Programvara och digitala system vid användning av datorer och bildskärmar

Programvara och digitala system ska vara anpassade till arbetstagarnas arbetsuppgifter och till arbetstagarnas kunskaper. Inköp och utformning av programvara och digitala system bör därför ske av personer med kunskap om arbetet och i samverkan med arbetstagare.

Riskerna med ohälsosam arbetsbelastning vid dator- och bildskärmsarbete

Bildskärmsarbete kan vara belastande på olika sätt, till exempel genom att det möjliggör ett stort informationsflöde där det är svårt att avgöra vad man ska rikta sin uppmärksamhet mot.

Det kan även ställa krav på arbetstagares förmåga att uppfatta och tolka sinnesintryck, samt att kunna skilja viktig information från oviktig. Att ofta bli avbruten av till exempel notiser eller inkommande e-post kan vara störande. När arbetstagare upplever att inflödet av information är för stort eller ohanterbart, kan det bli en källa till ohälsosam arbetsbelastning.

Ohälsosam arbetsbelastning innebär att arbetstagaren inte har tillräckliga resurser för de krav som arbetet ställer. Ofta kan problemen orsakas eller förvärras av till exempel tidspress. Ohälsosam arbetsbelastning som pågått länge eller upprepats ofta yttrar sig ofta som

  • trötthet
  • problem med koncentration och korttidsminne
  • sömnsvårigheter
  • huvudvärk eller fysiska besvär som muskelspänningar.

Så här kan du åtgärda riskerna

  • För en god digital arbetsmiljö behöver du som arbetsgivare utgå ifrån arbetstagarnas behov och arbetsuppgifter, när du väljer programvara och digitala system.

    Programvara och system ska vara lämpligt utformade med hänsyn till arbetstagarnas förutsättningar, förkunskaper och erfarenheter. Det kan till exempel handla om att arbetstagaren kan ställa in olika parametrar som när, var och hur fort information presenteras, samt i vilket format det sker. Det handlar också om att system, så långt möjligt, ger arbetstagaren återkoppling. Arbetstagaren bör exempelvis kunna följa vad som händer och vid behov vidta åtgärder om något inte blir som det var tänkt.

  • Samverka med arbetstagare redan när du planerar att utveckla eller köpa in programvara och system. Då ökar möjligheten att de upplever dem som funktionella.

    Den som ställer krav på, eller upphandlar, programvara och digitala system bör ha tillräckliga kunskaper för att kunna göra en behovsanalys och formulera krav på det som ska köpas in. Förutom att involvera arbetstagare kan du som arbetsgivare behöva samverka med till exempel beställare, företagshälsovård, leverantörer och systemutvecklare.

  • Introducera och utbilda arbetstagare i hur programvara och digitala system ska användas i arbetet. Arbetstagare kan behöva få återkommande utbildning, instruktioner, information och praktisk träning i att använda programvara och digitala system, till exempel för att uppehålla tillräckliga kunskaper eller vid förändringar.  

    Arbetstagarna kan också behöva kunskaper om hur de kan hantera informationsflödet. Det kan handla om att ha rutiner för hur de ska hantera information via till exempel e-post. Det kan också handla om att se till att det finns tillgängligt stöd i organisationen och support för frågor om programvaror och system.

Få bättre arbetsmiljö genom att jobba systematiskt

Du som arbetsgivare behöver jobba systematiskt med arbetsmiljön för att den ska bli bättre. Våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller för alla arbetsgivare – oavsett verksamhet eller de risker som du och dina anställda kan utsättas för.

Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)

Som arbetsgivare ansvarar du för att minska riskerna med bildskärmsarbete, precis som du har ansvar för all arbetsmiljö. Tänk på att du som arbetsgivare aldrig får kontrollera arbetstagarens arbetsinsats via digitala system, utan dennes vetskap.

Läs mer om arbetsgivares ansvar vid användning av datorer och bildskärmar:

Användning av datorer och bildskärmar

Läs mer om den digitala arbetsmiljön

LÄNK Arbetsmiljön och hjärnans kognitiva funktioner (ämnessida)

LÄNK Den hjärnvänliga arbetsplatsen (RAP 2014:2), kunskapssammanställning

Senast uppdaterad 2024-11-20