Syftet med Arbetsmiljöverkets regler om tillgänglighet på arbetsplatser är att så många som möjligt ska kunna delta i arbetslivet på lika villkor. Även allergier påverkar hur en arbetsmiljö ska utformas. En miljö som är utformad för personer med olika funktionsnedsättningar är bra för alla.

Olika tillgänglighetsregler i olika skeden

Tillgänglighetskraven i föreskrifterna om utformning av arbetsplatser (AFS 2023:12) skiljer sig åt beroende på om det handlar om en befintlig byggnad med arbetsplatser, att projektera för ombyggnad av en befintlig byggnad till arbetsplatser eller för projektering av en ny byggnad med arbetsplatser.

Det är tydligt uttryckt vilka bestämmelser i föreskrifterna som gäller i vilket skede. Både vid projektering och på en befintlig arbetsplats behöver bestämmelser om tillgänglighet beaktas. De tillgänglighetsparagrafer som inte är markerade att specifikt gälla vid projektering eller på en befintlig arbetsplats behöver beaktas i båda skedena om inte undantag gäller enligt de bestämmelser som finns.

Befintliga arbetsplatser

Befintliga arbetsplatser ska vara tillgängliga för de arbetstagare som behöver använda dem. Det innebär att arbetstagare med en eller flera funktionsnedsättningar eller allergier ska kunna utföra sitt arbete.

De behöver också kunna ta sig till och vistas i personalutrymmen för social samvaro, kunna använda minst en toalett på varje våningsplan samt utrymma säkert.

Om en utrymningsväg på en befintlig arbetsplats är utformad så att arbetstagare med nedsatt funktionsförmåga inte kan utrymma hela vägen till en säker plats på egen hand, behöver det normalt finnas en tillfällig utrymningsplats i eller i anslutning till utrymningsvägen. Både utrymningsplatsen och vägen till den behöver vara tillgänglig.

Ett sätt att säkerställa att ingen lämnas kvar på en sådan tillfällig utrymningsplats på en befintlig arbetsplats, är att se till att det finns kommunikationssystem eller rutiner för att meddela räddningstjänsten att någon behöver assistans.

Projektering för nya och ombyggda arbetsplatser

När ett nytt byggnadsverk för arbetsplatser, eller en ombyggnad av arbetsplatser, projekteras, behöver arbetsplatserna utformas på ett sådant sätt att de blir så tillgängliga att så många som möjligt kan använda dem på lika villkor.

Det kan bland annat handla om arbetstagare som:

• använder en mindre utomhusrullstol
• har nedsatt syn
• har kognitiva svårigheter
• har nedsatt hörsel
• har allergier
• har svaga armar

Projektera för arbetstagare som använder rullstol

Arbetsplatser ska vara tillgängliga för arbetstagare som använder rullstol. Utformningen behöver vara för en mindre utomhusrullstol, det vill säga en eldriven rullstol för begränsad utomhusanvändning.

Anpassa måtten på arbetsplatsen för rullstolar

Måtten på en mindre utomhusrullstol är 1,30 x 0,70 meter. Måtten visar arean av rullstolens utbredning i plan. Den area som behövs för att kunna vända 360°, är en cirkel med en diameter på 1,50 meter. Den diametern ger plats även för kroppsdelar som kan sticka ut utanför rullstolen, så som fötter och huvud (ILLUSTRATION)

Den fria bredd som behövs för att en rullstol ska kunna passera genom en öppning är 0,80 meter. Det måttet, som är något större en själva rullstolen, gör det möjligt att manövrera rullstolen genom en dörr som är uppställd i 90º, ger plats för händerna och även viss ”vingelmån”. (ILLUSTRATION)

Även de arbetstagare som använder rullstol behöver kunna förflytta sig självständigt, säkert och bekvämt i arbetsmiljön, både inne och ute. De behöver kunna komma säkert och bekvämt in och ta sig säkert ut även vid utrymning. Det behöver också finnas plats för att vända med rullstolen med jämna mellanrum i förbindelseleder.

Överbrygg nivåskillnader i lokalerna med ramper

Om det finns nivåskillnader i en arbetslokal behöver de överbryggas, till exempel med ramper. Hur mycket en ramp lutar påverkar säkerheten. Alla ramper för arbetare som använder rullstol behöver ha avåkningsskydd.

Lutningen på en ramp för arbetstagare som använder rullstol behöver vara högst 1:12 för att vara säker. Större lutning än så gör att det finns en risk att falla eller välta baklänges. Det spelar ingen roll om rampen är kort. Lutningen på 1:12 innebär att det behövs en ramp på 1,68 m för att överbrygga en höjdskillnad 14 centimeter (14 x 12 = 168). Ramper med en lutning på 1:20 är ännu säkrare.

Även om det finns en ramp så är en trappa viktig, eftersom det finns arbetstagare som har svårt att gå på ett lutande plan.

Projektera för tillgänglighet

Arbetsplatser behöver projekteras för att så många som möjligt ska kunna arbeta där.

Minst en toalett per våningsplan behöver vara tillgänglig

Minst en toalett på varje nytt eller ombyggt våningsplan ska vara tillgänglig. För att en toalett ska vara tillgänglig bör den vara minst 2,2 x 2,2 meter. Arean kan dock behöva vara större än så för att göra plats för assisterande arbetstagare, eventuella hjälpmedel, arbetsutrustning eller annan teknisk utrustning.

Det behöver även rymmas inredning och utrustning som är lämpligt utformad och placerad. Det ska också finnas kontrastmarkeringar och ett larm som går till en plats där det säkert kan uppmärksammas.

Gör trappor säkra med ledstänger

Trappor behöver vara säkra att använda. De behöver normalt ha ledstänger. Det är viktigt att det finns ledstänger på båda sidor av en trappa, eftersom många personer med gång- eller balansproblem har en starkare och en svagare sida. För den som inte kan använda vänster arm är det viktigt att det finns en ledstång på höger sida.

Projektera tillgängliga tillfälliga utrymningsplatser vid ny- eller ombyggnad

Om inte utrymningsvägarna är tillgängliga hela vägen till en säker plats behöver det finnas tillfälliga utrymningsplatser. Dessa utrymningsplatser behöver ha tvåvägs kommunikationssystem.

Överväg automatiska dörröppnare

Dörrar med dörrstängare kan vara svåra eller omöjliga att öppna för arbetstagare med nedsatt rörelseförmåga eller till exempel svaga armar, och kan behöva kompletteras med automatiska dörröppnare.

Projektera för arbetstagare med nedsatt syn

Den visuella miljön på en arbetsplats behöver anpassas för arbetstagare med nedsatt syn. Det är viktigt att miljön hjälper arbetstagarna att bland annat orientera sig och undvika faror. Även arbetstagare utan synnedsättning riskerar att falla eller stöta samman med till exempel omarkerade glasytor. Det är viktigt med väl genomtänkt skyltning, färgsättning och belysning.

Färgsättning och kontraster förstärker rummets former

Färgsättning och kontraster förstärker ett rums former. Alla övergångar mellan golv och trappa behöver vara lätta att uppmärksamma. Trappor behöver ha kontrastmarkeringar. Det är till stor hjälp för de med synnedsättningar men kan även vara till stor hjälp för andra.

Markerade målpunkter, dörrar och nivåskillnader med kontrasterande färger gör att dörrar och trappsteg syns bättre, och det kan göra det enklare att orientera sig och minska risken att gå emot eller snubbla.

Taktila ledstråk gör det säkrare att förflytta sig

Sammanhängande taktila ledstråk underlättar för arbetstagare med nedsatt syn. Rätt utformade ledstråk som leder till viktiga målpunkter underlättar för de som har nedsatt syn och använder teknikkäpp.

Ledstråk kan både finnas inomhus och ute och kan utformas på olika sätt. Ute kan det till exempel vara en mur eller växtlighet som bildar ett ledstråk som kan följas.

Belysningen ska vara anpassad till verksamheten

Arbetsplatser behöver ha en belysning som är anpassad till verksamheten och de synkrav som arbetsuppgifterna innebär, de enskilda arbetstagarnas syn och övriga förutsättningar.

Belysningen ska vara av god kvalitet, vilket innebär att man tagit hänsyn till belysningsstyrka, att färgåtergivningen är anpassad till verksamheten, att det inte förekommer besvärande flimmer eller bländande ljus, samt att arbetsplatsen har god ljusfördelning, och tydliga kontraster.

En bra belysning som inte ger upphov till bländning och reflexer är bra för alla och kan vara helt nödvändig för en person med nedsatt syn. Det är lämpligt att speciellt markera utstående föremål och ordna med god ljuskontrast.

Projektera för personer med kognitiva svårigheter

Kognition handlar om hur människor tar till sig, bearbetar och minns information, analyserar, drar slutsatser och löser problem. Kognitiva aspekter i arbetsmiljön handlar bland annat om att kunna arbeta ostört och att inte bli avbruten i tankegången när det finns behov att fokusera på krävande arbetsuppgifter.

Den fysiska miljön spelar en viktig roll för hur kognitiva svårigheter framträder. I en optimal miljö buffrar miljöns utformning kognitiva svårigheter. I en mer krävande miljö förstärks svårigheterna. Det behöver finnas så få störningar som möjligt. Bland annat när det gäller den visuella miljön.

Störningarna i den visuella miljön kallas ibland för visuellt buller. Det är viktigt så mycket som möjligt ta reda på om hur olika platserna på den framtida arbetsplatsen ska användas.

Utformningen behöver stödja orienteringen

Utformningen av arbetsplatsen kan också påverka hur lätt det är att orientera sig i byggnaden. Arbetslokalernas planlösning, formgivning, akustik, möblering och inredningsmaterial är av stor betydelse för orienteringsförmågan.

Ett av tillgänglighetskraven vid projektering som är kopplat till orienteringsförmågan är att sambanden mellan olika delar eller rum på arbetsplatsen behöver underlätta för arbetstagarna att hitta och få en överblick.

Att sambanden är tydliga och att stöd till kognition behövs är inte minst viktigt i skolor. Elever berättar att de behövt skapa olika strategier för att hitta till rätt klassrum, exempelvis genom att alltid slå följe med klasskompisar. (ILLUSTRATION)

Projektera och anpassa för personer med nedsatt hörsel

Det finns flera egenskaper som påverkar hur tillgänglig en arbetsplats är för arbetstagare med nedsatt hörsel. En efterklangstid som är lämplig beroende på lokalens användningsområde och god taluppfattbarhet är två exempel som underlättar för alla, inte bara de med nedsatt hörsel.

Minimera bakgrundsbullret

Dålig akustik med onödiga ljud kan ge upphov till stress och koncentrationssvårigheter för alla. För en person med nedsatt hörsel blir det extra besvärligt.

En låg nivå på bakgrundsbuller underlättar för personer med nedsatt hörsel. För att uppnå det är det bra att välja rumsutformning, möbler och inredning som både minskar uppkomsten av störande ljud och påverkar efterklangstiden, det vill säga den tid som det tar för ljud att dämpas. Dessutom är det möjligt att begränsa uppkomsten av ljud genom att använda tyst teknisk utrustning.

Det går att testa efterklangstiden genom att klappa i händerna. I ett rum med kort efterklang blir ljudet stumt. I ett rum med lång efterklang ekar det. I stora rum blir efterklangen lång. Även taket behöver ha mycket bra ljudabsorption om det finns ljuddämpande skärmar i rummet, annars reflekteras ljudet i taket och når inte skärmarna.

Vid val av material är det dock viktigt att inte andra problem uppstår, till exempel att textilier och heltäckande mattor leder till allergiproblem.

Använd tekniska lösningar för att inkludera alla

Det är viktigt att samlingssalar och receptioner utrustas med teleslingor eller andra tekniska lösningar så att de blir tillgängliga och användbara för personer med nedsatt hörsel.

Se till att ljusförhållandena underlättar arbetet

Ljusförhållandena på en arbetsplats påverkas av bland annat hur och var lamporna och fönstren är placerade. Ljusförhållandena är viktiga bland annat för att det finns de som kan kompensera nedsatt hörsel genom att ”läsa” samtalspartnerns läpprörelser.

Projektera för personer med allergier

Allergier påverkar hur arbetsmiljön ska utformas. En person med allergier behöver inte bara kunna använda den egna arbetsplatsen, utan också gemensamma utrymmen som mötesrum och personalutrymmen.

Byggmaterial, golv och inredning med mera behöver vara lågemitterande, det vill säga avge så lite kemiska ämnen som möjligt. Arbetslokalens utformning och inredning får inte försvåra städningen. Inredning och utrustning bör vara lättstädad och utformad så att så lite damm som möjligt samlas. Ojämna golvytor försvårar städning. Textiler och stoppade möbler kan samla damm. Det är också bättre med skåp än öppna hyllor.

Det är viktigt med kontinuerlig ventilation. Om inte föroreningarna förs bort kan luften kännas unken och kvalmig. Det kan göra att arbetstagarna blir trötta och får svårt att koncentrera sig. För speciellt känsliga personer, till exempel de som har allergi eller astma, är föroreningarna extra besvärliga och kan påverka hälsotillståndet, framför allt på sikt.

För arbetstagare med allergier och besvär i andningsorganen innebär tillgänglighet att de kan vistas i en miljö utan att drabbas av allergiska reaktioner. Ventilation och städning behöver därför vara god och det får inte finns fukt- och mögelskador.

Projektera för personer med andra funktionsnedsättningar

Det kan finnas andra funktionshinder i arbetsmiljön som kan beröra människor med funktionsnedsättningar som inte syns. Ett exempel är personer som är extra beroende av föda och medicin inom vissa tidsintervall.

För människor med sjukdomar och funktionsstörningar i matsmältningskanalen handlar tillgänglighet också om att det finns tillgång till lämpligt utformade toaletter.

Krav på byggnaders tillgänglighet finns även i föreskrifter om ”Projektering och byggarbetsmiljösamordning – grundläggande skyldigheter”

Läs mer i följande länkar:

Länk: Projektering och byggarbetsmiljösamordning-grundläggande skyldigheter

Länk: Tillgänglig utformning brandskydd frångänglighet

Länk: Klimat och installationer

Frågor och svar

Vad är skillnaden mellan funktionsnedsättning och funktionshinder?

En funktionsnedsättning kan vara mer eller mindre begränsande beroende på vilka funktionshinder man upplever. Det kan till exempel vara nedsatt rörelseförmåga eller nedsatt orienteringsförmåga.

Exempel på nedsatt rörelseförmåga kan vara nedsatt funktion i armar, händer, bål och ben liksom dålig balans. Personer med nedsatt rörelseförmåga kan behöva använda till exempel rullstol, rollator eller käpp.

Exempel på nedsatt orienteringsförmåga kan vara nedsatt syn, hörsel eller kognitiv förmåga. Nedsatt kognitiv förmåga kan till exempel vara utvecklingsstörning och hjärnskada.

Funktionshinder uppstår i mötet med omgivningens förväntningar och förutsättningar. Det kan till exempel vara trösklar eller otillräcklig belysning.
För den som exempelvis använder rullstol kan en trappa eller för snäva eller för små utrymmen vara funktionshinder.

För en person med dålig syn kan avsaknaden av kontrastmarkeringar vara ett funktionshinder. För en person med allergi eller annan överkänslighet kan emitterande material i väggar och golv vara ett funktionshinder.

Vem har ansvaret för att uppfylla tillgänglighetskraven?

Det är olika subjekt som har ansvar för tillgängligheten och användbarheten beroende på om det handlar om befintliga arbetsplatser, projektering för ombyggnad av arbetsplatser eller projektering för helt nya arbetsplatser.

I de befintliga arbetslokalerna är det arbetsgivaren som har ansvar. Även fastighetsägare berörs av reglerna, eftersom Arbetsmiljöverket har möjlighet att förbjuda att lokaler som inte är lämpliga som arbetslokaler upplåts som det.
Vid projektering riktas föreskrifter till arbetsgivare samt byggherrar, Bas-P, arkitekter och andra projektörer.

Finns det undantag från tillgänglighetskraven?

Om arbetets art kräver en viss funktionsförmåga, undantas den aktuella delen av arbetsplatsen från kravet på tillgänglighet för just denna funktionsförmåga.
I en och samma arbetslokal kan alltså vissa delar behöva vara tillgängliga, medan andra delar inte behöver vara det. Det kan till exempel behövas kontrastmarkeringar i en del av lokalen trots att den inte behöver vara utformad för rörelsenedsättning.

Finns det andra regler om tillgänglighet?

Boverket

I Boverkets byggregler (BBR) finns tillämpningsföreskrifter till reglerna om tillgänglighet i plan-och bygglagen (PBL) och plan och byggförordningen (PBF).
Boverkets byggregler gäller när man uppför eller ändrar en byggnad. Reglerna innehåller också krav på tomter. Däremot gäller de inte för befintliga byggnader. När det gäller arbetsplatser innehåller Boverkets byggregler endast generella krav på tillgänglighet för byggnader.
Kraven på tillgänglighet preciseras även i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser, HIN 3. Enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas enligt HIN 3. Reglerna i HIN 3 gäller retroaktivt, alltså i befintliga byggnader.

Myndigheten för delaktighet

Myndigheten för delaktighet arbetar för att alla ska ha samma möjligheter att vara delaktiga i samhället och kunna ta del av mänskliga rättigheter.

Förordningen om statliga myndigheters ansvar för genomförande av funktionshinderspolitiken

Alla myndigheter ska utifrån förordningen om statliga myndigheters ansvar för genomförande av funktionshinderspolitiken se till att deras lokaler är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

LÄNK: Förordning (2001:526) om statliga myndigheters ansvar för genomförande av funktionshinderspolitiken, riksdagens webbplats

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Sverige är sedan år 2009 juridiskt bunden av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen syftar till att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning så att de inte berövas sina mänskliga rättigheter.

Konventionen är införlivad i svensk lagstiftning, till exempel i arbetsmiljölagen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om utformning av arbetsplatser.

LÄNK: Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och fakultativt protokoll till konventionen, regeringens webbplats

Handböcker

Det finns en mängd olika handböcker som behandlar tillgänglighet. Handböcker kan innehålla beskrivningar av gällande regler men är inte bindande.

Ett exempel är handboken Bygg ikapp – För ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning. Det är en handbok och en uppslagsbok som innehåller information och fördjupad kunskap om vad som behövs för att göra miljön tillgänglig och användbar. Handboken är utgiven av Svensk Byggtjänst.

LÄNK: Handboken Bygg ikapp, Svensk Byggtjänsts webbplats