Inomhusmiljö och hälsobesvär

Det som utmärker byggnadsrelaterad ohälsa är att besvären minskar när en person lämnar byggnaden, men återkommer snabbt när personen kommer tillbaka. Orsaken är ofta fukt- och mögelskador och kemiska emissioner i kombination med dålig ventilation.

Byggnadsrelaterad ohälsa är ohälsa som orsakas av byggnaden eller verksamheten i byggnaden där arbetsplatsen ligger. Vid dessa typer av besvär minskar eller upphör besvären nästan alltid när personen lämnar byggnaden, men återkommer när personen kommer tillbaka.

Symtom som är vanliga vid byggnadsrelaterad ohälsa

Byggnadsrelaterade hälsobesvär är ospecifika och inte självklart kopplade till en enda orsak. Ibland är det lätt att finna orsaken till besvären, i andra fall kan det vara omöjligt.

Vanliga symtom vid byggnadsrelaterade hälsobesvär är

irritation i ögon, näsa och hals
känsla av torr hud och torra slemhinnor
hudrodnad och klåda
huvudvärk
mental trötthet, hjärndimma och yrselkänslor
ofta förekommande luftvägsinfektioner och hosta
heshet, pipande andning och ospecifik överkänslighet
illamående.

Alla dessa symtom är allmänna symtom som personer kan få när de påverkas av olika faktorer. Det kan därför vara svårt att utifrån symtomen avgöra orsaken till besvären. En stressig arbetsmiljö kan dessutom förvärra symtomen.

Det finns flera orsaker till byggnadsrelaterad ohälsa

Byggnadsrelaterade hälsobesvär hänger ofta ihop med:

Vatten- och fuktskador i byggnaden. Det kan medföra mögelväxt och flyktiga kemiska nedbrytningsprodukter från byggnadsmaterial. Även tidigare upptorkade fuktskador kan påverka hälsan negativt.
För låga luftflöden på grund av brister i ventilationen, orsakade av felaktig dimensionering eller brist på underhåll. Låga luftflöden kan också leda till att fuktig luft inte ventileras utan kondenseras mot ytor och orsakar mögelväxt.
För lite städning eller felaktig städning, vilket ökar partikelhalten i luften.

Arbetsgivaren och fastighetsägaren behöver samarbeta

Arbetsgivaren ska se till att byggnader som innehåller arbetsplatser underhålls på ett sätt som gör att arbetstagarna inte påverkas negativt.

Arbetsgivaren har emellertid ofta inte möjlighet att påverka ventilation eller åtgärda fuktskador. Det är fastighetsägaren som kan utföra åtgärder som att sanera lokalerna vid fuktskador och byta ut till exempel fukt- och mögelskadat byggmaterial i väggar, tak och golv. Även ventilationen är en sak för fastighetsägaren att ordna.

Som arbetsgivare är det därför viktigt att ha god kontakt med fastighetsägaren. Fastighetsägaren har den största möjligheten att undersöka alla utrymmen och installationer i byggnaden.

Både aktiva och upptorkade fuktskador kan ge hälsoproblem och behöver åtgärdas. Aktiva fuktskador går det ofta att hitta med hjälp av fuktmätning, till skillnad från upptorkade fuktskador.

Genom att kontrollera utrymmen som arbetstagarna sällan vistas i kan dolda fuktproblem och mögel upptäckas snabbare.
Ofta är det flera orsaker som samverkar när arbetstagarna upplever byggnadsrelaterad ohälsa. Torr luft och dålig städning samverkar till exempel ofta.

LÄNK: Läs mer om byggnadsrelaterad ohälsa på de fördjupande sidorna om inomhusmiljö och hälsobesvär

Få bättre arbetsmiljö genom att jobba systematiskt

Du som arbetsgivare behöver jobba systematiskt med arbetsmiljön för att den ska bli bättre. Våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller för alla arbetsgivare – oavsett verksamhet eller de risker som du och dina anställda kan utsättas för.

Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)

Utred inomhusmiljöproblem systematiskt

I det systematiska arbetsmiljöarbetet kan problem med inomhusmiljön hittas och åtgärdas. Det är viktigt att utreda inomhusmiljöproblemen systematiskt. Det finns flera olika metoder som kan vara lämpliga, till exempel Örebro-modellen och Swesiaq-modellen.

Örebro-modellen är en systematisk metod där en enkät används för att beskriva hälsobesvär som beror på inomhusmiljön. De som upplever besvären får beskriva vilka symtom de får och var i lokalerna de uppkommer.

Swesiaq-modellen är en metod för systematisk utredning av orsaker till att personer upplever hälsobesvär, kopplade till inomhusmiljön i byggnader. Den är tänkt som ett stöd för innemiljöutredare.

LÄNK: Läs mer om Örebro-modellen här.

LÄNK: Läs mer om SWESIAQ-modellen här.

Arbetstagare och skyddsombud är viktiga för en god arbetsmiljö

Arbetstagare och skyddsombud har en viktig roll i arbetsmiljöarbetet. Som arbetsgivare ska du ge alla arbetstagare möjlighet att delta i arbetsmiljöarbetet. Till exempel kan du låta arbetstagarna föreslå åtgärder eller lämna synpunkter på åtgärder som du har genomfört.

Arbetstagares medverkan i arbetsmiljöarbetet

Du som arbetstagare ska medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i att genomföra de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Du ska följa arbetsgivarens instruktioner. Du ska också rapportera till din arbetsgivare eller till ditt skyddsombud, om arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa.

Senast uppdaterad 2024-12-11