Arbete i stark värme inomhus och utomhus kan vara skadligt
På vissa arbetsplatser kan arbetstagarna utsättas för stark värme som kan vara skadlig för hälsan. Inom tung metallindustri finns ugnar som alstrar hög värme, till exempel smältning och gjutning av metaller och av glas, förvärmningsugnar, värmebehandlingsugnar, varmvalsningsverk och torkningsutrymmen vid papperstillverkning. Även inom viss livsmedelsindustri finns risk att utsättas för skadlig värme.
Arbetsgivaren är ansvarig för att arbetet planeras och bedrivs så att värmebelastningen blir så låg som möjligt, och att högsta tillåtna värde för tidsvägt värmeindex inte överskrids.
LÄNK: Läs mer om tidsvägt värmeindex här
Vissa arbeten omfattas inte av bestämmelserna om arbete i stark värme
Bestämmelserna om arbete i stark värme gäller inte där solinstrålning är den helt övervägande orsaken till värmebelastningen, inte heller för räddningstjänsten, eftersom sådant arbete måste utföras trots värmebelastning.
Dessutom är det vanligen inte möjligt att bestämma tidsvägt värmeindex vid denna typ av arbete. Bestämmelserna om arbete i stark värme finns i föreskriften (AFS 2023:12) utformning av arbetsplatser.
LÄNK:
-
Tidsvägt värmeindex är ett sätt att ange vilken belastning som kroppen utsätts för genom inverkan av olika klimatfaktorer. Till exempel, ju högre luftfuktigheten är, desto större blir belastningen. En luftfuktighet på 80 procent gör att 30 °C motsvarar belastningen av 38 °C.
Tidsvägt värmeindex kallas också WBGT, Wet Bulb Globe Temperature. WBGT-metoden tar hänsyn till värme producerad av ämnesomsättningen, värme överförd på olika sätt till kroppen från omgivningen, främst genom värmestrålning och konvektion, samt luftfuktighet och lufthastighet.
LÄNK: Läs mer om tidsvägt värmeindex i bilaga 1. i föreskrifterna om utformning av arbetsplatser (AFS 2023:12)
Vilka är riskerna med att utsättas för stark värme?
Att en person utsätts för värme kallas för värmexponering. Med stark värme menas värme som kan ge en negativ värmebelastning för kroppen.
Symtom som kan orsakas av värmebelastning:
- Ospecifika obehag som irritation, bristande koncentration, uppmärksamhet och omdöme, sänkt prestationsförmåga, ökat riskbeteende
- Värmeutslag, hudrodnad och värmeutslag på grund av svullna svettkörtlar.
- Yrsel och svimning, svaghetskänsla och illamående i sittande eller stående ställning. Kortvarig svimningsattack, blackout
- Uttorkning genom svettning i kombination med för lågt vätskeintag. Huvudvärk, törst, stark trötthet. Svaghetskänsla i muskler. Osammanhängande beteende.
- Kramper på grund av saltförlust genom alltför stark svettning
- Värmeslag – ökande pulsfrekvens, förvirring. Nedsatt eller upphörd svettning. Cirkulationskollaps med medvetslöshet och dödlig utgång.
Värmeslag är ett livshotande tillstånd. Om det tillåts fortsätta kan det leda till medvetslöshet och död.
Uttorkning orsakas av att celler och organ i kroppen förlorar vätska genom svettning, samtidigt som vätskeförlusten inte kompenseras genom tillräckligt med vatten. Uttorkning leder till minskad fysisk arbetskapacitet.
Värmestrålning med kraftig intensitet kan leda till gråstarr. Personer som har arbetat en längre tid vid ugnar och smältverk drabbas av gråstarr i betydligt högre grad än resten av befolkningen.
-
För att minska och eliminera riskerna med värme finns det organisatoriska, tekniska och medicinska åtgärder.
Organisatoriska åtgärder
- Sänk arbetstakten
- Öka paustiden per arbetstimme
- Begränsa den totala arbetstiden
- Inför korta pauser eller perioder med lätt aktivitet i svalare miljö
- Inför tillfällig arbetsrotation för att minska tiden som arbetstagarna vistas i den varma miljön.
Tekniska åtgärder
- Vid hög lufttemperatur, upp till cirka 35 °C:
o Öka luftrörelserna genom att använda fläktar av olika slag - Vid hög strålningsvärme:
o Sänk strålkällans temperatur.
o Isolera och/eller skärma av strålkällan.
o Använd värmeisolerande eller värmereflekterande skyddsdräkt - Vid hög lufttemperatur och hög luftfuktighet:
o Använd kylda dräkter.
Medicinska åtgärder
- Ospecifika obehag och värmeutslag:
o Undvik värmeexponering. - Vid uttorkning:
o Drick vatten och vila i sval miljö - Vid yrsel och svimning:
o Ligg ner och drick vatten - Värmekramper och värmeslag:
o Snabb avkylning och vätskeintag.
o Ambulanstransport till sjukhus.
-
Värmeträning innebär att en person gradvis vänjer sig vid värme. Träningen ökar värmetåligheten genom att kroppen acklimatiserar sig till värme genom både fysiologiska och psykologiska mekanismer.
Värmeträningens fulla effekt uppnås först efter 8–10 dagar. Men värmetåligheten ökar redan efter 3 dagar. Träningen går till så att arbetstagarens arbetstid i den varma miljön gradvis ökas från 30, 50 och 80 procent av den tilltänkta arbetstiden.
I ett värmebelastande arbete där det finns risk för att överskrida högsta tillåtna värde för tidsvägt värmeindex kan arbetstagarna behöva några dagars värmeträning. Det gäller när en person börjar på ett värmebelastande arbete eller kommer tillbaka till ett värmebelastande efter till exempel tre veckors semester.
Få bättre arbetsmiljö genom att jobba systematiskt
Du som arbetsgivare behöver jobba systematiskt med arbetsmiljön för att den ska bli bättre. Våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller för alla arbetsgivare – oavsett verksamhet eller de risker som du och dina anställda kan utsättas för.
Arbetsgivaren ansvarar för riskerna med exponering för stark värme
Som arbetsgivare ansvarar du för att minska riskerna med stark värme, precis som du har ansvar för all arbetsmiljö. Du ska känna till arbetsmiljölagen och övriga arbetsmiljöregler.
Det är viktigt att arbetsgivaren informerar arbetstagare med värmebelastande arbete om de risker som finns med värme. Informationen bör minst omfatta de hälsorisker som kan finnas vid värmebelastande arbete, möjliga och nödvändiga åtgärder vid värmebelastning, att genom tillräckligt vätskeintag förhindra uttorkning och betydelsen av värmetålighet samt vikten av värmeträning.
Arbetstagare och skyddsombud är viktiga för en god arbetsmiljö
Arbetstagare och skyddsombud har en viktig roll i arbetsmiljöarbetet. Som arbetsgivare ska du ge alla arbetstagare möjlighet att delta i arbetsmiljöarbetet. Till exempel kan du låta arbetstagarna föreslå åtgärder eller lämna synpunkter på åtgärder som du har genomfört.
Arbetstagares medverkan i arbetsmiljöarbetet
Du som arbetstagare ska medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i att genomföra de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Du ska följa arbetsgivarens instruktioner. Du ska också rapportera till din arbetsgivare eller till ditt skyddsombud, om arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa.
Senast uppdaterad 2024-12-16