Eftersom byggarbetsplatser är tillfälliga förändras arbetsmiljön och riskbilden ständigt. Det är ofta många som är inblandade när ett byggprojekt utförs – flera stora som små entreprenörer med olika specialfunktioner, byggherrens personal, konsulter och andra som utför tillfälliga arbetsuppgifter i byggprojektet.

Syftet med Bas-U-rollen är att förebygga risker för olyckor och ohälsa som kan uppstå i byggskedet. Bas-U har alltså i uppgift att samordna de olika entreprenörerna i ett byggprojekt, så att de inte utsätter varandras personal för arbetsmiljörisker. Bas-U ska också kontrollera att entreprenörerna åtgärdar riskerna som deras olika verksamheter kan medföra.

Alla entreprenörer i projektet behöver samordnas, både arbetsgivare, ensamföretagare och andra företagare utan anställda. Även andra som bedriver verksamhet i byggprojektet kan behöva samordnas med entreprenörerna, exempelvis byggherrens personal, geologer, utsättare eller personer som utför tillfälliga arbetsuppgifter på byggarbetsplatsen som olika konsulter, förare av transporter eller besiktningsingenjörer.

För att lyckas med detta krävs att Bas-U är delaktig i att planera när entreprenörerna ska utföra sina arbeten och hur mycket tid de har på sig i byggskedet.

När du som handläggare Bas-U genomför din samordning på ett bra sätt kan det bidra till att hela byggskedet löper på smidigare, med färre produktionsstörningar och stopp. När du har sett till att de olika arbetsmomenten kan genomföras utan att det uppstår arbetsmiljörisker eller tidsbrist så kan ni också undvika akuta åtgärder och förseningar.

Bas-U:s ansvar för byggarbetsmiljösamordning och kontroll fråntar inte entreprenörerna deras arbetsmiljöansvar. Arbetsgivarnas arbetsmiljöansvar för sina arbetstagare och inhyrda gäller på samma sätt som i alla andra branscher, och företagare utan anställda har ett ansvar för sin egen arbetsmiljö.

Ansvaret som entreprenörerna respektive Bas-U har löper parallellt och gäller samtidigt, oberoende av varandra. Entreprenören har ansvar för att planera sitt arbete så att varken de egna anställda eller någon annan utsätts för arbetsmiljörisker.

När byggherren utser Bas-U kan det vara en juridisk eller en fysisk person som utses. En juridisk person kan vara det företag som även anlitas för att utföra bygg- och anläggningsarbetena, eller ett annat företag eller organisation, medan en fysisk person är en enskild individ. Bas-U-uppdraget kan alltså vara skilt från entreprenaden.

Om det är en juridisk person som utses till Bas-U måste det företaget även tilldela en person Bas-U-uppgifterna. Den personen kallas ”handläggare Bas-U”.

Handläggare Bas-U kan till exempel vara anställd eller inhyrd av företaget som har utsetts till Bas-U. Då kan man anse att företaget ”förfogar över” handläggaren, vilket krävs för att handläggaren ska kunna få rollen.

För att kunna ha rollen som handläggare Bas-U behöver du ha tillräcklig utbildning, kompetens och erfarenhet i förhållande till byggprojektets storlek, komplexitet och risknivå. Det innebär generellt att det krävs mindre kompetens och erfarenhet i ett litet, enkelt lågriskprojekt än i ett stort, komplext projekt med många och allvarliga arbetsmiljörisker.

Utbildning

Din utbildning ska omfatta arbetsmiljökunskaper och arbetsmiljöregler, men det kan ofta vara bra med en byggnadsteknisk utbildning eller motsvarande som grund. Hur mycket kunskap du behöver ha om arbetsmiljöregler beror på vilka arbetsmiljörisker som kommer att förekomma i det aktuella byggprojektet.

Läs mer om förslag på utbildning för Bas-U.
LÄNK Utbildning för Bas-U

Kompetens

Kompetens att leda människor och styra projekt kan till exempel handla om personliga egenskaper som förmåga att arbeta systematiskt, ha ett helhetsperspektiv, vara lösningsorienterad och kunna kommunicera och samarbeta med många olika människor. Det här är viktiga egenskaper särskilt i större byggprojekt, där en stor del av rollen går ut på att ha personlig kontakt med många entreprenörer och samtidigt våga ställa krav för att kunna driva arbetsmiljöarbetet framåt på ett strukturerat sätt.

Erfarenhet

Det är ofta lämpligt att en handläggare Bas-U har erfarenhet av arbete i byggskedet för att enklare kunna förstå arbetsmiljöriskerna med entreprenörernas arbeten och samordna dem på ett effektivt sätt. Tidigare erfarenhet av byggarbetsmiljösamordning är särskilt viktigt i stora, komplexa eller riskfyllda byggprojekt. Antalet underentreprenörer är ett exempel som kan spela roll för hur mycket erfarenhet och kompetens som krävs, eftersom många olika entreprenörer kräver betydligt mer arbete med samordning.

Om det finns många olika arbetsmoment, eller högriskmoment, kommer du behöva ha djupare kunskap om flera arbetsmiljöbestämmelser än i ett litet, enkelt lågriskprojekt, för att kunna kontrollera att entreprenörerna arbetar på ett säkert sätt.

Eftersom ett företag som är utsetts till Bas-U måste se till att handläggaren har rätt kvalifikationer för uppdraget, ska företaget se till att varje handläggare Bas-U har rätt utbildning, kompetens eller erfarenhet för det specifikt byggprojekt som de ska arbeta i.

Byggherren ska dessutom kunna styrka kvalifikationerna för den Bas-U som byggherren utser och för handläggaren. Bas-U bör alltså kunna visa upp utbildningsintyg, beskrivning av din kompetens och erfarenhet utifrån dina aktuella uppdrag eller tidigare arbetsgivare, eller på annat sätt kunna styrka att du är rätt person i rollen som handläggare Bas-U i byggprojektet.

Det behöver finnas tillräckligt med tid och personal avsatt för byggarbetsmiljösamordningen inom den organisation som utses till Bas-U. Arbetsinsatsen ska utgå från det unika byggprojektets förutsättningar, vilka kan variera mycket.

Om den som ska vara handläggare Bas-U utöver handläggarrollen även ska ha en annan roll i byggprojektet är det särskilt viktigt att bedöma omfattningen av uppdraget. Det är vanligt att det avsätts alldeles för lite resurser för Bas-U-arbetet. Då kan följden bli att arbetsmiljörisker inte hanteras och att risken för olycksfall och ohälsa under byggskedet ökar.

Det kan behövas stöd av fler personer, resurser till handläggaren, som får vissa avgränsade uppgifter i samordningsarbetet. De ska i så fall ha kompetens för sina specifika uppgifter.

Din arbetsgivare ska ta reda på hur din arbetssituation är. Om den tid som du har i byggprojektet inte räcker till för Bas-U-uppgifterna, kan du prata med din arbetsgivare om handläggaruppgifterna så att det blir balans mellan krav och resurser.

Bas-U bör även prata med byggherren som ska se till att Bas-U har rätt förutsättningar för att kunna utföra sina arbetsmiljöuppgifter. Byggherren befrias inte från ansvar för byggarbetsmiljösamordnarens uppgifter även om någon annan organisation utses till Bas-U.

I vissa stora och komplexa högriskprojekt kan det vara nödvändigt med fler än en handläggare för att Bas-U-uppgifterna ska bli genomförda. Det kan exempelvis vara i projekt där en stor del av arbetet fortgår även under natten. Varje handläggare behöver ha utbildning, kompetens och erfarenhet som motsvarar byggprojektets storlek, komplexitet och risknivå.

Ett annat exempel kan vara ett stort, komplext byggprojekt som är indelat i avskilda delprojekt, som ett stort vägbygge som inkluderar en bro, där det finns tydligt geografiskt avgränsade arbetsområden eller ”block”. Ibland kan det fungera smidigast att ha en handläggare per delprojekt, om det finns personer som är lämpliga.

I sådana byggprojekt är det mycket viktigt att de olika handläggarna har rutiner och tid för att samordna arbetena med varandra. Den organisation som är utsedd till Bas-U kan till exempel se till att någon ansvarar för den överordnade samordningen.

I produktionsplaneringen ingår, utöver tidsplanering, också att välja bland annat material och arbetsmetoder för enskilda arbeten. Arbetsmiljöarbetet på byggarbetsplatsen behöver ofta samplaneras med den planeringen.

Det kan ibland vara bra att du även deltar vid planering på mer detaljerad nivå i form av arbetsberedningar där man bestämmer hur ett enskilt arbete ska genomföras, exempelvis formsättning av ett visst avsnitt. Det kan vara lämpligt för riskfyllda arbetsmoment eftersom du då kan säkerställa att arbetsmiljörisker för arbetsmomentet har identifierats och kommer att åtgärdas.

Om det visar sig att tidplanen som är satt inte går att följa ska du se till att tidsfördelningen för olika arbetsmoment justeras eller att andra åtgärder vidtas. Även de andra aktörerna i byggprojektet har arbetsmiljöansvar kopplat till tidplanen.

Det är viktigt att du så tidigt som möjligt får ta del av bygghandlingarna och arbetsmiljöplanen som Bas-P har tagit fram. Inled gärna samarbetet med Bas-P så tidigt som möjligt innan produktionsstart, till exempel redan när det tas beslut om hur mycket tid som ska avsättas för byggskedet och de olika arbetsmomenten samt när arbetsmiljöplanen upprättas.

Det är även bra att i ett tidigt skede komma överens med byggherren och entreprenörerna hur ni ska samarbeta. För att du ska kunna utföra byggarbetsmiljösamordningen på bästa sätt behöver du ha ett nära samarbete med andra som har inflytande över hur byggnads- och anläggningsarbetet ska utföras.

Om handläggaren inte hör till det företag som är huvudentreprenör och alltså inte är exempelvis anställd eller inhyrd av det, är huvudentreprenören en viktig aktör att samarbeta med. Exempelvis behöver du och platschefen ha en god relation, och du behöver delta i produktionsplaneringen och de möten där du kan samordna entreprenörerna. Du kan även behöva samarbeta med andra aktörer under byggskedet, till exempel projektörer om de kan projektera bort eller minimera en risk genom en annan lösning.

Ordnings- och skyddsreglerna ska ingå i arbetsmiljöplanen. Om Bas-P har tagit fram ett förslag på regler ska du vidareutveckla dem. Det kan exempelvis finnas regler som byggherren har beslutat utifrån förutsättningarna på byggarbetsplatsen. När ett byggprojekt utförs i en fast verksamhet finns det ofta begränsningar från den fasta driften som ni behöver ta hänsyn till.

Reglerna kan även tydliggöra hur de verksamma i byggprojektet ska bete sig mot varandra för att den sociala och organisatoriska arbetsmiljön i byggprojektet ska bli tillfredsställande. Exempel på sådant som inte kan accepteras är hotfulla beteenden, sexuella trakasserier och kränkningar såsom nedsättande språkbruk.

När du som handläggare Bas-U ordnar en gemensam skyddsverksamhet tillsammans med entreprenörerna och deras skyddsombud är det bra att tidigt komma överens om hur ni ska samarbeta om arbetsmiljön i byggprojektet. Du kan regelbundet kalla till säkerhetsmöten med entreprenörer och skyddsombud för att den gemensamma skyddsverksamheten ska fungera på bästa sätt.

Ta reda på vilka som är skyddsombud

Du ska ge skyddsombuden möjlighet att medverka och samråda med dem. Det innebär att du först och främst behöver ta reda på vilka skyddsombud som finns hos entreprenörerna. Därefter bör du bjuda in skyddsombuden till möten och diskutera på vilket sätt de ska delta i skyddsverksamheten. Det kan också vara viktigt att skyddsombud eller andra representanter från de som driver verksamhet på byggarbetsplatsen får möjlighet att samverka sinsemellan. Det underlättas genom regelbundna gemensamma forum för arbetsmiljöfrågor.

Hur skyddsombud kan involveras i skyddsverksamheten

Du ska ge entreprenörernas skyddsombud möjlighet att medverka i kontrollerna av entreprenörernas arbetsmiljöarbete och samråda med skyddsombuden, till exempel om vilka kontroller som behövs och hur ofta de ska genomföras. Det kan handla om frekvens på skyddsronder och om det ska göras riktade skyddsronder.

Ni kan också diskutera hur ofta ni behöver

• specifika kontroller av enskilda entreprenörer som genomför högriskmoment
• kontroller av att tekniska anordningar är besiktigade eller provade
• brandskyddskontroller eller utrymningsövningar med mera.

Det finns många frågor där skyddsombud skulle kunna bidra till en säker och hälsosam arbetsmiljö utöver skyddsronder och arbetsmiljömöten. Andra frågor som ni kan behöva diskutera i skyddsverksamheten är exempelvis

• hur olika entreprenörers arbeten samordnas på bästa sätt
• hur samordning med annan verksamhet som pågår samtidigt ska gå till
• placering och behov av tillträdesleder och transportvägar
• val och utformning av platser för förvaring och hantering av material
• hur ordning och reda och städning ska upprätthållas
• hur det säkerställs att bara behöriga personer kommer in på byggarbetsplatsen.

Bas-U ska se till att det finns tillräckligt med personalutrymmen, toaletter och duschar på etableringsområdet redan från det att det första byggnads- eller anläggningsarbetet startar. Även de yrkesgrupper som kommer först till platsen behöver ha detta på plats i den omfattning som krävs i det skedet, till exempel de som avtäcker mark inför sprängning.

Byggherren och projektörerna har också ansvar för att planera så att etableringsområdet blir tillräckligt stort så att de personalbodar, förråd, upplag och annat som är nödvändigt för att genomföra byggprojektet får plats.

LÄNK Planera och ordna byggarbetsplatsen och etableringsområdet

I rutinerna för Bas-U:s arbetsmiljöarbete ska det framgå hur Bas-U ser till att det bara är behöriga personer som får tillträde till byggarbetsplatsen. Bas-U ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa det enligt arbetsmiljölagen.

Besluta vilka som ska få tillträde och hur

Bas-U bör tillsammans med byggherren fastställa vem som ska få tillträde till byggarbetsplatsen och komma överens om åtgärder som ska förhindra att obehöriga personer kommer in. Det är bra om ni redan från början bestämmer vad som krävs och hur ni ska göra för att uppnå det.

Vanligtvis är det huvudentreprenören som står för den praktiska tillämpningen, som att uppföra stängsel och utfärda passerkort. Din roll är därefter att kontrollera att entreprenören utför uppgiften på ett tillfredsställande sätt, det vill säga att de överenskomna skyddsåtgärderna genomförs och att de är effektiva.

Utöver fysiska åtgärder som avspärrningar, grindar och passerkort kan även organisatoriska åtgärder ingå, till exempel att enbart entreprenörer som har fått klartecken för start av arbete eller personer som har genomgått introduktion får komma in på byggarbetsplatsen.

Utgå ifrån det specifika byggprojektet

De åtgärder som krävs beror på det specifika byggprojektet, platsen och den omgivande miljön. Vid vissa större bygg- eller anläggningsprojekt, exempelvis långsträckta vägbyggen, kan det vara orimligt att stängsla in hela arbetsområdet. Då behöver man göra en bedömning av var det krävs avspärrningar.

Läs mer om hur man kan avgränsa och skylta byggarbetsplatsen på sidan om att planera och ordna byggarbetsplatsen och etableringsområdet.

LÄNK Planera och ordna byggarbetsplatsen och etableringsområdet

Alla som ska jobba på byggarbetsplatsen ska få en introduktion till byggprojektet som tar upp de mest relevanta delarna ur arbetsmiljöplanen, till exempel

• ordnings- och skyddsreglerna
• aktuella arbetsmiljörisker
• riskzoner på byggarbetsplatsen.

Det behöver inte vara du som är handläggare Bas-U som anordnar introduktionerna, men Bas-U behöver säkerställa innehållet och att introduktionerna genomförs.

Alla ska kunna förstå introduktionen

Se till att introduktionen genomförs på ett sådant sätt att den är begriplig för de personer som den riktar sig till. Om det finns behov av att hålla introduktioner på flera språk får ni i byggprojektet komma överens om hur det kan lösas på bästa sätt. Varje arbetsgivare har också ansvar att se till att den egna personalen får begriplig information om risker, så det är ett delat ansvar.

Du som handläggare Bas-U anordnar eller ser till att det anordnas introduktionsmöten en kort tid innan själva bygg- eller anläggningsarbetet ska påbörjas. Bjud in alla som ska arbeta på byggarbetsplatsen och fortsätt därefter hålla introduktioner för ny personal vid behov under hela byggskedet. Vid större förändringar av personalstyrkan på byggarbetsplatsen bör du planera in flera introduktioner.

Ordning och städning på byggarbetsplatsen berör alla som vistas där. Alla entreprenörer har ett ansvar för att ta hand om onödigt material, redskap, emballage och avfall samt för att städa regelbundet. Rollen som Bas-U innebär att informera om vad som gäller och se till att entreprenörerna faktiskt städar kontinuerligt och efter avslutat arbete, så att byggarbetsplatsen hålls i god ordning.

Du bör alltså se till att det finns tillräckligt med upplagsplatser för material, tillräckligt med möjligheter att slänga och sortera avfall samt tydliggöra var dessa platser finns.

Det är lämpligt att ha med det som gäller för ordning och städning i ordnings- och skyddsreglerna som är en del av arbetsmiljöplanen. De reglerna ska tas upp i introduktionen till byggarbetsplatsen.

Du behöver ha insyn i entreprenörernas val av arbetsmetoder och arbetsutrustning för att säkerställa att de tar hänsyn till arbetsmiljön för övriga på arbetsplatsen. Du kan exempelvis behöva se till att områden där det pågår arbete som medför allvarliga risker för ras, fallande föremål, elolycka eller påkörning avgränsas så att ingen kan komma in i riskområdet.

Rutiner för samordning

De rutiner som du ska ha för samordning och arbetsmiljöarbete ska bland annat ange hur, när och med vilka aktörer som arbetsmiljöfrågor hanteras under byggskedet. Det är en bra utgångspunkt för hur du ska bedriva din samordning av entreprenörernas arbete. Exempel på en bra rutin är att kalla till regelbundna säkerhetsmöten med alla arbetsgivare, ensamföretagare och andra entreprenörer på byggarbetsplatsen.

I större och mer komplexa högriskprojekt krävs ofta en väl genomtänkt mötesstruktur för att kunna samordna entreprenörerna. Du behöver också en tydlig strategi för dina kontroller av dem för att vara säker på att alla kvarstående arbetsmiljörisker identifieras och åtgärdas.

I små lågriskprojekt kan det räcka med att du ser till att det förekommer informella möten och diskussioner mellan de olika entreprenörerna. Du behöver dock kontrollera hur arbetsmiljöarbetet fungerar även i små lågriskprojekt.

Rutinerna kan alltså behöva vara väldigt olika omfattande beroende på byggprojektets förutsättningar. I ett litet projekt behöver rutinerna troligen inte vara skriftliga. I mer komplexa projekt och högriskprojekt är det däremot en stor fördel om rutinerna finns nedskrivna och i arbetsmiljöplanen ska alltid rutinerna för samordning och arbetsmiljöarbete framgå, så delar av dina rutiner kan behöva finnas med där.

Läs mer om rutiner för arbetsmiljöarbete i byggprojekt.
LÄNK Ta fram rutiner för arbetsmiljöarbetet

Det är viktigt att alla vet hur samordningen ska gå till. Du ska därför tydliggöra hur entreprenörerna ska samarbeta och vad som kan påverka entreprenörernas arbete, gärna innan eller i samband med att entreprenören kommer till byggarbetsplatsen första gången. Sådant som kan vara bra att ta upp är exempelvis att alla anställda behöver ha en introduktion på byggprojektet och vad som krävs för att entreprenören ska få ett klartecken för start av arbetet.

För att du som är handläggare Bas-U ska kunna samordna de olika entreprenörerna och förebygga arbetsmiljörisker behöver du veta vad de tänker göra på byggarbetsplatsen och när de ska vara där.

Som handläggare Bas-U kan du behöva få in uppgifter om risker löpande. Det kan handla om exempelvis

• maskiner eller kemiska produkter som används
• utförda ändringar av ställning
• håltagningar som utförts eller planerats
• ändrad tid för visst arbete.

En förutsättning för effektiv samordning är att du får ta del av besiktningshandlingar, inspektionsmeddelanden och liknande som har betydelse för samordningen.

Det är också viktigt att du ser till att fortlöpande få uppgifter från entreprenörerna om när de planerar att ha personal på byggarbetsplatsen.

För att Bas-U ska ha möjlighet att samordna entreprenörernas arbeten och säkerställa att det inte uppstår arbetsmiljörisker för andra på byggarbetsplatsen, behöver entreprenörer få ett klartecken för start av arbete från dig innan de får börja jobba på byggarbetsplatsen för första gången. Det gäller oavsett om de är huvudentreprenörer eller underentreprenörer i ett eller flera led.

Entreprenörerna ska lämna in uppgifter om arbetsmiljörisker

För att du ska kunna ge ett klartecken behöver entreprenören ha lämnat in uppgifter om de arbetsmiljörisker som kan uppstå på grund av entreprenörens egen verksamhet. Det handlar inte om att entreprenören ska lämna in sin riskbedömning utifrån det systematiska arbetsmiljöarbetet som gäller den egna personalen, utan just de risker som du behöver ha uppgifter om för att kunna samordna arbetsmiljöarbetet.

Du behöver dock få reda på om det finns risker som entreprenörens egen personal kan utsättas för och som kan förebyggas genom att du samordnar det arbetet med någon annan entreprenörs arbete. Entreprenörerna har oavsett det alltid ett ansvar för sin egen och sin personals arbetsmiljö.

Det här är de arbetsmiljörisker som du ska begära in om inte entreprenören har gett dig information om dem:

• arbeten med särskild risk vars åtgärder ska beskrivas i arbetsmiljöplanen
• arbetsmiljörisker som det egna arbetet kan medföra för övriga
• arbetsmiljörisker som entreprenörens egen personal kan utsättas för och som kan åtgärdas genom samordning med andra.

Du ska se till att arbetsmiljöriskerna blir hanterade

Bas-U har också i uppdrag att se till att riskerna som har med samordning att göra redan är hanterade genom att entreprenören exempelvis väljer en viss arbetsmetod, eller att det finns en plan för åtgärder. Det kan exempelvis vara en genomförd eller planerad arbetsberedning.

Se till att entreprenören berättar om hur de planerar att arbetsmiljöriskerna ska förebyggas. Det är inte alltid säkert att entreprenören själv kan hantera alla arbetsmiljörisker. Bas-U kan behöva bidra med åtgärder som har med samordning att göra. Oavsett så behöver du se till att riskerna åtgärdas, för att du ska kunna ge klartecken.

Koppla ihop klartecken för start med exempelvis tillträde till arbetsplatsen, eller med planeringen av introduktionen till byggarbetsplatsen.

Notera klartecken skriftligt

Det kan vara lämpligt att notera klartecknet skriftligt i större, mer komplexa eller riskfyllda byggprojekt för att du ska ha kontroll över vilka entreprenörer som är på plats. Du behöver dock troligen också kommunicera muntligt med entreprenörerna för att du ska vara säker på att arbetsmiljöriskerna är förebyggda, fastän du ger skriftligt klartecken. Att signera arbetsberedningen kan vara ett sätt att ge ett klartecken för start av arbete.

Om det finns regler i Arbetsmiljöverkets föreskrifter som kräver att en person med särskild kompetens leder arbetet och flera olika entreprenörer är involverade eller blir berörda av arbetsmomentet, ska du säkerställa att en sådan person faktiskt leder arbetet.

Det är för att det inte ska vara oklart vem som har ansvaret att leda de här farliga arbetsmomenten när det är många företag inblandade. Det kan till exempel handla om

• rivningsarbete där bärande konstruktioner eller hälsofarliga ämnen ingår
• schaktning där det finns hälsofarliga ämnen, installationer eller ledningar i marken, eller när stödkonstruktioner alternativt släntlutning krävs
• passerande fordonstrafik där trafikanordningar behöver användas
• sprängning
• lyftoperationer.

Tillfälliga konstruktioner eller samverkande konstruktioner

Även när en tillfällig konstruktion eller en samverkande konstruktion uppförs har du ett särskilt ansvar att se till att en person med kompetens om konstruktionen ser till att konstruktionen är säker under uppförandet, användningen och eventuell demontering. Personen ska i sin tur säkerställa att ansvarsfördelningen mellan de inblandade aktörerna är tydliggjord. Motsvarande krav finns för Bas-P.

Personen med särskild kompetens ska se till att aktörerna i byggskedet får nödvändig information från planeringen och projekteringen.

Tillfälliga och samverkande konstruktioner kan orsaka allvarliga olycksfall i byggskedet om de inte uppförs och används på rätt sätt. Därför finns det särskilda regler om dem. Om de förekommer i byggprojektet kan det vara bra att du följer upp planeringen och arbetet med dem så att den utsedda personen verkligen utför sina uppgifter på ett bra sätt.

En tillfällig konstruktion är en temporär bärande eller stöttande konstruktion, som stämp, gjutform för betong eller stödsystem för jordschakter.

En samverkande konstruktion är en konstruktion där olika delar har projekterats av olika aktörer, som till exempel en bro i stål och betong.

När du som handläggare Bas-U inte är på plats på byggarbetsplatsen medan arbete pågår, behöver Bas-U se till att det finns information om vem man kan vända sig till om det uppstår en fråga kopplad till arbetsmiljön. Den kontaktpersonen ska i sin tur kunna kontakta Bas-U vid behov.

Du som är handläggare Bas-U bör normalt vara på byggarbetsplatsen när arbete pågår för att kunna samordna entreprenörerna och kontrollera att de arbetar säkert. I en del mindre lågriskprojekt utan större krav på samordning kan det dock fungera att du som handläggare inte är på plats hela tiden, utan är närvarande delar av den tid som arbete pågår. Byggprojekt med bara en entreprenör är ett exempel.

I större, mer riskfyllda eller komplexa byggprojekt är behovet av samordning större, exempelvis på grund av att det är många entreprenörer som arbetar på byggarbetsplatsen, att det utförs högriskmoment eller att nya entreprenörer ska starta sitt arbete i byggprojektet.

Om det förekommer skiftarbete med flera entreprenörer på plats samtidigt kan det vara lämpligt att i stället ha en handläggare Bas-U per skift på plats. Då är det viktigt att handläggarna samordnar sitt arbete med varandra, och Bas-U-företaget kan utse någon som är ansvarig för den samordningen. Läs mer under Vem kan vara Bas-U? - Tid för dina uppgifter.

Bas-U har inte nödvändigtvis till uppgift att kontrollera att arbetena genomförs på ett korrekt sätt. Däremot ska du se till att kontrollerna genomförs och samordnas. Det påverkar kanske inte kontrollerna i ett litet, enkelt byggprojekt, där handläggaren själv har möjlighet att delta vid alla kontroller.

Men i större och mer komplexa byggprojekt är kontrollerna så många och omfattande att det blir omöjligt för handläggaren att själv delta vid alla kontroller.

Eftersom Bas-U ska se till att kontroll utförs av arbetsmiljöarbetet, och Bas-U:s rutiner för det egna arbetsmiljöarbetet ska ange hur Bas-U kontrollerar och följer upp entreprenörernas arbetsmiljöarbete, behöver du veta att kontrollerna fungerar på en övergripande nivå. Utöver skyddsronder kan exempelvis stickprovskontroller fungera för att du ska få en översiktsbild. Att delta vid arbetsberedningar för högriskmoment, eller ordna särskilda möten för att stämma av åtgärder inför större arbeten där flera entreprenörer ska samarbeta, är andra sätt.

Redan när entreprenören ska starta sitt arbete i byggprojektet är det bra att vara tydlig med vilka kontroller som kommer genomföras.

Inledningsvis bör du rikta in dig på att samordna de kontrollåtgärder som entreprenörerna redan har och sedan se till att de kontrollerna utförs på ett effektivt sätt. Du kanske ser behov av att övervaka och granska hur kontrollerna fungerar, exempelvis att entreprenörerna arbetar enligt gällande arbetsmiljöregler. Det innebär däremot inte att du är direkt ansvarig för det sätt som arbetet genomförs på. Det är fortfarande entreprenörernas ansvar.

Kontroller i högriskprojekt

Det är särskilt viktigt att säkerställa att det görs kontroller av högriskverksamheter, inklusive arbeten med särskild risk vars åtgärder ska beskrivas i arbetsmiljöplanen. I de fallen är det viktigt att följa upp att de åtgärder som entreprenören har angett för att förebygga riskerna faktiskt är genomförda.

I stora, komplexa byggprojekt kan det ibland vara lämpligt att Bas-U kommer överens med de största entreprenörerna om att de ska kontrollera arbetsmiljöarbetet i sina respektive led, parallellt med att handläggare Bas-U gör kontroller av särskilt farliga arbetsmoment som kan påverka andras arbetsmiljö. I högriskprojekt kan det vara lämpligt att Bas-U är involverad i kontroller av alla underentreprenörsled.

I mindre byggprojekt kan Bas-U kontrollera alla led själv, särskilt om det finns högriskmoment.

Som Bas-U ska du försäkra dig om att tekniska anordningar är kontrollerade, besiktigade eller provade och godkända. Du ska också försäkra dig om att förarna av de tekniska anordningarna har tillräcklig kompetens eller tillstånd, om ett sådant krävs.

Det är viktigt att tekniska anordningar som används av flera olika entreprenörer på byggarbetsplatsen kontrolleras särskilt noggrant. Exempel är

• byggnadsställningar
• bygghissar
• körplåtar över schakter som många fordon använder.

Ha ett system för att kontrollera och följa upp

Precis som med kontrollerna av arbetsmiljöarbetet i stort, är det inte Bas-U-företaget som måste se till att anordningarna är säkra. Du kan exempelvis ha någon sorts systematik för att försäkra dig om att de tekniska anordningarna är kontrollerade, besiktigade eller provade och godkände enligt gällande regler.

Det kan vara lämpligt att entreprenörerna får visa upp besiktningsintyg, förarbevis och liknande i samband med klartecken för start av arbetet eller introduktionen till arbetsplatsen. Stickprovskontroller vid exempelvis skyddsronder kan vara ett bra komplement.

Ansvar för skyddsanordningar

Du ska också se till att de gemensamma skyddsanordningar som behövs för flera entreprenörer kommer på plats och underhålls.

Se även till att ni kommer överens om hur ni gör med sådana skyddsanordningar som bara behövs för ett visst arbete, så att ansvaret för dem inte faller mellan stolarna. Det kan ingå i kontrollerna som du deltar vid.

Om det uppstår en situation där du som handläggare inte har förutsättningarna för att se till att en allvarlig arbetsmiljörisk åtgärdas, behöver du meddela byggherren det. I vissa fall kan dina befogenheter eller resurser vara otillräckliga för att fatta vissa beslut och då behöver byggherren vara delaktig i att lösa situationen så att risken kan förebyggas.

Det spelar ingen roll vad som står om exempelvis ansvar i avtalet mellan byggherren och Bas-U, utan enligt arbetsmiljöreglerna ska byggherren få veta om det uppstår allvarliga, riskfyllda situationer för att kunna agera för en god arbetsmiljö i sitt byggprojekt.

Liksom byggherren ska du som är handläggare Bas-U stoppa ett pågående arbete som medför en omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa. Alternativt kan du säkerställa att arbetet förändras så mycket som behövs för att det ska bli säkert att utföra fram tills att risken har kunnat åtgärdas.

En och samma arbetsmiljöplan ska vidareutvecklas under hela byggprojektets gång – du som Bas-U ska inte börja om från noll och skapa en egen. När Bas-P lämnar över arbetsmiljöplanen och arbetsmiljöarbetet till dig är det viktigt att du ställer frågor om det som har gjorts under planeringen och projekteringen, så att du förstår vilka risker man har arbetat med tidigare i byggprojektet.

Du behöver däremot komplettera arbetsmiljöplanen löpande utifrån de verkliga förutsättningarna i byggskedet. Exempelvis kan den metod som har förutsatts under planeringen och projekteringen ersättas av en annan, eller så kan förändringar i tidplanen eller arbetsstyrkan innebära att arbetsmiljöriskerna förändras.

Du bör inte ta över arbetsmiljöplanen om det finns allvarliga arbetsmiljörisker som projektörerna inte ens har försökt förebygga eller föreslå åtgärder till. Då bör du diskutera det bristfälliga arbetsmiljöarbetet med handläggare Bas-P och byggherren för att komma fram till hur byggprojektet kan drivas vidare med rätt förutsättningar för en god arbetsmiljö.

Du ska se till att arbetsmiljöplanen är tillgänglig för de som arbetar i byggprojektet och att den regelbundet ses över.

Vad är en tillgänglig arbetsmiljöplan?

Att arbetsmiljöplanen är tillgänglig innebär att alla som arbetar på byggarbetsplatsen kan ta del av och förstå de delar som är relevanta för dem. Delar i arbetsmiljöplanen kan behöva översättas till flera olika språk. Det är ofta lämpligt att arbetsmiljöplanen i sin helhet finns på åtminstone både svenska och engelska.

För att arbetsmiljöplanen ska anses vara tillgänglig i digitalt format i stället för pappersformat, behöver alla på byggarbetsplatsen kunna nå den digitala versionen.

Hur ofta ska den uppdateras?

Hur ofta du behöver uppdatera arbetsmiljöplanen får du avgöra mot bakgrund av byggprojektets storlek, komplexitet och risknivå. Ibland är det uppenbart att en arbetsmiljöplan inte längre fyller sitt syfte och då behöver den uppdateras.

En ny översyn av arbetsmiljöplanen kan ofta behövas när ytterligare entreprenörer kommer in i byggprojektet för att utföra högriskarbeten. Då behöver du ta hänsyn till deras åtgärder tillarbeten med särskild risk i arbetsmiljöplanen. Du kan även behöva uppdatera planen inför att varje mer omfattande arbetsmoment ska påbörjas, eftersom det finns en mer detaljerad planering av hur det arbetet ska genomföras då.

Du kan med fördel samråda med de aktörer som kan påverkas av uppdateringar i arbetsmiljöplanen, för att undvika att ändringarna som görs för att passa en entreprenör inverkar negativt på arbetsmiljön för en annan entreprenör. Se till att entreprenörer får möjlighet att påverka uppdateringarna av arbetsmiljöplanen genom att regelbundet ta upp den på säkerhetsmöten och på introduktioner. Du bör ta särskild hänsyn till högriskverksamheter.

Du bör också uppmärksamma de arbetsgivare, ensamföretagare och andra som kan påverkas av förändringen att arbetsmiljöplanen har uppdaterats.