Temperatur och termiskt klimat på arbetsplatsen

Arbetsplatser inomhus ska ha ett lämpligt termiskt klimat som är anpassat efter verksamheten. Vid arbete utomhus ska arbetsgivaren se till att arbetsplatsen skyddar arbetstagarna mot väder och vind så långt det är möjligt.

Det finns inget exakt svar på vilken temperatur en arbetsplats ska ha. Olika personer kan uppleva det termiska klimatet på olika sätt. Arbetsgivaren behöver därför göra en riskanalys för att bedöma vad som är en lämplig temperatur i det enskilda fallet.

Arbetsplatser och personalutrymmen inomhus ska ha en lämplig temperatur, anpassad efter den verksamhet som bedrivs. Fasta arbetsplatser utomhus ska utformas så att arbetstagarna skyddas mot väder och vind. Även tillfälliga arbetsplatser utomhus ska så långt som möjligt utformas så att arbetstagarna skyddas mot väder och vind.

  • Termiskt klimat är ett begrepp för de olika faktorer som påverkar hur människan upplever temperatur. Lufttemperaturen, temperaturen på omgivande ytor, luftfuktighet och lufthastighet påverkar vår upplevelse.

  • Operativ temperatur beskriver hur kroppen upplever temperaturen i ett rum. Operativ temperatur är medelvärdet av lufttemperaturen och medelstrålningstemperaturen från omgivande ytor.

    Om ytorna i ett rum har samma temperatur som lufttemperaturen är den operativa temperaturen densamma som lufttemperaturen.

    Om vissa ytor har en lägre temperatur än lufttemperaturen är den operativa temperaturen lägre än lufttemperaturen. Till exempel vid ett kallt fönster eller en yttervägg.

Risker med för höga och för låga temperaturer

Inom det så kallade neutrala temperaturområdet 10–30 °C är riskerna för friska människor små. Däremot påverkas alla av det obehag och den bristande komfort som för hög eller för låg temperatur kan ge. Den bristande komforten kan öka risken för olyckor. Låg temperatur kan dessutom ge ergonomiska problem i händer, axlar och leder.

Vid temperaturer utanför det neutrala temperaturområdet är risken för hälsan större. Sådana temperaturer förekommer inom till exempel livsmedels- och metallindustrin, men också vid utomhusarbete. Inom metallindustrin förekommer ofta höga temperaturer som arbetstagare behöver skydda sig emot. Inom livsmedelsindustrin förekommer låga temperaturer som kan ge ergonomiska problem, men även köldskador och förfrysning. Den som arbetar utomhus kan utsättas för både kyla och värme som kan innebära risker.

Läs mer om vilka risker som finns när det är för varmt och för kallt, vid arbete inomhus och utomhus och hur riskerna kan åtgärdas.

LÄNK: Risker när det är kallt LÄNK

LÄNK: Risker när det är varmt LÄNK

  • Besvär och obehag av kyla eller värme beror inte bara på lufttemperaturen, utan även på ett antal andra faktorer. Det kan till exempel handla om klädsel, fysisk aktivitet, hur långt arbetspasset är och hur ofta det går att ta paus i mer lämplig temperatur.

    Även små skillnader upplevs som obehagliga. Vid en samlad bedömning kan därför klimatet i det enskilda fallet visa sig vara undermåligt även om lufttemperaturen verkar rimlig.

    Upplevelsen av klimatet påverkas av

    • strålningstemperatur från omgivenade ytors temperatur, till exempel väggar, golv, tak och fönster
    • lufthastighet, det vill säga drag
    • luftfuktighet
    • arbetsintensitet och klädsel
    • lokala eller tillfälliga faktorer som ojämn temperatur och temperaturskillnad mellan huvud och fötter.

    Lufttemperatur och strålningstemperatur påverkar upplevelsen mest

    Lufttemperatur och strålningstemperatur är de klimatfaktorer som påverkar upplevelsen av klimatet mest.

    Strålningstemperaturen är den inverkan som omgivande varma eller kalla ytor har på klimatet, till exempel fönster och ytterväggar. Sådana ytor ska ha en temperatur som gör att strålningen upplevs som symmetrisk. Det betyder att skillnaden i temperatur mellan olika ytor ska vara så liten som möjligt, till exempel mellan golvvärme och ett oisolerat fönster.

    Strålningstemperaturen påverkar klimatet lika mycket som lufttemperaturen. I en välisolerad byggnad är strålningstemperaturen ofta lika med lufttemperaturen.

  • Som arbetsgivare ansvarar du för att minska riskerna som det termiska klimatet på arbetsplatsen kan innebära, precis som du har ansvar för all arbetsmiljö. Du ska känna till arbetsmiljölagen och övriga arbetsmiljöregler.

    Arbetsgivaren har huvudansvaret för att det termiska klimatet på arbetsplatsen uppfyller reglerna, men även fastighetsägare, byggherrar och projektörer har ett ansvar för det termiska klimatet på arbetsplatsen.

    Att kontrollera och åtgärda det termiska klimatet hör till det löpande skyddsarbetet på arbetsplatsen. Åtgärder som inte går att genomföra omedelbart ska arbetsgivaren tidsplanera, till exempel i den årliga handlingsplanen. Installationerna för värme och kyla ska underhållas så att de behåller sin funktion.

  • Som arbetsgivare har du samma ansvar för arbetsmiljön, oavsett om du hyr eller äger lokalerna. Du kan dock i din tur ställa krav på hyresvärden. Om uppvärmningen ingår i hyresvärdens åtagande kan du normalt begära att temperaturen följer gällande regler.

    När du hyr en lokal där arbetstagare ska arbeta ligger det i ditt ansvar som arbetsgivare att kontrollera att lokalerna kan uppfylla klimatkraven, till exempel vid sommarvärme.

  • Vid arbete utomhus har du som arbetsgivare ansvar för att utforma arbetsplatsen så att arbetstagarna så långt som möjligt skyddas mot väder och vind. Ibland måste arbetet avbrytas vid kyla, eftersom stark kyla, eller kyla i kombination med blåst kan vara farlig. Avbrottet görs då med stöd av särskild praxis i vissa branscher, eller till exempel överenskommelser i avtal.

  • Även fastighetsägaren har ett ansvar för det termiska klimatet. Arbetsmiljöverket kan förbjuda att en fastighet hyrs ut till en viss verksamhet om den saknar möjligheter att ge en god arbetsmiljö.

  • Byggherrar och projektörer har ett särskilt ansvar för att vid projekteringen se till att byggnaden kan uppfylla arbetsmiljöreglerna. Läs mer i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om utformning av arbetsplatser.

    LÄNK: Utformning av arbetsplatser AFS 2023:12

Få bättre arbetsmiljö genom att jobba systematiskt

Du som arbetsgivare behöver jobba systematiskt med arbetsmiljön för att den ska bli bättre. Våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller för alla arbetsgivare – oavsett verksamhet eller de risker som du och dina anställda kan utsättas för.

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetstagare och skyddsombud är viktiga för en god arbetsmiljö

Arbetstagare och skyddsombud har en viktig roll i arbetsmiljöarbetet. Som arbetsgivare ska du ge alla arbetstagare möjlighet att delta i arbetsmiljöarbetet. Till exempel kan du låta arbetstagarna föreslå åtgärder eller lämna synpunkter på åtgärder som du har genomfört.

Arbetstagares medverkan i arbetsmiljöarbetet

Du som arbetstagare ska medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i att genomföra de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Du ska följa arbetsgivarens instruktioner. Du ska också rapportera till din arbetsgivare eller till ditt skyddsombud, om arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa.

Senast uppdaterad 2024-12-15