Man ska utreda om det finns hälsofarliga material eller ämnen alternativt installationer eller ledningar i marken innan schaktningsarbete påbörjas. Grundläggning innefattar många olika slags arbeten för att skapa en stabil grund att bygga på.

Förebygg rasrisker

Om det finns en rasrisk ska stödkonstruktioner, till exempel spont, användas, alternativt får schakten utföras med släntlutning.

Ska djupa schakter grävas eller om jord­lagret är löst, bör en geo­tekniker bedöma ras­risken och vid behov ge förslag på åtgärder som kan förhindra ras.

Stabiliteten på en slänt styrs bland annat av släntens höjd, lutning och jordlagrens hållfasthetsegenskaper och tyngd, men även grund­vatten­nivå och andra yttre faktorer påverkar. Snabba väderomslag med mycket regn, eller snabba temperatur­växlingar, kan förändra mark­förhållandena och innebära att man måste göra nya bedömningar.

Schaktarbeten kan påverkas av skakningar, vibrationer och nya laster på marken. Skakningarna, vibrationerna och belastningarna kan komma från vägar eller järnvägar, passerande arbets­maskiner, närbelägna byggnader, , laster från material­upplag eller schakt­massor.. Det är därför viktigt att fordons­trafik inte får köra nära schakten och att schakt­massorna inte läggs för nära schaktkanten.

När markarbeten utförs där fordons­trafik passerar intill platsen, eller när markarbeten innebär tippning av massor, är det viktigt att det finns barriärer som förhindrar att fordon kan köra av eller falla ner i arbets­området. En tum­regel är att höjden för en stopp­anordning vid tippning ska vara minst lika hög som fordonets halva hjul­diameter.

Utred vad som finns i marken innan arbetet påbörjas

Innan schaktningsarbete påbörjas ska man utreda om det finns hälsofarliga material eller ämnen alternativt installationer eller ledningar i marken. Om något av detta finns, ska riskerna för ohälsa eller olycksfall åtgärdas.

Risker för avgrävning av installations­ledningar för el, vatten, avlopp eller gas behöver åtgärdas. Arbetstagare som arbetar med vatten- och avloppsledningar eller förorenad jord kan behöva vaccinationer mot vissa smittsamma sjuk­domar och personlig skyddsutrustning.

Arbetet ska ledas av en kompetent person

Om schakten kräver stödkonstruktioner eller släntlutning måste en kompetent person leda arbetet. Detsamma gäller om det finns hälsofarligt material eller hälsofarliga ämnen, alternativt installationer eller ledningar, i marken.

Övriga arbetsmiljörisker vid schaktning

En annan allvarlig olycksfallsrisk vid schaktning är om det förekommer personer runt maskinen eller i schaktgropen. Maskinföraren kan råka backa på eller slå till någon med skopan och det finns också risk att skopan lossnar. Man bör därför spärra av riskområdet så att det inte kommer in personer där som maskinföraren inte upptäcker.

Andra arbetsmiljörisker som är vanliga i samband med schaktning är kvartsdamm, belastnings­ergonomiska risker vid tunga lyft av utrustning samt vibrationer för de som arbetar i och med maskinerna.

På områden där man utför schak­tarbeten kan man behöva bevattna eller damm­bekämpa med andra metoder. Entreprenadmaskiner som utför schaktning och jord­förflyttning behöver utrustas med en klimat­anläggning och hytt­filter som är anpassade för risker med kvarts för en bra förarmiljö.

Arbetsmiljöverket har även föreskrifter för att förebygga skada genom ras som gäller alla typer av arbeten:

Skydd mot skada genom ras (AFS 1981:15), föreskrifter

I skriften "Schakta säkert" kan du läsa mer om hur man kan utföra schaktarbeten på ett säkert sätt:

Statens geotekniska institut, öppnas i nytt fönster

Grundläggning

Grundläggning innefattar många olika slags arbeten för att skapa en stabil grund att bygga på. Det kan vara pålning, jordförstärkning, spontning och andra slags stödkonstruktioner. De här arbetsmomenten innebär arbete med stora maskiner som ska lyfta stora och tunga prefabricerade element, till exempel järnspont eller betongbalkar, och slå ner dem i marken, alternativt spruta ner kemikalier under högt tryck i marken.

Arbetet ställer stora krav på planering av arbetsområdet med hänsyn till

• stabilitet för tunga maskiner att ta sig fram
• säkerhet vid lyft
• risker med kemikalier, som exempelvis kalk, som kan läcka ut under stort tryck.

Här kan du läsa mer om hur man förebygger de riskerna.

Maskiner

Användning av lyftanordningar och lyftredskap

Besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar 

Skydd mot skada genom ras 

Kemiska och biologiska arbetsmiljörisker 

Pålning

Pålning innebär att pålar av betong, stål eller annat material slås ner i marken som en förstärkning för att uppepå detta kunna bygga ett hus eller anläggning som kommer att stå stabilt. Utöver risker för att pålmaskinerna kan välta eller tappa pålar, är även kapning av pålar ett riskfyllt arbete där allvarliga olyckor har inträffat.

Jordförstärkning

Jordförstärkning innebär att man borrar hål där man gör en slags pelare genom att tillsätta material som förstärker i marken. Kalk är ett vanligt material att förstärka med.

Spontning och andra stödkonstruktioner

Stödkonstruktioner innebär att man gör en konstruktion i samband med en schaktning för att man ska kunna börja bygga till exempel en grund. Stödkonstruktionerna är oftast temporära men kan i vissa fall vara kvar även efter byggskedet.

Spontning innebär att man slår ner ett slags stöd, ofta en järnkonstruktion, så att lera, jord och vatten inte ska tränga ner. Sponten blir en slags vägg runt där man behöver utföra en byggnation.

Sekantpålning är en annan metod där man borrar hål och gjuter en slags betongförstärkningsvägg i ett schakt för att förstärka inför byggnationen.