Trycksatta anordningar är exempel på arbetsutrustning och därför omfattas de även av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av arbetsutrustning AFS 2006:4. Trycksatta anordningar innebär särskilda risker, därför ställs krav på att arbetet riskbedöms, planeras, organiseras och genomföras så att farliga situationer inte uppstår. 

Säkerhetskultur – ett samspel mellan människor och riskstyrning

Information från tillverkaren till dig som använder trycksatta anordningar

Att använda en anordning felaktigt är mycket farligt. Det är därför viktigt att du som användare tar del av den information som tillverkaren överlämnar till dig. Till de flesta anordningar som är tillverkade enligt föreskrifterna om tryckbärande anordningar AFS 2016:1, enkla tryckkärl AFS 2016:2, och maskiner AFS 2008:3 följer det vanligen med en bruksanvisning. I bruksanvisningen ska det finnas instruktioner för montering, idrifttagande, underhåll och avsedd användning.

Innan du tar din anordning i drift måste du kontrollera vilka risker som tillverkaren tar upp vid felaktig användning samt vilka förutsättningar som är avgörande för anordningens livslängd. De förutsättningar som främst avses är följande:

• För krypning: det teoretiska antalet drifttimmar vid specificerade temperaturer.
• För utmattning: det teoretiska antalet cykler vid angivna spänningsnivåer.
• För korrosion: teoretiskt valt korrosionstillägg.

För enkla tryckkärl ska tillverkaren förse användaren med anvisningar för hur tryckkärlet får användas och installeras. Alla bruksanvisningar och andra anvisningarna ska vara på svenska.

För trycksatta anordningar som inte tillverkas enligt de väsentliga säkerhetskraven i produktdirektiven enligt föreskrifterna om tryckbärande anordningar AFS 2016:1, enkla tryckkärl AFS 2016:2, och maskiner AFS 2008:3, gäller fortfarande kraven i 3 kap. 8 § arbetsmiljölagen. Där anges till exempel att anvisningar för anordningens montering, installation, användning och skötsel samt övriga uppgifter om anordningen som är av betydelse för att förebygga ohälsa och olycksfall (produktinformation) ska medfölja vid avlämnandet.

Det är viktigt att arbetsgivarens underhållsjournaler, fortlöpande tillsyn, provningar och kontroll är utformade utifrån tillverkarens bruksanvisning andra anvisningar. Här behöver man även ta hänsyn till den riskbedömning som utfördes innan anordningen togs i drift.

I föreskrifterna om användning av arbetsutrustning AFS 2006:4, under rubriken ”Underhåll och kontroll” 17-21§§, finns krav på att resultatet från de kontroller som arbetsgivarens utför i samband med underhåll, fortlöpande tillsyn och provning ska dokumenteras.

Att bedöma klass för en anordning enligt de nya föreskrifterna

Kraven i de nya föreskrifterna AFS 2017:3 är beroende på anordningens klass, som i sin tur beror på typ av innehållets farliga egenskaper, tryck, volym, rördiameter, effekt och temperatur.

De flesta trycksatta anordningar delas in i två klasser A, B. Utöver det finns anordningar som är oklassade. Undantagna från den här klassningen är gasflaskor, bärbara brandsläckare och flaskor för andningsapparatur.

Befintliga anordningar som genomgått bedömning och kontroll av kontrollorgan har uppgifter om till exempel högsta tryck och temperatur, och då använder man den informationen för att avgöra klass enligt nya reglerna.

För nya anordningar som inte tidigare genomgått kontroll av kontrollorgan behöver man information från tillverkaren av anordningen. Information om volym, effekt, rördiameter, det tryck då säkerhetsventil eller annan säkerhetsutrustning aktiveras, finns angiven på säkerhetsutrustningen eller anordningen. Om det inte finns angivet behöver man läsa i bruksanvisningarna eller andra anvisningar från tillverkaren. Om man är osäker på vilket värde som gäller kan man till exempel kontakta tillverkaren eller annan sakkunnig för information. Arbetsmiljöverket har inte den informationen.

Det krävs även information om den fluid man använder för att bedöma klass. Information om innehållets farliga egenskaper ska finnas i säkerhetsdatabladet från fluidens tillverkare.

Om man använder olika fluider i en anordning är det den fluid som har de farligaste egenskaperna som bestämmer fluidens grupp.

Om innehållet inte definieras som en farlig kemisk produkt så att det därför inte finns ett säkerhetsdatablad, klassificeras anordningen utifrån fluidgrupp 2a. Observera att oljor som hanteras vid en temperatur högre än 110 °C och fluider som hanteras vid temperaturer som överstiger flampunkten tillhör grupp 1a även om de inte är farliga kemiska produkter.

Exempel på hur man bedömer klass för en luftbehållare

Följande exempel visar hur man bedömer en enkel tryckluftanläggning anläggning med kompressor.

Man hämtar först information från säkerhetsdatabladet om gruppindelning av den fluid som används. I kapitel 4, som omfattar indelning av trycksatta anordningar finns information om gruppindelning efter innehållets farliga egenskaper under 3 §. Luft är inte en fluid som är en farlig kemisk produkt och därför tillhör luft grupp 2a.

Vidare behöver man information om anordningens volym som finns angiven på anordningens skylt, och det tryck som säkerhetsventilen öppnar vid (vanligen angivet som ”set-pressure”). Sedan går man systematiskt vidare i föreskriftens 4 kap. 10 §, för att bedöma om luftbehållaren (anordningen) tillhör, ingen klass, klass A, eller klass B.

Under tabellen 10 § anges några särskilda regler och undantag och här kan man bland annat läsa: ”Följande tryckkärl som skulle tillhöra klass B vid tillämpning av tabellen ska ändå inte tillhöra någon klass: 2. Tryckkärl för luft och kvävgas.” Undantaget innebär att kraven om kontroll av kontrollorgan i de nya föreskrifterna AFS 2017:3, omfattar tryckluftsbehållare som ingår i kompressoraggregat, först när trycket gånger volymen är större än 1000 barliter. Det är samma kravnivå som de tidigare föreskrifterna.

Tabellen i 4 kap. 10 § ska läsas på följande sätt:

• Tryckluftsbehållare, med en volym över 1 liter och högsta tillåtna tryck från 0,5 bar tillhör klass A om trycket gånger volymen är större än 1000 barliter. Se rödmarkering i tabellen nedan.
• Mindre tryckluftsbehållare där volymen är mellan 0,1 och 1 liter tillhör klass A om trycket är större än 1000 bar.

10 §Tryckkärl som inte omfattas av 7-9 §§ indelas i klasser enligt tabellen nedan. Tabellen visar hur många barliter ett tryckkärl får vara avsett att användas med innan det faller inom klass B respektive A.

Innehåll		Volym i liter, V	Tryck i bar, p	Klasser
Gas	1a	V > 1	p > 0,5	B	A
		0,1 < V ≤ 1	p > 200	A
	2a	V > 1	p > 0,5		B	A
		0,1 < V ≤ 1	p > 1000	A
Vätska	1a	V > 1	p > 10		B		A
			0,5 < p ≤ 10		B
		0,1 < V ≤ 1	p > 500	B
	2a	V > 10	p > 500					B
				50	200	1000	2000	10000
				Tryck gånger volym i barliter

Förändringar jämfört med tidigare krav för oklassade anordningar

För de flesta arbetsgivare med oklassade anordningar, som exempelvis många mindre tryckluftskompressorer, betyder de nya föreskrifter lättnader i dokumentationskrav. Dokumentationskrav gällde för alla trycksatta anordningar i de tidigare reglerna, men i den nya föreskriften kommer alla krav på dokumentation begränsas till större anordningar så kallade klass A och B anordningar.

Kom ihåg att anordningar som inte tillhör klass A eller B inte är ofarliga och säkerhetskrav finns. Se rubrik: ”Trycksatta anordningar är arbetsutrustning med särskilda risker”.

Förändringar jämfört med tidigare krav för klasserna A och B

Föreskrifterna ställer utökade krav på anordningar i klass A eller B vars användning innebär en större fara jämfört med andra mindre anordningar. För en del företag med större anordningar innebär den nya föreskriften tydligare krav om rutiner när det gäller drift, skötsel och underhåll, samt ökade krav om dokumentation för till exempel riskanalyser.

De nya föreskrifterna ställer krav på att arbetsgivaren ska ha en förteckning över sina anordningar i klass A eller B, och att det finns dokumenterade rutiner för fortlöpande tillsyn.

Vidare ska arbetsgivaren se till att en fysisk person får till uppgift att se till att den fortlöpande tillsynen utförs, arbetsgivaren ska även se till att avvikelser i den fortlöpande tillsynen dokumenteras.

Nyheten jämfört med de tidigare föreskrifterna är att de finns tre nya krav för de som använder en trycksatt anordning i klass A eller B. Dessa nya krav är att arbetsgivaren ska se till att:

1. Det finns en riskbedömning på vilket sätt en behållare i klass A eller B ska övervakas.
2. Det finnas en journal som visar hur länge till en anordning med begränsad livslängd går att använda.
3. Vid arbeten som kräver samordning ska en person få till uppgift att planera och samordna arbetet.

För att få trycksätta anordningar som tillhör klass A och B måste de kontrolleras av ett kontrollorgan.

Den nya föreskriften ställer krav på första kontroll för klass A och klass B

De nya föreskrifterna använder inte ordet besiktning utan istället använd ordet kontroll när det gäller kontrollorganens bedömning av att anordningen uppfyller de bestämmelser den kontrollerats mot. Med de nya föreskrifterna kommer nu Arbetsmiljöverket använda samma ord ”kontroll” som de andra myndigheterna i Sverige som föreskriver om kontroll av trycksatta anordningar. Det underlättar i kommunikationen och gör det lättare att undvika missförstånd.

Vidare förändras kraven om kontroll då en anordning tas i bruk på sådant sätt att alla trycksatta anordningar kommer att omfattas av krav på en första kontroll. De tidigare undantagen vad gäller installationskontroll har tagits bort.

Alla anordningar i klass A och B, ska genomgå en första kontroll innan de börjar användas, vilket innebär att arbetsgivare inte längre behöver bedöma när den första återkommande kontrollen ska utföras.

En annan fördel är att de nya föreskrifterna AFS 2017:3, innebär att Arbetsmiljöverket vid inspektion på ett mer rättssäkert sätt kan avgöra om det ska utdömas sanktionsavgift eller inte.

De huvudsakliga förändringarna angående kontroll för klass A och B kan sammanfattas som följer:

• Även varmvattenpannor där temperaturen är mellan 65 och 110 °C som ingår i öppna värmesystem kommer att omfattas av krav på kontroll.
• Möjlighet till flexibla intervall mellan driftprov.
• Intervallet mellan driftprov blir längre för en del tryckkärl.
• Flexibla intervall införs för in- och utvändig undersökning av cisterner och rörledningar.
• Möjlighet för arbetsgivare att utforma ett program för riskanpassad kontroll av trycksatta anordningars skick.
• Kontrollorgan typ B får göra funktionskontroll av säkerhetsutrustning och in- och utvändig undersökning av rörledningar. (Se 7 kap. 2§, 2a st.)

De olika typerna av kontrollorgan

Kontrollorgan typ A

Kontrollorgan i tredjeparts ställning. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Swedac, är nationellt ackrediteringsorgan i Sverige. De har en förteckning över kontrollorgan som ackrediterade för att utföra kontroll av trycksatta anordningar.

Kontrollorgan typ B

Kontrollorgan typ B kan bara utföra kontrolltjänster till den organisation varav kontrollorganet är en del av. Det finns även krav på oberoende gentemot kontrollorganets organisation men detta prövas av det nationella ackrediteringsorganet. I Sverige är Swedac det nationella ackrediteringsorganet, och det är till dem som företag ska vända sig angående frågor om ackreditering. Kontrollorgan som inte är ackrediterade av Swedac ska sända anmälan till Arbetsmiljöverket.

Se vidare information om kontroll- och certifieringsorgan under 7 kap. i den nya föreskriften AFS 2017:3.

Livslängdsjournaler

En trycksatt anordning ska vara säker under hela sin avsedda livslängd. Därför införs krav om skriftliga livslängdsjournaler.

Skalet på en trycksatt anordning är det enda skyddet mot en olycka. Det är därför viktigt att känna till förutsättningarna för att skalet ska klara av de tryck- och dragspänningar som finns i skalet då anordningen trycksätts. Om inte dessa förutsättningar är uppfyllda så har anordningens livslängd löpt ut och det kan innebära stora risker att fortsätta använda anordningen.

De förutsättningar som bestämmer en anordnings livslängd redovisas för ett flertal anordningar i bruksanvisningen eller på tillverkningsskylten. Exempel på förutsättningar som finns beskrivna i bruksanvisningen är krypning, utmattning och allmän korrosion. (Se under de allmänna råden för 18 §).

Föreskrifterna kräver i 4 kap. 18 § att arbetsgivaren som stöd för den fortlöpande tillsynen ska se till att det finns en skriftlig livslängdsjournal, som visar den återstående livslängden för trycksatta anordningar med en begränsad livslängd i klass A eller B. En bedömning av återstående livslängd är en prognos.

Det innebär att livslängdsjournalen med största sannolikhet behöver justeras när nya resultat framkommer vid kontroll eller vid den fortlöpande tillsynen. Det är viktigt att känna till vilka osäkerheter som finns i det underlag som livslängdsjournalen bygger på. För vissa skademekanismer såsom lokala korrosionsangrepp kan det vara mycket svårt att avgöra återstående livslängd.

Vid kontroll behöver arbetsgivaren redovisa den återstående livslängden för anordningen. Den informationen utgör ett underlag för kontrollorganets möjlighet att bedöma ett lämpligt kontrollintervall för anordningen.

Användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3), föreskrifter