Pannor
Pannor är en typ av trycksatt anordning. Trycket i en panna skapas när vätska blir uppvärmd och expanderar. Därmed uppstår tryck inuti pannan.
Pannor överför energi till vätskor
En panna överför energi från bränsle, el eller annan energikälla, till en vätska som används utanför pannan. Vätskan, som oftast är vatten i olika former, är både trycksatt och het. Om pannan börjar läcka är det stor risk för allvarliga brännskador. Det finns även hetoljepannor, där en speciell värmetålig olja värms upp. Oljan kan sen användas i en värmeväxlare för att värma exempelvis en torkprocess.
Stora risker om pannan missköts
Det finns stora risker med att använda en panna om den inte sköts och övervakas på ett säkert sätt. Eftersom en panna är trycksatt och het kan det flyga ut både delar och het vätska om en panna spricker eller sprängs. Som arbetsgivare ska du därför se till att dina pannor hålls i bra skick och är säkra att använda.
Innan du tar en panna i drift
Om din panna är klass A eller B enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:11) om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, 9 kap. måste den vara kontrollerad av ett kontrollorgan innan du får trycksätta den.
Du har trycksatt din panna när du har startat pannans cirkulationspump eller matarvattenpump. Kontrollorganet måste också ha gjort en bedömning av hur pannan ska övervakas innan du tar pannan i drift. En panna är i drift när energi överförs till vattnet, eller till oljan om det är en hetoljepanna.
Exempel på pannor i klass A och B
Några exempel på pannor som tillhör klass A är hetvattenpannor, ångpannor eller hetoljepannor. Pannor som tillhör klass B kallas ofta varmvattenpannor, men de ska inte förväxlas med vattenvärmare för tappvarmvatten.
Läs mer om kontroller av trycksatta anordningar i klass A och B.
Kontroll av trycksatta anordningar
Kompetens och rutiner för övervakning av pannor
En pannoperatör som har i uppgift att övervaka en panna i klass A eller B behöver ha rätt kompetens för att utföra uppgiften på ett säkert sätt.
Pannoperatören ska känna till pannans säkerhetssystem och veta hur man ska agera vid säkerhetsrelaterade larm. Du som arbetsgivare ska dokumentera uppdraget som övervakande pannoperatör. Det ska tydligt framgå vilka uppgifter som ingår i uppdraget.
Genom dokumenterade rutiner ska du som arbetsgivare säkerställa att
- pannan startas upp med ständig övervakning
- pannan övervakas på det sätt som framgår i rapporten från kontrollorganet
- vid larm kan pannoperatören kan komma på plats inom den inställelsetid som kontrollorganet har fastställt.
Övervakning, larm och inställelse
När det ackrediterade kontrollorganet som du anlitar för den återkommande kontrollen gör driftprov på pannan, gör de även en bedömning av hur pannan ska övervakas. En del pannor används bara med ständig övervakning. Operatören kan då åtgärda situationer som uppstår innan de blir farliga.
Vill du använda din panna med periodisk övervakning ska den ha utrustning som kan hindra att
- vätskenivån blir för låg
- temperaturen för hög
- flödet genom pannan inte är tillräckligt.
Intyget från kontrollorganet styr övervakningen
I intyget som kontrollorganet har utfärdat efter driftprovet står det hur du ska övervaka din panna. Där framgår det även vilken inställelsetid en pannoperatör ska ha om det kommer ett larm från pannan. Du måste övervaka pannan så ofta som kontrollorganet har angivit i intyget, och inte med längre intervall än vad som står där.
Få bättre arbetsmiljö genom att jobba systematiskt
Du som arbetsgivare behöver jobba systematiskt med arbetsmiljön för att den ska bli bättre. Våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller för alla arbetsgivare – oavsett verksamhet eller de risker som du och dina anställda kan utsättas för.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd
Arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning (AFS 2023:11)
Senast uppdaterad 2024-12-05