Luften ska tillföras lokalen på ett sådant sätt att den inte orsakar drag som kan påverka hälsan negativt. Det är också nödvändigt att förvärma tilluften under den kalla årstiden. Därför behövs normalt fläktstyrd ventilation för att kunna ge tillräckliga luftflöden utan att skapa besvärande drag, och för att kunna förvärma luften.

Allmänventilation behövs även när det finns processventilation i en lokal. Den behövs för att ta hand om de föroreningar från processerna som processventilationen inte fångar upp, och de föroreningar som avges från människor och byggnadsmaterial.

Processventilation fångar in föroreningar nära källan

Genom att mäta koldioxidhalten i en lokal går det att få en uppfattning om den tillförda mängden uteluft är tillräcklig för att vädra ut föroreningarna. Under ett arbetspass eller en lektion i skolan ökar halten av föroreningar och koldioxid som kommer från människorna som finns i lokalen.

Om både antalet personer och ventilationens luftflöde är konstant, kommer halterna av föroreningar och koldioxid att stanna vid en jämviktsnivå. I en skola, där man sitter förhållandevis tätt, blir den nivån cirka 1 000 ppm (tusen miljondelar) koldioxid.

Om människorna i lokalen ökar sin fysiska aktivitet så kommer de att avge både mer föroreningar och mer koldioxid. Då behövs ett högre uteluftflöde för att ventilera ut föroreningarna.

Bestämmelser om uteluftflöde i föreskrifter om utformning av arbetsplatser gäller under förutsättning att även ventilationen är effektiv. Koldioxidhalten i luften där människor vistas beror på ventilationens effektivitet.

Omblandande ventilation är effektivt

Omblandande ventilation innebär att tilluften späder ut den förorenade rumsluften. Om det är fullständigt omblandande ventilation i lokalen kommer koldioxidhalten i vistelsezonen att vara densamma som i frånluften. Den så kallade luftutbyteseffektiviteten är då 50 procent. Luftutbyteseffektiviteten bör vara lägst 40 procent för att ventilationen ska kunna kallas effektiv.

Om koldioxidhalten är hög trots högt luftflöde, kan det bero på att den tillförda luften sprids dåligt. Det kan i sin tur bero på en ”kortslutning”, det vill säga att en stor del av den tillförda uteluften går direkt ut med frånluften utan att komma rummet till godo.

Det kan också bero på att tilluftsdon och frånluftsdon sitter för nära varandra eller att tilluften inte tillförs med tillräcklig hastighet. Hög halt av koldioxid kan även bero på att den tillförda luften är så varm att den stiger upp mot taket och aldrig sjunker ned i vistelsezonen. Luftutbyteseffektiviteten blir då låg.

För att lösa problemet med låg luftutbyteseffektivitet kan uteluften tillföras i golvnivå med lite lägre temperatur än rumsluften. Då kommer den förorenade varmare luften att stiga och hamna i ett skikt uppe under taket. Om frånluften dessutom tas uppe vid taket kan luftutbyteseffektiviteten bli högre än 50 procent.

Under den tid som arbete pågår på arbetsplatsen ska luftkvaliteten vara tillfredsställande. Det är därför viktigt att sätta i gång ventilationen i god tid innan arbetet påbörjas för dagen. Det behövs normalt minst en timmes ventilation för att vädra ut de föroreningar som har samlats under natten.

Det är också bra att inte stänga av ventilationen helt nattetid när arbete inte pågår. Den kan fortsätta att vara igång, men med reducerat flöde.

Efter nybyggnad eller invändig renovering av en arbetsplats bör ventilationen gå kontinuerligt under det första året för att vädra ut de föroreningar som kommer från byggmaterial, inredning och målarfärg. Först därefter kan man börja sänka flödet när lokalerna inte används.