Gamla ställningar får hyras ut, men bara om de omfattas av ett typkontrollintyg. Om man inte låtit typkontrollera dem får de inte upplåtas (till exempel hyras ut) från och med 1 januari 2016. Kravet beror på att många gamla ställningar (som inte senare typkontrollerats) har en avsevärt lägre säkerhetsnivå.

I princip ja, men man måste själv kontrollera att ställningen verkligen är typkontrollerad i ett annat EES-land. Typkontrollintyget måste till exempel vara utfärdat av ett ackrediterat organ, det måste även innehålla en årlig efterkontroll och vara utformat med samma säkerhetsnivå (tekniska krav) som enligt våra föreskrifter om ställningar (AFS 2013:4). Typkontroll och instruktioner måste vara på svenska, och bakomliggande handlingar (till exempel beräkningar och provningsrapporter) måste vara på svenska eller engelska. Leverantörerna av ställningarna måste ha tillgång till handlingarna.

Nej, man kan inte blanda dem utan vidare. De kan mycket väl ha olika hållfasthetsegenskaper eller varierande godstjocklekar, och styvheten mellan komponenterna kan också variera. För att man ska kunna blanda olika fabrikat måste man först göra en utredning som visar att de kan blandas med bibehållen betryggande säkerhet.

Utbildningen kan anordnas av företag och enskilda som kan området väl och är goda pedagoger. Arbetsmiljöverket har inga formella krav på dem, och man behöver heller inte göra någon anmälan om verksamheten.

I många gymnasieskolors byggprogram ingår ”Allmän utbildning om ställningar”, men tyvärr inte alla. Du måste ta reda på detta från den skola det handlar om. Det måste stå i betyget att utbildningen ingår för att det ska gälla som utbildningsbevis.

Om du tappat bort ditt utbildningsbevis kan du inte få ett nytt av Arbetsmiljöverket. Vi har inga listor eller förteckningar över vilka som har genomgått utbildning. Du måste vända dig till den som utfärdat utbildningsbeviset.

Arbetsmiljöverket har inga regler om hur länge utbildningen gäller, men arrangören av utbildningen kan ange att den bara gäller en viss tid. Om reglerna för området ändras kan man behöva komplettera sin utbildning.

För till exempel följande arbetsuppgifter behövs ställningsutbildning:

• Att stå på marken och räcka komponenter till dem som är högre upp på ställningen.
• Att koppla komponenter till lyftanordningar på ställningen för att lyfta upp dem på ställningen.

Man kan till exempel utföra följande uppgifter utan formell ställningsutbildning:

• Att lägga komponenter på marken intill ställningen.
• Att sätta ner komponenter, till exempel med kran, på marken.
• Att sätta ner komponenter, till exempel med kran, på ställningen.

Till exempel följande arbeten är väsentliga:

• Förändra ställningens globalt bärande eller stabiliserande system, till exempel att ta bort eller flytta förankringar, diagonalstag, horisontalstag eller andra komponenter som behövs för ställningens styvhet.
• Flytta bomlag, konsoler med mera till annan nivå.

Till exempel följande arbeten är inte väsentliga:

• Att tillfälligt montera ned en begränsad del av ett skyddsräcke eller en fotlist, till exempel för att transportera in material.
• Att flytta en ställning lokalt (oftast rull- eller hantverkarställning), även om eventuella stödben måste höjas något.
• Att byta ut skadad plank och trall.

För träställningar krävs särskild utbildning för de som ska uppföra, ändra eller montera ner ställningarna. Dessutom krävs särskilda handlingar som visar att ställningen har betryggande hållfasthet och stabilitet vid högsta avsedda last. Sådana handlingar består så gott som alltid av beräkningar. För träställningar finns inga typfall, därför måste man normalt ta fram sådana handlingar vid varje tillfälle.

Trall ska alltid fästas till underlaget i båda ändarna. Det inträffar väldigt många olyckor när t.ex. trall glider eller vickar. På ställningens utsida kan fotlisten utnyttjas för att fästa trallen, men i andra änden måste man göra på något annat sätt.

Arbetsplan av träplank ska alltid förbindas med varandra med så kallade ok. Arbetsplanet blir mycket starkare om det är okat och man kan till exempel inte ha stora spännvidder på dem om de inte är okade. Vi har även många olyckor därför att plank glider eller går sönder. Om planken ligger om lott räcker det att fästa in dem i ändarna på ställningen.

Om du har räcken av träreglar eller ribbor måste du dimensionera dem så att de håller och inte böjer ut för mycket. Se vägledningen ”Säkra ställningar”, sid 24.

Säkra ställningar (H456), bok

Om du använder en ställning där räcket monteras nerifrån så behövs inte personlig fallskyddsutrustning under förutsättning att såväl överledare och mellanledare finns på plats när du kommer upp på nästa nivå.

Om du använder ett tillfälligt skyddsräckessystem som monteras på en lägre nivå och sedan skjuts upp till nästa nivå gäller samma sak, du behöver inte använda personlig fallskyddsutrustning under förutsättning att räckessystemet har överledare och mellanledare.

Om du bygger ställningar på annat sätt och räcket inte finns på plats på en nivå från början måste du använda personlig fallskyddsutrustning tills överledare och mellanledare är monterade.

Fotlist ska monteras snarast därefter och finnas på plats innan ställningen överlämnas.

Det beror på hur ställningen ser ut – men i fasadställningar och andra fast monterade ställningar ska
Det normalt vara trappor. Det är sällan något annat är acceptabelt. I stora ställningar kan flera trappor behövas, avståndet mellan dem bör inte vara större än 25 meter. Ibland kan man behöva hiss utöver trappor. Man ska göra en riskbedömning med hänsyn till följande faktorer:

• hur högt det är till arbetsplanet
• hur omfattande arbetet är
• hur många som ska använda tillträdeslederna.

Föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete kan vara till stöd vid bedömning om hiss behövs.

I rullställningar beror det på hur högt det är från marken till rullställningens översta arbetsplan – är det max 2,5 meter är vertikal stege tillräckligt. Vid större höjder ska det vara antingen lutande stege, trappstege eller trappa. Man ska välja det som behövs med tanke på det arbete man ska utföra. Vid byggnads- och anläggningsarbete ska det normalt vara trappor som tillträdesleder men inte alltid, beroende på tid för arbetet och höjd till arbetsplanet.

Räcket ska vara minst en meter högt (1000 mm), och man mäter höjden vinkelrätt mot takytan eller takytans förlängning (om takytan lutar utåt). Om man även kan stå på ställningen ska räcket vara minst 950 mm över arbetsplanet. Titta i vägledningen ”Säkra ställningar”, sid 24-28.

Om ställningen bara ska tjäna som skydd mot fall från taket bör arbetsplanet vara nära takfoten. Om man ska kunna gå direkt mellan takytan och arbetsplanet kan avståndet vara lite större, men inte mer än 40-50 cm. Om man ska stå på arbetsplanet och arbeta på takfoten behöver det vara minst 70 cm skillnad för att inte det ska bli för dåliga arbetsställningar. Kom då ihåg att en särskild tillträdesled mellan tak och arbetsplan behövs, och att arbetsplanet kan behöva förstärkas för att klara ett fall från taket.

Du behöver normalt ha ställning lika långt åt varje sida som avståndet från den översta delen av arbetsytan till takfoten. Titta på figuren i vägledningen ”Säkra ställningar”, sid 29.

Säkra ställningar (H456), bok

I 10 § i ställningsföreskrifterna är en sanktionsavgift införd för den som släpper ut ställningar eller ställningskomponenter på marknaden, om de inte är typkontrollerade på ett korrekt sätt. Denna ska betalas av den som släppt ut produkten på marknaden, oftast tillverkaren eller leverantören.

I 47 § i ställningsföreskrifterna är en sanktionsavgift införd för den som låter sina arbetstagare uppföra, väsentligen ändra eller montera ner ställningar, om de inte kan visa dokumentation på att de genomgått föreskriven utbildning. Det blir arbetstagarnas arbetsgivare som får betala sanktionsavgiften.

I föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete är det sanktionsavgift om man arbetar utan att vara skyddad mot fallrisker. Denna gäller endast om ställningen eller väderskyddet ska användas i byggnads- och anläggningsarbete, och man ska då använda reglerna i ställningsföreskrifterna när det gäller hur räcket ska vara utformat. Även denna sanktionsavgift ska betalas av den arbetsgivare vars arbetstagare inte är skyddade mot fallrisker.

Ställningar (AFS 2013:4), föreskrifter