriver hur du ska ta hänsyn till arbetsmiljön i byggskedet när du gör val under planeringen och projekteringen.

    Du behöver också, i tillämpliga delar, följa reglerna i kapitel 5 om byggnads- och anläggningsarbete, i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:13) om risker vid vissa typer av arbeten. Reglerna beskriver hur arbetsmiljön i byggskedet ska vara för att olyckor och ohälsa ska kunna undvikas. De här reglerna kan gälla dig som är byggherre, projektör eller byggarbetsmiljösamordnare, men gäller också för arbetsgivare
    Du måste ta del av varje regel och ta ställning till i vilken mån den berör ditt arbete.

  • Särskilt vid större byggnads- och anläggningsarbeten finns i regel bodar som inrymmer personalutrymmen och lokaler för kontorsarbete, exempelvis platsledning. Ibland finns också lokaler för annat arbete, som reparation av maskiner och verktyg. De verksamheterna inryms ibland i befintliga lokaler eller i färdigställda utrymmen.

    För den här sortens arbetslokaler ska du följa reglerna om utformning av arbetsplatser. Reglerna gäller även för personalutrymmen på byggarbetsplatser, inklusive personalbodar. Det finns också regler om utrymning och hur brand ska förebyggas i den typen av lokaler.

    För den övriga byggarbetsplatsen gäller däremot reglerna om utrymning och att förebygga brand i föreskrifterna om risker vid vissa typer av arbeten, kapitel 5 om byggnads- och anläggningsarbete.

    Observera att en del bestämmelser om belysning, buller och varselmärkning i föreskrifterna om utformning av arbetsplatser gäller på hela byggarbetsplatsen, inte bara i bodar eller lokaler för platsledning eller reparation.

    Arbetsplatsens utformning

Hur kan du planera och projektera för en god arbetsmiljö i byggskedet?

Byggnadens eller anläggningens utformning, och de konstruktioner eller byggprodukter som väljs under projekteringen, påverkar i hög grad entreprenörernas val av arbetsmetoder och förutsättningar för en god arbetsmiljö i byggskedet. Därför behöver du som projekterar tänka särskilt på arbetsmiljön i byggskedet när du arbetar med följande områden.

Tips!

Det är ofta bra att ha med personer med produktionskompetens i projekteringsarbetet i tidiga skeden. Då har ni tillgång till djupare kunskaper om olika möjliga lösningar, och därmed kan ni välja och föreslå säkrare och smidigare arbetsmetoder.

  • Enligt bestämmelserna ska du utreda eventuella allvarliga arbetsmiljörisker om du överväger nya metoder, tekniker eller material.

    Det är viktigt att inte missa risker för hälsa eller säkerhet som kan finnas med oprövade arbetssätt. Det är därför du ska utreda om det finns allvarliga arbetsmiljörisker tidigt och bedöma om ett annat, mer välkänt arbetssätt ska användas i stället.

    Om man ska använda nya tekniker, metoder eller material behöver du redan vid projekteringen utreda vilka eventuella arbetsmiljöåtgärder som kommer krävas. Det kan exempelvis handla om vilken ny utrustning som kommer behövas och vilken utbildning och information arbetstagarna kan behöva för att genomföra arbetet på ett säkert och hälsosamt sätt.

  • När utformningen och placeringen av byggnaden eller anläggningen avgörs måste du som är byggherre eller projektör bedöma hur dina val kommer att påverka arbetsmiljön för de som ska uppföra den. Du bör exempelvis ta reda vilken arbetsmetod som kommer krävas och utreda arbetsmiljöriskerna med den metoden. Här kan det vara till stor hjälp att ha tät kontakt med någon som har lång produktionserfarenhet om du inte själv har det.

    Placeringen av byggnaden eller anläggningen kan ha avgörande betydelse för möjligheterna att

    • ordna transporter till och från byggarbetsplatsen på ett bra sätt
    • använda de lyft- och transportanordningar som behövs.

    Det krävs ofta många materialleveranser för att genomföra ett byggprojekt. Därför är det här en viktig fråga för byggskedet.

  • Etableringsområdet är området där personalbodar, förråd, materialupplag med mera tillåts placeras. Det ska vara tillräckligt stort och personalutrymmen, kontor, materialupplag med mera ska placeras så nära platsen för arbetet som möjligt.

    Etableringsområdet ligger ofta helt eller delvis utanför platsen för själva bygget. När man bygger i tätorter är det ofta trångt och svårt att ordna placering av bodar och liknande. Trots det är det viktigt att det finns plats för personalutrymmen för alla som ska arbeta på byggarbetsplatsen, även för de som arbetar där mera tillfälligt.

  • Byggherren och projektörerna behöver se till att det finns tillräckligt med utrymme för att ta emot, hantera och förvara material på byggarbetsplatsen utan att det uppstår arbetsmiljörisker.

    Det ska gå att transportera material och avfall inom byggarbetsplatsen på ett säkert sätt. Det kan bli svårt att uppnå om det är för trångt, men det går att ordna med andra åtgärder, till exempel genom att

    • ha genomtänkt logistik, så att de lastbilar som kommer med material inte behöver backa eller vända, eftersom det skapar risker
    • planera för en lossningsplats som är säker när lyftredskap ska kopplas uppe på lasten.

    Logistikplanering är viktigt för större, mer komplexa byggprojekt, och särskilt viktigt om det är en trång byggarbetsplats.

    Exempel

    Byggherren kan i ett tidigt skede behöva ordna separata byggvägar där exempelvis lastbilar kan köra runt, så att de inte behöver backa in eller ut. Det kan krävas för att

    • skapa säkra transportleder inne på byggarbetsplatsen
    • undvika påkörningsrisker för allmänheten i samband med att tunga fordon ska ta sig in på eller ut från byggarbetsplatsen.

    Byggherren kan behöva kontakta väghållaren tidigt för att det ska vara möjligt att ordna säkra in- och utfarter på allmänna vägar.

    Här kan du läsa mer om hur du kan planera för en säker byggarbetsplats och etableringsområde:

    Planera och ordna byggarbetsplatsen och arbetet

    Förebygg manuellt bärande

    Att bära byggnadsmaterial manuellt innebär onödiga risker för belastningsskador för de som ska utföra arbetet. För att minska riskerna är det exempelvis viktigt att tidigt planera för att lyfta material med kran eller liknande. Där det inte går att använda maskinella lyftanordningar kan du istället skapa förutsättningar för rullande hantering och transport av material.

    Exempel på frågor som kan behöva tas omhand under planeringen och projekteringen:

    • Hur ska tunga installationsenheter tas in i byggnaden, såsom varmvattenberedare, pannor och fläktar? Sker det genom montageöppningar eller på andra sätt?
    • Hur ska andra stora byggelement tas in i byggnaden, såsom trappor, fönster, dörrar och glaspartier? Om en kran ska användas behöver man först undersöka underlagets bärighet.

    Materialhantering vid större renoveringar

    Omfattande renoveringsarbete, exempelvis av badrum i flerbostadshus, är besvärligt ur arbetsmiljösynpunkt och kräver ofta särskild hänsyn vid planeringen för att arbetsmiljön ska bli godtagbar. Arbetet med att skaffa bort rivningsmassor och få in nytt material innebär ofta omfattande tungt manuellt arbete som är ergonomiskt olämpligt.

    Det är viktigt att du som är byggherre skapar förutsättningar för entreprenörerna att transportera material, så att de som arbetar inte behöver bära manuellt i trappor. Lösningar kan till exempel vara att

    • använda bygghiss
    • ta in material via balkonger eller via intagsbryggor och lastöppningar i fasaden
    • suga ut rivningsmaterial med lämplig utrustning
    • pumpa in ny betong med utrustning för det.
  • Manuell hantering är en vanlig orsak till ohälsa och olycksfall vid byggnads- och anläggningsarbete. Det förekommer även ohälsa på grund av allergier och överkänslighet mot kemiska ämnen. Vid projekteringen kan du som byggherre eller projektör ta hänsyn till exempelvis ergonomiska och kemiska arbetsmiljörisker när du väljer byggprodukter.

    Ta hänsyn till byggprodukternas material, form, vikt och storlek. Utöver det bör du se till att byggprodukterna inte ger upphov till spill, restprodukter, emballage och liknande som kan orsaka ohälsa eller olycksfall.

    Exempel på hur du kan projektera för att förebygga ergonomiska risker:

    Där det är byggnadstekniskt möjligt, välj

    • byggskivor som har maxbredd 900 mm
    • mursten som väger under 3 kg vid enhandsfattning
    • murblock som väger under 15 kg.

    Du kan även ta med i dina underlag som beskriver allvarliga arbetsmiljörisker att

    • gatsten och kantsten ska läggas med hjälp av maskin
    • allt material som väger mer än 15 kg ska transporteras rullande eller med teknisk lyftutrustning
    • tunga murblock inte får hanteras av en person.

    Läs mer om hur man ska förebygga belastningsskador:

    Belastningsergonomi

  • När konstruktioner för grundläggning, stomsystem eller andra bärande element ska väljas ska deras påverkan på arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksammas.

    Arbete med konstruktioner under grundvattennivå kräver i allmänhet särskild omsorg vid planeringen och projekteringen.

    Exempel på saker att tänka på när det gäller konstruktioner för grundläggning:

    • geotekniska risker
    • behov av släntlutningar
    • andra säkerhetsåtger som kan behövs (till exempel spont, länshållning)

    Vad gäller valet av grundläggningssystem kan du under projekteringen behöva ta hänsyn till hur exempelvis pålmetod påverkar arbetsmiljön. Ni bör ta hänsyn till faktorer som påltyp, kapmetod, pållängder och bullerkrav.

    Förbered säkra lyft av prefabricerade byggelement

    Vid arbeten med prefabricerade stommar kan många arbetsmiljörisker uppstå, bland annat på grund av lyften som genomförs. Det är viktigt att de riskerna förebyggs så tidigt som möjligt. Många olyckor kan undvikas om lyftöglor eller andra hjälpmedel för hantering av byggelement utformas och dimensioneras med hänsyn till de påkänningar de kan utsättas för under hantering, transport, lagring och montering.

    Lyftöglorna bör vara placerade så att elementets jämviktsläge sammanfaller med det läge som elementet ska inta vid monteringen. Det är ofta en förutsättning för att montering, inpassning, fästning och losskoppling från en lyftanordning ska kunna utföras på ett säkert sätt.

    Allt detta gäller även anordningar för vägledning och körfältsanvisning som monteras på eller invid gator och vägar.

    Exempel på frågor att ställa när prefabricerade byggelement projekteras:

    • Kommer tunga byggelement som prefabelement, formar, balkar att användas?
    • Finns behov av särskilda säkerhetsåtgärder, till exempel kontroll av lyftöglor och montageordning?
    • Samordnas montering med övriga arbeten så att risker undviks? Hur sker samordningen?
    • Undersöks vid projekteringen om lämpliga hjälpmedel kan användas för transport och lyft av element?
    • Projekteras lämpliga fästen för lyftanordningar, stagning och skyddsanordningar som ska användas vid monteringsarbetet?
    • Sitter fästöglor rätt i elementen? Används lyftöglor som inte kan förväxlas med andra lyftöglor med lägre bärförmåga?

    Om du har helhetsansvaret för projekteringen av delarna till en monteringsfärdig byggnad eller anläggning, har du ytterligare ansvar för arbetsmiljön. Läs mer om vad som gäller för dig på sidan om den som tillverkar monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar.

    LÄNK Den som tillverkar monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar

    Stabilitet under alla skeden av konstruktionens uppförande

    Arbete med att montera och demontera tillfälliga stödkonstruktioner innebär ofta risk för fall, ras och belastningsskador. Många av de riskerna kan undvikas om du som projektör utformar konstruktionerna för byggnader, broar och andra anläggningar så att de får tillräcklig stabilitet i byggskedet utan tillfälliga stöd. Utforma därför konstruktioner så att de har tillräcklig bärighet redan från start – då minskar risken för fall och ras.

  • Om det behövs åtgärder för att konstruktioner ska vara stabila under alla faser ska åtgärderna beskrivas och dokumenteras skriftligt, eftersom det handlar om allvarliga arbetsmiljörisker. Du som projekterar kan också behöva ta fram en ritning. Det är angeläget att beskrivningen görs redan i samband med projekteringen, och det är lämpligast att konstruktören gör den, eftersom denna får förutsättas vara bäst insatt i konstruktionens verkningssätt.

    Dokumentationen kan Bas-P sedan lämna över till Bas-U och produktionen. Syftet är att de som uppför konstruktionen i byggskedet ska förstå hur de ska stabilisera konstruktionen och därmed undvika olycksfall. Det är nämligen inte säkert att entreprenören har tillräckliga kunskaper om vilka stabiliseringsåtgärder som behövs. Att klämmas av ett tungt byggelement som vält eller rasat är tyvärr en av de vanligaste orsakerna till dödsolyckor i bygg- och anläggningsbranschen.

    Bas-P och Bas-U kan använda beskrivningarna i arbetsmiljöplanen, eller lägga till dem som en bilaga. Arbetsmiljöplanen ska nämligen innehålla en beskrivning av åtgärder mot arbetsmiljöriskerna vid arbete som innefattar lansering, montering och nedmontering av tunga byggelement eller tunga formbyggnadselement.

    Läs mer om de skriftliga underlag som projektörer ska ta fram för allvarliga arbetsmiljörisker i byggskedet på sidan om projektörer.

    Projektörer

  • Under planeringen och projekteringen ska du särskilt uppmärksamma arbetsmiljön i byggskedet när du väljer

    • installationer inklusive hur de placeras och fästs
    • stomkompletteringar och utformning av dessa
    • inredningar.

    Du kan exempelvis behöva undersöka

    • hur installationer och andra tekniska anordningar ska kunna transporteras och installeras
    • om lämpliga transport- och lyfthjälpmedel kan användas.

    När installationsarbeten planeras och projekteras är det av största vikt att välja lösningar som minimerar bilningsarbete, Manuell bilning är mycket olämpligt, eftersom det bland annat innebär stor risk för vibrationsskador och även risk för belastningsskador.

    Dessutom ger bilning upphov till skadligt damm och buller.

    Läs mer om vibrationer.

    Vibrationer

  • Hälsofarligt material kan finnas i framför allt äldre byggnader eller anläggningar, i exempelvis inredningar eller utrustningar. För att kunna ta hänsyn till arbetsmiljön måste du som byggherre eller projektör ta reda om det finns till exempel asbest. Du måste försäkra dig om huruvida det finns hälsofarligt material eller inte i de berörda delarna av objektet, innan arbete med rivning eller ombyggnation påbörjas.

    Inventera hälsofarligt material

    Det är en fördel om den inventering som görs inför rivning är så detaljerad som möjligt och tydligt redovisar var provtagning genomförts, utöver resultatet av denna.

    Resultatet av inventeringen ska informeras skriftligt till den som ska utföra rivningsarbetet. Det är du som är byggherre, eller du som är projektör involverad i planeringen av rivningen, som ska se till att rivningsentreprenören får informationen.

    Inventeringen kan också läggas till som en bilaga till arbetsmiljöplanen, eftersom åtgärder för arbete med hälsofarliga ämnen eller material ska beskrivas där. Informationen kan beröra flera entreprenörer, och i arbetsmiljöplanen blir informationen även tillgänglig för de övriga entreprenörerna och Bas-U.

    Här kan du läsa mer om asbest:

    Asbest

    Planera för en säker rivning

    När rivningsarbeten planeras behöver ofta en beskrivning göras med en redovisning av rivningens olika faser och nödvändiga åtgärder för att säkerställa konstruktionens stabilitet under de olika rivningsfaserna. Olyckor kan lätt inträffa om stabiliseringsåtgärder inte vidtas. Att riva en konstruktion kan vara mer riskabelt än att uppföra den.

    Exempel på frågor som du bör ställa inför en rivning:

    • Blir kvarvarande byggnadsdelar stabila under och efter rivning?
    • Hur ska rivningsmassorna transporteras ut?
    • Kan maskinell utrustning användas vid rivning i stället för handhållen utrustning?
    • Vad behöver finnas med i rivningsplanen?

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd

Senast uppdaterad 2025-01-13