Kontorsbelysning

Belysningen på kontor ska passa arbetsuppgifterna och den enskilde personen. Den ska anpassas till de synkrav som arbetsuppgifterna ställer och arbetstagarnas olika förutsättningar.

Grund för kontorsbelysning

Belysningen och övriga förhållanden i kontorsrum bör vara sådana att det går att få tillräckligt höga belysningsstyrkor inom det så kallade läsfältet, jämn allmänbelysning.

Den bör också vara sådan att inga störande reflexer inom synfältet och att ställda nivåer på luminanser i rummet uppfylls (luminans är ett mått på hur ljus en yta är och mäts i candela per kvadratmeter, cd/m2). Belysningsstyrkan bör därför gå att anpassa till bland annat omgivningsljuset och kunna regleras individuellt.

Ofta behövs både allmänbelysning och platsbelysning

För synkrävande arbetsuppgifter behövs ofta extrabelysning, till exempel för att läsa liten text, utföra ritarbete av olika slag eller arbeta i kontor utan tillfredsställande dagsljus. Äldre människor behöver starkare belysning än yngre.

Belysningsstyrka som behövs i kontor

Riktvärden för vilken minsta belysningsstyrka som behövs i olika verksamheter på kontor:

Arkivering, kopiering

Allmänbelysning* (lux): 200

Platsbelysning (lux): 300

Vanligt kontorsarbete

Allmänbelysning* (lux): 300

Platsbelysning (lux): 500

Arbetsstationer för CAD

Allmänbelysning* (lux): 300

Platsbelysning (lux): 500

Arbete med högre krav på seende

Allmänbelysning* (lux): 300

Platsbelysning (lux): 750

Finare ritarbete

Allmänbelysning* (lux): 500

Platsbelysning (lux): 1 500

Konferensrum

Allmänbelysning* (lux): 200

Platsbelysning (lux): 500

Städning, minimum lux på golv

Platsbelysning (lux): 200

Soprum

Platsbelysning (lux): 100

* Med allmänbelysning avses här medelbelysningsstyrkan mätt i horisontalplanet 85 cm över golvet.

Planera belysningen efter verksamhetens behov

Vid planeringen av belysningen behöver själva arbetsområdet definieras. Vid finare ritarbete behöver exempelvis inte hela kontorsrummet uppnå belysningsstyrkan 1 500 lux. Det räcker att ha den belysningsstyrkan där det finare ritarbetet sker, det vill säga på arbetsbordet.

Kommunikationsytor mellan olika arbetsomården behöver oftast mindre ljus än själva arbetsområdet, men skillnaderna får inte vara för stora. Förhållandet mellan belysningsstyrkan inom arbetsområdet och den lägsta belysningsstyrkan i lokalen bör inte vara mer än 20:1.

Hur ljushet, det vill säga luminansfördelningen, vid arbetsområdet och inom rummet fördelas har stor betydelse för seendet och hur rummet upplevs. Luminansförhållandena bör vara cirka 5:3:1 mellan synobjekt, närmaste omgivning och yttre synfält.

För en god visuell komfort i kontorslokaler bör medelluminansen på rummets väggytor inte vara lägre än 30 cd/m2, vilket kan översättas till att medelbelysningsstyrkan på rummets väggytor bör vara minst 150 lux vid ljusa väggar.

I kontorslokaler förekommer det som regel bildskärmsarbete. Belysningen ska då även vara anpassad till detta, vilket ofta innebär en begränsning av armaturluminanserna. Ljus från armaturer och fönster ska inte blända och inte ge störande reflexer exempelvis i bildskärmar, slöja bildskärmen eller ge störande skuggor.

Åtgärda vanliga problem

  • Bländande ljus kan vara ett lika stort problem som svag belysning. Speciellt i kontorslandskap är risken för direktbländning från otillräckligt avbländade armaturer och reflexbländning i bildskärmar stor.

    Många arbetsplatser är vända mot fönster, men med det positiva i att kunna se ut följer risken för bländning. Belysning i kontorslandskap kan uppfattas som för stark och bländande och kan ge huvudvärk och sveda i ögonen.

    Planera och möblera för att undvika bländning

    • Rikta ljuset så att det inte bländar
    • Använd armaturer med avbländande raster
    • Placera ljusarmaturer och arbetsplatser i förhållande till varandra så att direkt bländning inte uppstår vid arbetsplatserna
    • Välj mattare ytskikt som inte orsakar indirekt bländning
    • Välja armaturer med uppåtriktat, indirekt ljus för att undvika reflexer i bildskärmar och komplettera med platsbelysning
    • Placera datorarbetsplatser så att ett fönster inte utgör bakgrunden till bildskärmen eller att fönstret speglas i bildskärmen
    • Avskärma mot solen. Visuella störningar som beror på dagsljuset beror oftast på direkt infallande solljus.

  • Både i kontorslandskap och i cellkontor med enbart allmänbelysning eller lokaliserad allmänbelysning, ser många arbetstagare inte tillräckligt bra för att utföra sina arbetsuppgifter utan att anstränga ögonen eller inta olämpliga arbetsställningar.

    Gör det möjligt att reglera belysningen individuellt

    Gör det möjligt att reglera både för allmänbelysning och platsbelysning individuellt.

  • Ljuskvaliteten bestäms i praktiken delvis av hur underhåll och rengöring av belysningsanläggningen sköts. Fett och smuts som samlas på armaturerna gör att ljusutbytet blir dåligt. Även hur rumsytorna rengörs påverkar ljusförhållandena.

    Välj lämpliga armaturer

    • Upprätta en rutin för rengöring och underhåll
    • Välj armaturer och ljuskällor som är lätta att rengöra och underhålla
    • Ersätt uttjänta ljuskällor med ljuskällor som har identisk prestanda.

Publikationer om ljus och belysning

Ljus & Rum är en detaljerad vägledning vid planering av arbetsplatsens belysning

Dagsljuskrav och utblick på arbetsplatsen: Effekter på hälsa och beteendende, kunskapssammanställning RAP 2019:2, pdf

Standarder för ljus och belysning

SS-EN 12464-1:2021, standard för belysning av arbetsplatser inomhus, Swedish Standard Institute, SIS (sis.se)

SS-EN 12464-2:2014, standard för belysning av arbetsplatser utomhus, , Swedish Standard Institute, SIS (sis.se)

Föreskrifter om ljus och belysning

LÄNK: Utformning av arbetsplatser (AFS 2023:12)

LÄNK: Arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning (AFS 2023:11)

LÄNK: Risker i arbetsmiljön (AFS 2023:10)

Senast uppdaterad 2024-12-11