Dolor – sprängämnen som blivit kvar

En dola är ett sprängämne eller en sprängkapsel som blivit kvar efter en sprängning utan att explodera. Dolor är mycket farliga, och du som ansvarar för sprängning måste se till att ni arbetar säkert och åtgärdar riskerna med dolor.

Den här sidan riktar sig till dig som har ansvar för arbetsmiljö som arbetsgivare, Bas-U, Bas-P eller samordningsansvarig i en gruva. Om du behöver mer översiktlig kunskap om att förebygga risker vid sprängning, läs mer på ämnessidan:

Sprängarbete

Vad är en dola?

En dola är ett odetonerat sprängmedel från en tidigare sprängning som finns i borrhålet eller i det lossprängda berget. En dola kan bestå av odetonerade sprängkapslar eller sprängämnen. En dola kan vara innesluten i ett skut, det vill säga ett stort stenblock som blir kvar efter sprängning.

Hur och när exploderar dolor?

För att en dola ska sprängas krävs en kraftig påverkan som orsakar någon form av friktion eller gnistbildning. En sådan påverkan kan till exempel uppstå vid borrning av nya borrhål eller när en grävmaskin bearbetar rasmassor.

Det vanligaste är att dolor exploderar vid utlastning, skrotning och krossning av sprängmassor.

Vilka kan drabbas av dolor?

Flera allvarliga och dödliga olyckor har inträffat på olika arbetsplatser när dolor oavsiktligt och oväntat har exploderat. Det är viktigt att all personal som kan komma i kontakt med sprängt berg har kunskap om dolor. De behöver utbildas och informeras om risker med dolor och hur de ska hanteras.

Tips! Vid misstanke om dola:

  • Avbryt arbetet i området och utrym.
  • Markera ut området där den misstänkta dolan finns.
  • Kontakta platschef och sprängare.

Hur uppstår dolor?

Dolor kan uppstå på många olika sätt: under förberedelserna och under själva sprängningen. Dolor kan också bero på materialfel.

I förberedelserna kan dolor till exempel orsakas av att

  • sprängkapseln sätts ner snett i sprängämnet, vilket gör att sprängämnet aldrig detonerar
  • sprängkapseln skiljs från sprängämnet under laddarbetet
  • sprängkapseln placeras på felaktigt sätt i sprängpatronen
  • det uppstår brott på laddsträngen under eller efter laddningsarbetet
  • detonerande stubin ansluts på felaktigt sätt
  • det icke-elektriska tändsystemet skadas när täckmaterial läggs på.

Under sprängningen kan dolor till exempel orsakas av att

  • sprängmattor drar isär eller skadar ledningar på ovansidan av berget
  • tändströmmen till en elektrisk sprängkapsel är för låg eller för hög
  • ryckare uppstår, det vill säga att sprängkraften från första sprängraden tar sönder hopkopplingssystemet på senare rader så att det inte sker någon detonation i vissa spränghål
  • splitter från detonerande kopplingsblock skadar ledare som ännu inte har initierats
  • tändbrott uppstår på grund av kortslutning, glappkontakt, jordfel eller läckström.

Dolor kan också uppstå på grund av materialfel som att sprängämnet eller sprängkapseln har

  • skadats av fukt eller värme
  • utsatts för mekanisk påverkan under laddning eller vid transport
  • är för gammalt för att användas.

Åtgärda riskerna med dolor

Se till att det finns tid för sprängaren, borraren och utsättaren att planera och genomföra sitt arbete på ett säkert sätt. Slarv och stress kan resultera i dålig avtäckning, felaktigt påhugg, borrning med hålavvikelse, felaktig laddning och koppling av salvor. Dessutom:

  • Blås alltid hålen rena innan laddningsarbete.
  • Kontrollera tändsystemet före tändning.
  • Täck salvor med försiktighet.

Undvik att vistas oskyddad inom ett område där borrning, utlastning, skrotning, rensning, skutknackning och krossning pågår.

Innan borrning påbörjas i den tidigare sprängbotten (andra pallen), måste området noggrant kontrolleras för att säkerställa att inga dolor finns kvar. Borrning i gammal sprängbotten innebär en ökad risk för oavsiktlig detonation. I skadeförebyggande syfte bör man utrusta grävmaskiner, borriggar, skrotningsmaskiner och lastmaskiner med förstärkta hyttkonstruktioner och skyddsglas med hög hållfasthet.

  • Jordfel kan orsaka dolor om

    • borrhål laddas flera dygn innan tändning
    • borrhål finns i sprickigt berg eller om det finns risk för isoleringsskador
    • sprängning sker under vatten eller i fuktiga miljöer
    • sprängning sker i malm med hög elektrisk ledningsförmåga
    • ANFO-sprängämnen används.

    Förebygg jordfel så här:

    • Placera inte tändledningen i vatten.
    • Kontrollera jordfelsresistansen i tändkretsar med isolationsmätare. Resistansen bör överstiga fyra gånger tändkretsens resistans eller vara minst 400 ohm.
    • Minimera skarvar på sprängkapseltrådar i borrhål och isolera dem noggrant vid behov.

    Om ni använder stötvågssystem eller detonerande stubin är risken för jordfel liten.

  • Sprängarbasen eller en annan ansvarig person ska inspektera det sprängda området direkt efter sprängning innan någon annan påbörjar arbete i området. Syftet är att identifiera eventuella dolor. Det är ibland svårt att lokalisera dolor i sprängmassan. Därför måste hela personalstyrkan vara uppmärksam på dolor.

    Efter en sprängning är det också viktigt att samla in synliga sprängkapselledare för att kontrollera att inga odetonerade sprängkapslar ligger kvar. Om det finns odetonerade sprängkapslar och ni misstänker fabrikationsfel, informera leverantören.

    Risken för att dolor detonerar kan kvarstå även vid senare arbeten på sprängplatsen, till exempel vid maskinell rensning av kvarvarande bergväggar, borrning i gammal sprängd bergbotten och vid utlastning och krossning av bergmassor.

  • Ta fram en plan för hur ni ska hantera dolor på arbetsplatsen. All personal som arbetar med lastning, skrotning, borrning eller krossning bör utbildas i att känna igen tecken på dolor, förstå riskerna och veta hur de ska agera om de upptäcker en dola.

    Om ni upptäcker en dola efter en sprängning är det viktigt att agera med försiktighet. Området runt dolan är farligt och kräver noggrann hantering. Först måste ni fastställa dolans exakta läge, storlek, spridning och innehåll. Sprängämnen kan ha spridit sig in i närliggande sprickor, vilket gör situationen ännu mer riskfylld. Markera tydligt området för den misstänkta dolan.  

    Dolor som upptäcks kan behöva oskadliggöras genom kontrollerad detonation eller en annan säker metod, beroende på platsen och typen av sprängmedel. Dolor ska oskadliggöras av kvalificerad personal med rätt utrustning och enligt fastställda säkerhetsföreskrifter. Det är endast den personal som ska oskadliggöra dolan som får vistas inom det farliga området.

    Om en dola inte kan oskadliggöras omedelbart ska ni markera och rapportera den för att ni senare ska kunna hantera den så snabbt som möjligt. På arbetsplatser där flera aktörer är involverade måste rutinerna för rapportering av dolor vara tydliga, och samordningsansvarig eller Bas-U måste vara engagerad för att underlätta processen.

    Tips!

    Maskinoperatörerna har tagit fram en checklista för odetonerade sprängmedel (dolor):

    Odetonerade sprängmedel (dolor), pdf 

    Dolor som ni upptäck och oskadliggör kan ni förvara i ett godkänt förråd för explosiva varor.

  • Skut är stora stenblock som kan uppstå vid sprängning. Skuten ställer ofta till problem och kräver extra åtgärder, till exempel för att de kan innehålla dolor.

    Skuten kommer oftast från den övre oladdade eller förladdade delen av salvan. Skut kan också uppstå vid dålig borrprecision när hålen hamnat för långt från varandra eller vid ogynnsam geologi.

    Bearbeta skut avskilt från annan verksamhet, eftersom det finns risk för stenkast och explosion av dolor. Det är särskilt viktigt på stora arbetsställen där det samtidigt förekommer ett antal andra aktiviteter. Vid bearbetning av skut med hydraulhammare kan okontrollerad stenkastning uppkomma. Stenar kan kastas så långt som 100 meter. Dolor i skuten kan också initieras när stenarna slår ner.

    Överväg att sätta upp fasta skyddsväggar runt platsen där skut bearbetas, speciellt vid permanenta arbetsställen, till exempel bergtag och stenbrott.

Senast uppdaterad 2025-06-27