Vad som behövs för en säker utrymning beror på många saker, till exempel byggnadens eller lokalens storlek och utformning, vilken verksamhet som bedrivs i den, hur många personer som befinner sig på arbetsplatsen och räddningstjänstens insatstid.

Om en brand kan antas få ett snabbt förlopp och spridning eller om en gasuttömning innebär explosionsrisk påverkar också vilka möjligheter till utrymning som behövs.

Olika personer har olika förutsättningar att utrymma. Barn har inte samma förutsättningar som vuxna. Arbetstagare med olika typer av funktionsnedsättningar måste också kunna utrymma. Läs mer om det under rubriken Frångänglighet för allas säkerhet.

Framför allt behöver risken att bli instängd elimineras. Två utrymningsvägar ska normalt finnas då det alltid måste finnas en annan väg ut om det brinner.
En utrymningsväg är en utgång som leder till en säker plats, det vill säga till en plats i det fria, där brand och brandgaser inte kan påverka de utrymmande personerna.

I vissa fall, till exempel i tunnlar, kan en säker plats utgöras av en räddningskammare. Räddningskammare i stället för utrymning till det fria kräver en noggrann riskbedömning.

Att utrymningsvägar måste hållas fria från hinder omfattar vintertid även att snö och is behöver röjas så att det inte blockerar vägen.

Det behövs minst en utrymningsplan på varje våningsplan. Utrymningsplanen behöver bland annat visa var alla utrymningsvägar finns. Om inte alla utrymningsvägar är tillgängliga, behöver utrymningsplanen visa vilka utrymningsvägar som är tillgängliga och var de tillfälliga utrymningsplatserna är placerade.

Dessutom behöver det framgå

• var återsamlingsplatsen är
• hur räddningstjänsten och annan nödvändig hjälpinsats larmas, och när detta är aktuellt
• var handbrandsläckare manuella larmutlösningsdon och detektorer finns.

Arbetsmiljölagstiftningen omfattar visserligen bara arbetstagare och skolbarn, men deras möjligheter att utrymma kan påverkas av att det finns andra personer där.

På många platser finns både arbetstagare och andra som kan behöva utrymningshjälp, till exempel i varuhus, restauranger, sjukhus och förskolor. De personer som inte är arbetstagare kan behöva hjälp att utrymma på grund av till exempel dålig lokalkännedom, hälsoskäl eller ålder. Det kan handla om förskolebarn, vårdtagare eller boende på ett särskilt boende.

Detta kan göra att utrymningen försvåras och tar längre tid. Det är då extra viktigt att i förväg bedöma risker, se över rutiner, se över eller ta fram checklistor kring bland annat ansvarsfördelningen och ha relevanta utrymningsövningar där man tränar på olika scenarion som inkluderar att hjälpa andra.

På vissa arbetsställen finns många låsta utrymmen, till exempel i sjukvården och kriminalvården. Även om utrymningsvägarna normalt behöver vara låsta, måste låssystemen väljas så att de inte försvårar utrymning.

Det finns utrymmen som kan vara mycket svåra att utrymma, och som kräver särskilda åtgärder. Det kan till exempel vara utrymmen mellan hyllor eller staplar i höglager, traversförarrum och vissa typer av maskinrum. Även i utrymmen där tillfälligt arbete utförs i samband med tillsyn, rengöring eller reparation kan särskilda åtgärder behöva vidtas, till exempel i kulvertar, cisterner och transformatorrum.

Ett exempel på åtgärd kan vara att trucktransporter mellan hyllrader eller staplar i höglager sker så att truckförare eller andra personer inte riskerar att bli innestängda. Andra exempel kan vara att traversförarutrymmen förses med utrustning som underlättar utrymning, att arbete i vissa utrymmen endast tillåts om det finns en annan person inom syn- och hörhåll eller om det går att hålla kontakt med hjälp av radio.

En tillfällig utrymningsplats är en plats där arbetstagare som inte kan utrymma hela vägen till en säker plats på egen hand, kan uppehålla sig tillfälligt tills hjälpen kommer. Platsen måste vara väl skyddad mot rök och värme.

Vid projektering för ny- och ombyggnad måste det projekteras för en eller flera tillfälliga utrymningsplatser med tvåvägskommunikation om inte utrymningsvägarna är tillgängliga hela vägen till säker plats.

Tvåvägskommunikationen innebär att signalen måste gå till någon som kan ta emot det och agera, men även ge tillbaka ett pålitligt svar om att hjälpen är på väg. Det kan vara räddningstjänst eller någon annan utanför byggnaden. På befintliga arbetsplatser måste det normalt finnas en eller flera tillfälliga utrymningsplatser om inte hela utrymningsvägen är tillgänglig. Det är arbetsgivarens ansvar att ingen lämnas kvar på en tillfällig utrymningsplats.

Larmknappar för att aktivera utrymningslarm och tvåvägs kommunikationsutrustning i tillfälliga utrymningsplatser behöver placeras så att personer som använder rullstol lätt når dem. De behöver placeras på rätt höjd för den som använder rullstol och det måste även finnas plats för rullstolsmanövrering och placering av rullstolen så att larmknappen lätt nås från rullstolen.

Akustiska utrymningslarm i arbetslokalen, liksom tvåvägs kommunikationsutrustning på den tillfälliga utrymningsplatsen, måste placeras på ett sådant sätt att den som kallar på hjälp och den som tar emot nödanropet hör varandra.

Det kan behövas särskilda utrymningshissar som kan användas även när det brinner, eller tillfälliga utrymningsplatser om utrymningsvägarna är utformade så att alla inte kan ta sig ut på egen hand, till exempel för att det finns trappor i utrymningsvägarna.

Dörrar med dörrstängare är tunga och kan vara svåra eller omöjliga att öppna för personer med nedsatt rörelseförmåga, men även för andra. Till exempel barn eller för de med svaga armar. Dörrar med dörrstängare och andra tunga dörrar kan behöva ha automatiska dörröppnare.

För att aktivera ett brandlarm och en larmsignal automatiskt behövs en detektor för att upptäcka brand. Utrymningslarm som utlöses automatiskt av en detektor kan behövas om en brand eller gasutströmning kan innebära akut fara för arbetstagarna.

Det kan till exempel vara för att en brand lätt får snabbt förlopp och spridning, för att brandgaserna snabbt försvårar sikten eller för att utströmmande gas snabbt kan orsaka kvävning eller förgiftning.

Larmanordningar behövs inte om riskerna är små eller när det är uppenbart att det inte är nödvändigt för arbetstagarens säkerhet. Till exempel i mindre kontor som är överskådliga behövs i allmänhet inte larm.

I de här situationerna behövs det larm:

• Arbetslokalen är stor och svåröverskådlig. Brand, gasutströmning, syrebrist eller dylikt kan uppstå utan att det kan uppmärksammas av alla i lokalen tillräckligt snabbt.
• Öppen eld eller annan tändkälla används i verksamheten samtidigt som det finns brännbart ämne i lokalen. Det brännbara ämnet är av sådant slag och i sådan mängd att brand som innebär risk för ohälsa eller olycksfall kan inträffa.
• Brand kan få snabb spridning eller ge upphov till farliga brandgaser i arbetslokalen, till exempel i höglager eller lokaler för tillverkning eller förvaring av plast, färg eller papper.
• Arbetslokalen inhyser tillverkning och hantering av gas av sådant slag och i sådan mängd att en farlig gasutströmning kan inträffa.
• Arbetslokalen är belägen under marknivå, från och med andra våningen under marknivån.
• Arbetslokalen är ett isolerat rum, till exempel ett frysrum.
• Syrebrist kan uppstå i arbetslokalen, till exempel vid öppen lagring av reducerande ämnen som sulfider och sulfiter.
• Arbetstagarna riskerar att utsättas för hot eller våld i arbetslokalen, eller arbetsplatsen riskerar att bli utsatt för sabotage eller bombhot.

Larmet måste kunna uppfattas av alla och överallt

Larmsignaler måste kunna uppfattas även i utrymmen som är ljudisolerade eller har hög ljudnivå, samt i utrymmen där arbetstagare uppehåller sig tillfälligt, till exempel i personalutrymmen och i förrådsutrymmen.

Ett larm behöver vara en ljud- och ljussignal och måste kunna uppfattas av alla arbetstagare som kan beröras av faran.

Byggherrar och projektörer har ett ansvar för att det går att utrymma den färdiga arbetsplatsen på ett säkert sätt. Det inkluderar bland annat projektering för att:

Framtida samband mellan olika delar eller rum på arbetsplatsen ska underlätta för arbetstagarna att hitta och få en överblick. Orienterbarheten i arbetslokalen måste vara god.

• Det behöver bland annat finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar, brandsäkra material i byggnadens konstruktion och i fast inredning, exempelvis brandsäkert golv.
• Så långt det går planera för brandsäkra material i lös inredning.

LÄNK: Länk till sidan om projekteringsansvar