Du ska utforma arbetsmiljöplanen som ett styrande dokument för hur arbetsmiljöarbetet i byggprojektet ska fungera och hur aktörerna ska samordnas så att ohälsa och olycksfall förebyggs. Under planeringen och projekteringen ska arbetsmiljöplanen beskriva hur organiseringen, samordningen och arbetsmiljöarbetet ser ut i det skedet, och under byggskedet ska uppgifterna för det skedet framgå.

Du som är ansvarig för arbetsmiljöplanen ska också kunna visa upp den under det skede av byggprojektet som du ansvarar för arbetsmiljöplanen och det gäller från det att planeringen och projekteringen påbörjas. Arbeten med särskild risk och åtgärder till dem ska alltid finnas med. Däremot behöver ordnings- och skyddsregler, eller uppgifter om samordningen med eventuell verksamhet som pågår, inte ingå i tidigt skede om inte byggherren ser behov av det för arbetsmiljöstyrningen.

Arbetsmiljöplanen ska vara anpassad till projektets storlek, komplexitet och risknivå. Du ska också se till att överlämningen av arbetsmiljöplanen sker strukturerat.

Arbetet med arbetsmiljöplanen ska påbörjas tidigt i planeringen och projekteringen och vid varje tidpunkt ska den baseras på de uppgifter som är kända då. Arbetsmiljöplanen ska finnas på plats så fort något av de första byggnadsarbetena startar, även om etableringen inte är färdigställd. Den ska vara anpassad till byggprojektet och bara innehålla det som är relevant för arbetsmiljön i byggskedet.

De tidiga skedena är viktiga och styrande för hur bra arbetsmiljön ska bli i utförandeskedet, och arbetet med arbetsmiljöplanen ska följa hela processen av byggprojektet.

Tips! Som Bas-P under planerings- och projekteringsskedet vinner du på att ha ett nära samarbete med andra aktörer när du upprättar arbetsmiljöplanen. Du kan till exempel söka kontakt med

• Bas-U, om denne är utsedd
• de arbetsgivare och entreprenörer som kommer att leda arbetet på byggarbetsplatsen och som har produktionskunskap
• de som kommer att delta i arbeten med särskild risk och där åtgärder ska beskrivas särskilt i arbetsmiljöplanen.

Tips! När byggherrens rutiner för arbetsmiljöarbetet i byggprojektet är fastställda, tydliga och beskrivna i arbetsmiljöplanen blir det lättare för aktörerna att veta vad som förväntas av dem. Det är bra att fastställa arbetsmiljömål som kan fungera som mätpunkter för arbetet med att styra och följa upp arbetsmiljöarbetet. Byggherren kan ta hjälp av Bas-P eller Bas-U om denne är utsedd, för att arbeta fram arbetsmiljömål som uppmuntrar arbetsmiljöarbetet i byggprojektet.

Byggherrens kriterier för att arbetsmiljöarbetet ska lyckas kan anges på en rad olika sätt. Ofta används mätpunkter som bygger på olycksfallsfrekvens och ohälsa, men de är egentligen ett mått på att arbetsmiljöarbetet har brustit. Det är bättre att använda mer positiva mätpunkter.

Positiva mätpunkter kan vara att mäta olika aktiviteter, till exempel att

• arbetsmiljöfrågor tas upp på alla projekteringsmöten
• säkerhetsintroduktioner sker på byggarbetsplatsen
• arbetsmiljöbedömningar görs i alla skeden
• säkerhetsmöten hålls i tidiga skedena och på byggarbetsplatsen
• övningar och simuleringar görs för kritiska arbetsmoment
• mäta antalet förebyggande säkerhetsgranskningar
• genomföra dagliga startmöten där aktuella risker klargörs och samordnas.

Aktörerna kan med fördel även mäta hur samarbetet har fungerat eller om arbetet har utförts på ett säkert sätt. Hur samarbetet har fungerat och om arbetet har utförts på ett säkert sätt skulle kunna framgå av poängsättning av de arbetsmiljögranskningar som görs enligt fastställt schema.

Tydliggör risker från den fasta verksamheten på platsen för de som ska utföra byggprojektet så att de kan skydda sig mot de risker som de vanligtvis inte brukar komma i kontakt med. Men det är lika viktigt att byggprojektet inte leder till risker för de som redan arbetar i den fasta verksamheten.

Det kan finnas många olika slags arbetsmiljörisker på fasta driftställen som behöver uppmärksammas i byggprojektet. Exempel är arbetsplatser där det kan finnas risk för våld och hot eller smittorisker i verksamheten, men också arbeten på platser som kräver särskild hänsyn, till exempel byggnadsarbeten där barn vistas eller arbeten som utförs på ett sjukhus.

Det kan även handla om risker från

• el
• gas, gasutsläpp och rörledningar
• kemikalier och kemiska riskkällor
• explosion och brand
• asbest
• processutrustning, bryt och lås-rutiner
• fordon och transporter.

På många fasta driftsställen finns redan en dokumenterad arbetsmiljöstyrning, ordnings- och skyddsregler för verksamheten och en organisation för arbetsmiljöarbetet. Om det där behöver utföras kortare, återkommande och likartade byggnads- eller anläggningsarbeten kan en generell arbetsmiljöplan underlätta arbetsmiljöstyrningen i byggprojekten.

I den generella arbetsmiljöplanen beskriver man hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras, vilka åtgärder som ska vidtas för de särskilda riskfyllda arbetena som kan förutses, och hur samordningen ska fungera med det fasta driftstället.

I de fall kriterierna för en generell arbetsmiljöplan är uppfyllda måste du uppdatera den om förutsättningarna för arbetet förändras, till exempel att det tillkommer uppdrag som avviker från det som var tänkt från början.

Du kan inte använda en generell arbetsmiljöplan för byggprojekt som har olika byggherrar, även om arbetenas innehåll är i stort sett likadana. Då finns ingen likartad arbetsmiljöstyrning och förutsättningarna kan variera mycket.

Om arbetena blir mer omfattande i tid än två dagar eller om innehållet i arbetsuppgifterna förändras från det som var tänkt från början kan du inte heller använda den generella arbetsmiljöplanen. Samma sak gäller om arbetet är komplext och mer riskfyllt än de andra arbetena som omfattas av den generella arbetsmiljöplanen. Då måste du utarbeta en projektspecifik arbetsmiljöplan för det arbetet.