• Var finns kylda livsmedelslokaler

  Kylda livsmedelslokaler finns i alla typer av anläggningar där man arbetar med livsmedel i låga temperaturer, som slakt- och charkuteribranschen, mejeri, konservindustri, fiskindustri och trädgårdsnäringen.

  Även i distributionscentraler och vissa delar av detaljhandeln finns kylda lokaler. Inom dessa typer av anläggningar är det ofta expeditionslokalerna som kommer att omfattas av bestämmelserna.

Huvudsakliga risker med arbete i kylda livsmedelslokaler

• Nedkylning av kroppen

  Vanligen ersätter kroppen den värme som den förlorar till omgivningen med sin egen värmeproduktion. Om den fysiska aktiviteten är för låg är det dock svårt att behålla en normal kroppstemperatur i kyla. Vissa personer är särskilt känsliga för kyla. Det är normalt bland friska personer, men kan också bero på skador och sjukdom.

  Man kan få problem om den inre kroppstemperaturen minskar och om kroppsdelar blir kalla. Framförallt är händerna, vristerna och nacken känsliga. Risken för belastningsskador ökar när leder och muskler avkyls lokalt.

  Lokal avkylning inverkar också på den totala värmebalansen. Utan isolerande mössa sker stora värmeförluster från huvudet. Lokal avkylning kan också bidra till urinvägs- och prostatabesvär. Kylskador eller förfrysning uppträder normalt först vid kraftig avkylning.

  Vid avkylning minskar blodflödet till hud och muskler, särskilt när muskelaktiviteten är låg. Prestationsförmågan minskar och den relativa arbetsbelastningen ökar därför. Detta ökar riskerna för belastningsbesvär och olycksfall.

  Kyla försämrar muskelfunktionen och samordningen av rörelser, bland annat minskar fingerfärdigheten. Det kan öka risken för skärskador vid till exempel styckningsarbete. Även luftvägar och blodcirkulation påverkas av arbete i kyla. Individer har olika känslighet för kyla, vilket hänger samman med bland annat den individuella muskelmassan.

• Kontakt med kalla föremål

  Händerna är känsliga för nedkylning. Arbete med bara händer ger kalla fingrar. Det är svårt att arbeta med kalla fingrar eftersom det ger sämre kraft och precision. Inom till exempel fiskindustrin utsätts arbetstagare för stark avkylning när de har kontakt med kall fisk.

• Styckning av kött vid låg lufttemperatur

  All styckning av kött kräver hög kraft och precision. Att kylt kött är hårt, ökar kraven på kraft och precision. Samtidigt behöver lufttemperaturen vara låg vid styckning av livsmedelshygieniska skäl. Det gör att arbetstagarna blir nerkylda och får svårt att stycka med kraft och precision.

• Risk för att bli instängd i frysrum

  Att bli instängd i frysrum medför risk för både hälsa och liv. En arbetstagare kan bli instängd om en dörr inte går att öppna från insidan eller om det saknas möjlighet att larma till någon på utsidan.

• Förebygg allmän nedkylning

  Planera alltid arbetet så att kroppen kan behålla sin värmebalans, det vill säga så att kroppens egen värmeproduktion täcker värmeförlusten. Det går att behålla värmebalansen också i mycket kallt klimat om klädseln och aktiviteten är den rätta.

  Lämplig temperatur för att uppleva komfort beror på aktivitet och klädsel. Är arbetet fysiskt påfrestande fungerar en lägre temperatur än vid ett stillasittande arbete.

• Dela in lokalen i olika temperaturzoner

  Om livsmedlen behöver en lägre lufttemperatur än vad som är komfortabelt för människor kan man dela upp lokalen i olika temperaturzoner. En kallare zon för livsmedel och en varmare för arbetstagarna.

  Livsmedlen kan då flyttas till den varmare zonen under den tid arbetstagarna bearbetar dem, och flyttas tillbaka till den kallare zonen efter bearbetningen. Om tiden i den varmare zonen är tillräckligt kort kan livsmedlen behålla den låga temperatur som livsmedelslagen kräver.

  Om det inte är möjligt att dela upp lokalen i temperaturzoner behöver längden på arbetspassen i kyla begränsas. Pauser eller arbetsrotation till varmare utrymmen gör att nedkylningen av arbetstagarna blir mindre.

  LÄNK: Läs mer i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om utformning av arbetsplatser

• Strålningsdrag ger värmeförlust och obehag

  När kroppsvärme strålar till omgivande kalla ytor kan det upplevas som drag, så kallat strålingsdrag, och leda till avkylning. Ytorna kan vara kylrumsdörrar, kylda djurkroppar eller förpackningar. Det går att minska strålningsdrag till exempel genom att inte förvara kalla varor i arbetslokalen i onödan.

  Ibland kan man behöva använda luftslussar för att minska drag och luftrörelser. Exempel på när en luftsluss behövs, är om en arbetsplats för stadigvarande arbete är i närheten av en öppning, en port eller en dörr, och det råder stor temperaturskillnad eller skillnader i lufttryck mellan olika lokaler.

• Kontakt med kalla föremål – använd handskar mot kyla

  Varor och förpackningar bör inte kylas till lägre temperatur än vad som krävs för livsmedelshygienen. Arbetet bör också ordnas så att man undviker att ta i kylda varor eller förpackningar.

  Om det inte gå att undvika ska man använda handskar till skydd mot kyla. De ska bäras under de handskar som används av livsmedelshygieniska skäl. Det är viktigt att det finns handskar i storlekar som passar de individuella arbetstagarna, så att handsken kan följa handens rörelser.

  Exempel på ytor som behöver vidröras under arbete är handverktyg och handtag på vagnar. Isolering av handtag och liknande kan ske med till exempel plastmaterial, som har ytor som är lätta att rengöra. Där arbetet sker sittande behöver stolsitsen normalt vara isolerande.

• Helst varm styckning av kött

  Styckning av kött bör i första hand ske som så kallad varm styckning. Då sker styckningen i anslutning till slakten och innan nedkylning. Om man istället styckar kylt kött bör temperaturen i snittstället hållas så hög som temperaturkraven i Livsmedelsverkets föreskrifter tillåter. Den bör inte understiga + 4 °C.

• Kyl och frys ska kunna öppnas inifrån

  Dörrar till kyl- och frysrum ska kunna öppnas inifrån. Om temperaturen är lägre än – 5°C ska det finnas en larmanordning placerad cirka 0,5 meter över golvet.

  Med den ska man kunna ge signal med ljus eller signal till ett ställe där det finns hjälp. Beslut om vart signalen ska gå måste baseras på en riskbedömning.

  LÄNK: Utformning av arbetsplatser (AFS 2023:12)

• Lämpliga temperaturer för komfort

  Lämpliga temperaturer för olika aktiviteter

  Temperaturerna är ungefärliga och är beräknade enligt komfortstandarden (SS-EN ISO 7730:2006). Rekommendationerna i standarden bygger på en undersökning som visar vilka temperaturer som 90 procent av alla människor tycker är acceptabelt.

  Stillasittande arbete

  Klädsel:

  Normal: 21–25 °C

  Förstärkt: 19–23 °C

  Termo: 17–18 °C

  Stående arbete

  Klädsel:

  Normal: 13–19 °C

  Förstärkt: 10–18 °C

  Termo: (8)–16 °C

  Gående arbete

  Klädsel:

  Normal: 10–17 °C

  Förstärkt: (6)–14 °C

  Termo: –

  Svenska institutet för standarders webbplats (SIS)

• Standarder för arbete i kyla

  Vid rumstemperaturer över 10 °C

  SS-EN ISO 7730:2006, Ergonomi för den termiska miljön – analytisk bestämning och bedömning av termisk komfort med hjälp av indexen PMV och PPD samt kriterier för lokal termisk komfort (komfortstandarden).

  Beräkna maximal arbetstid i kyla vid olika aktivitet och klädsel

  SS-EN ISO 11079-2007, Ergonomi för den termiska miljön – bestämning och bedömning av termisk belastning i kyla med hjälp av rekommenderad beklädnadsisolation (IREQ) samt lokala avkylningseffekter (IREQ-standarden).

  Svenska institutet för standarders webbplats (SIS)