Varför är det viktigt att anteckna uppgifter om tid?

Anteckna uppgifter om jourtid, övertid och mertid, så kan du se till att ni inte bryter mot reglerna för hur mycket och när arbetstagarna får arbeta.

Anteckningarna är också bra att ha ifall ni hamnar i en tvist om arbetstidsärenden. Då kan anteckningarna fungera som bevis på när och hur länge arbetstagare har arbetat.

Arbetsgivaren ansvarar för att föra anteckningarna

Som arbetsgivare ska du se till att reglerna för arbetstid följs, oavsett om det är ett kollektivavtal eller arbetstidslagen som gäller. Det är därför du som ska se till att ni antecknar uppgifter om arbetstid inklusive jourtid, övertid och mertid.

Du kan bli tvungen att bevisa att du följer arbetstidslagen, till exempel om du hamnar i en tvist eller om Arbetsmiljöverket inspekterar din arbetsplats. Då behöver du anteckningarna.

Måste anteckningarna finnas på fysiska papper, eller kan jag lagra dem på datorn?

Det finns inga krav på exakt hur anteckningarna om jourtid, övertid och mertid ska se ut. De kan vara antecknade på papper eller i datorn.

Det viktiga är att ni har anteckningarna på arbetsstället, och att de är lätta att ta fram och tolka. Det är också lämpligt att ni har era anteckningar för den vanliga arbetstiden på samma ställe. Spara alla anteckningar om tid under lika lång tid.

Överskjutande mertid fungerar som allmän övertid

En deltidsanställd som arbetar mer än sin ordinarie arbetstid arbetar mertid. Om den deltidsanställda arbetar mer än vad en heltidsanställd skulle ha gjort, så kallas den tiden för överskjutande mertid.

En arbetstagare får inte arbeta hur mycket överskjutande mertid som helst. För överskjutande mertid gäller samma regler som för allmän övertid.

Du ska därför föra anteckningar om överskjutande mertid. Du beräknar mertid och överskjutande mertid per fyra veckor eller per kalendermånad, precis som med allmän övertid.

Ett exempel:

En deltidsanställd har en ordinarie arbetstid på 35 timmar i veckan. En heltidsanställd på samma arbetsplats arbetar 40 timmar i veckan.

Under en viss period arbetar den deltidsanställda 55 timmar i veckan i tre veckor. Den deltidsanställda arbetar alltså 20 timmar mer per vecka än sin ordinarie arbetstid.

Men även om den deltidsanställda hade arbetad heltid, så skulle 55 timmar per vecka ha varit mer än den ordinarie arbetstiden. 15 timmar per vecka är därför överskjutande mertid.

Enligt arbetstidslagen får en arbetstagare som mest arbeta 48 timmar övertid på 4 veckor. I det här exemplet innebär det alltså att den deltidsanställda bara kan arbeta 3 timmar överskjutande mertid under den fjärde veckan. Annars bryter arbetsgivaren mot reglerna.

	Vecka 1	Vecka 2	Vecka 3	Vecka 4
Deltidsarbetstid enligt schema, timmar	35	35	35	35
Heltid enligt schema, timmar	40	40	40	40
Arbetad tid för deltidsanställd, timmar	55	55	55	55
Arbetad överskjutande mertid, timmar	15	15	15
Möjlig överskjutande mertid, timmar	48	33	18	3

Övertid och mertid vid nödfallsarbete

Vid nödfall får en arbetsgivare begära att arbetstagarna arbetar så mycket övertid och mertid som behövs. Det finns inte någon övre gräns i arbetstidslagen. Det kan också finnas regler i ditt kollektivavtal för vad som ska räknas som nödfall.

Kontakta facket före övertid och mertid vid nödfallsarbete

Du måste underrätta den lokala fackliga organisationen på arbetsplatsen om du som arbetsgivare vill begära att arbetstagarna arbetar övertid eller mertid vid nödfall. Om du inte gör det, så räknas den överskjutande arbetstiden i stället som allmän övertid eller mertid, och då gäller reglerna för sådan tid. Om arbetstagarna arbetar mycket riskerar du då att bryta mot reglerna för övertid och mertid.

Saknas en lokal facklig organisation behöver du inte underrätta någon utomstående. Det räknas ändå som nödfallsövertid.

Vad är nödfallsarbete enligt arbetstidslagen?

I arbetstidslagen finns krav på när arbetsgivaren får begära mertid och övertid vid nödfall. Nödfall innebär att något har inträffat som arbetsgivaren inte har kunnat förutse och som avbryter den ordinarie verksamheten, till exempel en naturkatastrof eller en olyckshändelse. Händelsen ska också innebära överhängande fara för skada på liv, hälsa eller egendom.