Arbetsställningar och arbetsrörelser

Arbetsuppgifter och arbetsplatser ska vara utformade så att arbetstagarna kan använda arbetsställningar och arbetsrörelser som är gynnsamma för kroppen. Vid en väl utformad arbetsplats kan arbetstagare större delen av tiden arbeta i en avspänd arbetsställning, med överarmarna nära överkroppen.

Risker med ogynnsamma arbetsställningar

Risken för belastningsbesvär ökar om man arbetar i arbetsställningar som är böjda eller vridna, eller om lederna ofta eller länge belastas när de är kraftigt böjda, sträckta eller roterade.

Att arbeta kraftigt böjd, vriden, sträckt eller fixerad

Att arbeta kraftigt böjd, vriden eller sträckt kan medföra direkt olämpliga belastningar, eftersom lederna i rygg, handleder och axlar då belastas nära eller i sina ytterlägen. Även att arbeta mer eller mindre fixerad i en viss position utan att kunna ändra ställning medför ogynnsam belastning. I dessa positioner har musklerna sämre förmåga att utveckla kraft och då ökar risken för skador.

Vid vissa arbetsställningar kan det räcka med kroppsdelars egen tyngd för att besvär eller skador ska uppstå.

Om arbetsställningen samtidigt är böjd eller sträckt och vriden ökar risken att skadas. Det är särskilt riskabelt att utföra kraftkrävande arbetsuppgifter i en arbetsställning som samtidigt är böjd och vriden, till exempel när man stöttar en person som tappat balansen eller när man utövar kraft i trånga utrymmen.

BILD "Bild1_böjd vriden sträckt" "Bild2_böjd vriden sträckt"

Bildtext: Att arbeta kraftigt böjd, vriden eller sträckt kan medföra belastningar som är direkt olämpliga, eftersom lederna då belastas nära eller i sina ytterlägen.

Att sitta, stå eller gå utan avbrott

Att långvarigt sitta, stå eller gå utan tillräckliga avbrott för återhämtning och variation kan ge belastningsbesvär och annan ohälsa. Till exempel kan långvarigt stillasittande öka risken för hjärt- och kärlsjukdom och vissa typer av cancer.

Bristfälliga syn- och belysningsförhållanden

Syn- och belysningsförhållanden påverkar arbetsställningarna och arbetsrörelserna. Bristfälliga belysnings- och synförhållanden kan leda till att kroppen kompenserar genom att spänna musklerna i och kring ögonen och i nacke och axlar. Om sikten är skymd kan arbetstagare behöva rätta in arbetsställningen för att kunna se och tvingas inta böjda, vridna eller sträckta arbetsställningar, även om belysningsförhållandena är tillfredsställande. Det sker ofta omedvetet. Dessutom kan dåliga synförhållanden påverka risken för olycksfall.

Ordna för gynnsamma arbetsställningar och arbetsrörelser

Du som arbetsgivare ska se till att ogynnsamma arbetsställningar normalt inte förekommer på arbetsplatsen. Du ska istället, så långt det är praktiskt möjligt, ordna och utforma arbetsuppgifter och arbetsplatser så att arbetstagarna kan använda arbetsställningar och arbetsrörelser som är gynnsamma för kroppen. Du ska också ge arbetstagarna möjlighet att variera arbetsställningar och arbetsrörelser och att återhämta sig under arbetsdagen.
Väl utformade arbetsplatser ger arbetstagarna möjlighet att inta naturliga, otvingade och avspända arbetsställningar och arbetsrörelser med kroppskontroll. I många arbeten kan du behöva öka möjligheterna för arbetstagarna att ta ut rörligheten i lederna.

Förebygg och åtgärda riskerna med ogynnsamma arbetsställningar och arbetsrörelser

Du som arbetsgivare ska ordna och utforma arbetsuppgifter så att de inte orsakar hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar.

Du ska se till att arbetstagarna undviker att

  • arbeta långvarigt eller ofta återkommande med böjd eller vriden bål
  • arbeta långvarigt eller ofta återkommande med händerna över axelhöjd eller under knähöjd
  • utöva kraft i ogynnsamma arbetsställningar.

För att förebygga besvär som kan uppkomma av att stå mycket är det viktigt att

  • det finns möjlighet att växla till sittande, i alla fall under pauserna
  • det finns möjlighet till fria rörelser, såsom att gå
  • underlaget är stabilt, halksäkert, jämnt och vågrätt.

Arbetstagare som har ett stillasittande eller stillastående arbete en stor del av dagen kan behöva öka den fysiska aktiviteten och variera mellan att sitta, stå och gå. Det kan till exempel handla om att bryta stillasittande eller stillastående några gånger varje timme och få in rörelse.

Läs om skyldigheterna för dig som arbetsgivare att undersöka, bedöma, åtgärda och kontrollera riskerna med ogynnsamma arbetsställningar och arbetsrörelser och andra belastningsergonomiska faktorer:

Förebygg och åtgärda riskerna för belastningsbesvär

Specifika åtgärder för att ordna gynnsamma arbetsställningar och arbetsrörelser

  • Du som arbetsgivare bör se till att arbetstagare kan utföra arbetet utan att belasta lederna när de är kraftigt böjda, sträckta eller roterade.

    Det kan till exempel handla om att anpassa arbetshöjd och utrymme efter arbetsuppgiften så att man kan arbeta i gynnsamma arbetsställningar.

  • Vad som är en lämplig arbetshöjd beror på vilken typ av arbete som utförs och på arbetstagarens kroppsstorlek, till exempel längd. Det kan exempelvis vara bra att ha möjlighet att enkelt höja och sänka bordshöjden, ha fasta arbetsbord med olika höjd eller att underlaget som arbetstagaren står eller sitter på kan höjas och sänkas.

    Ofta är en lämplig arbetshöjd för händerna ungefär i armbågshöjd, oavsett om det rör sig om sittande eller stående arbete. Men olika typer av arbetsuppgifter kräver olika arbetshöjder:

    • För många precisionsarbeten är det generellt lämpligt att placera arbetsobjektet något högre, eftersom det ofta finns höga krav på att se bra.
    • Om arbetet istället kräver mer kraft bör arbetstagare ofta utföra arbetet med händerna någonstans mellan armbågshöjd och höfthöjd.
    • För datorarbete är en lämplig arbetshöjd den som medger att man med avspända axlar kan vila underarmarna på datorbordet när man sitter och står.

    BILD

    Bildtext: Lämplig arbetshöjd beror på vilken typ av arbete som utförs och på arbetstagarens storlek

  • Det är generellt gynnsamt att utföra arbetet i upprätt ställning med sänkta axlar och överarmarna nära kroppen. Detta gäller särskilt för långvariga och precisionskrävande arbetsuppgifter.

    Du som arbetsgivare bör därför utforma sådant arbete så att arbetstagare kan arbeta med händerna framför kroppen inom det inre arbetsområdet under större delen av tiden, oavsett om arbetet sker sittande eller stående.

    BILD

    Bildtext: Arbetsområden för händerna, där det inre arbetsområdet inkluderar att man håller överarmarna nära kroppen.

  • En förutsättning för att arbetstagare i många fall ska kunna inta gynnsamma arbetsställningar och arbetsrörelser är att utrymmet är tillräckligt stort. Det gäller vare sig de går, sitter eller står. En utgångspunkt när du utformar arbetsplatser kan vara att ”den lilla personen når och att den stora personen ryms”.

    Om arbetstagare med olika kroppsstorlek arbetar vid samma arbetsstation, bör de kunna ställa in arbetshöjderna på till exempel arbetsbord och arbetsstol i förhållande till sin egen kroppsstorlek. För att det ska kunna ske i praktiken bör ändringarna kunna göras enkelt och gå snabbt.

    Exempel på verksamhet där spännvidden i kroppsmått är särskilt stor är inom förskola och skola. Inredning såsom bord, bänkar och stolar behöver möjliggöra gynnsamma arbetsställningar för både arbetstagare och för barn eller elever.

  • Att stå och arbeta ger ofta ökad möjlighet till rörlighet och räckvidd, samt att utveckla kraft. Det kan i många fall ge en bättre överblick, jämfört med att arbeta sittande.

    Att långvarigt stå eller gå utan tillräckliga avbrott för återhämtning belastar hjärta och blodomlopp och är även belastande för rygg, höfter, knän, ben och fötter. Cirkulationen från benen försämras vid långvarigt stående vilket bland annat kan orsaka blodansamling i underben och fötter.

    Vid stående arbete kan olämpligt underlag orsaka spända och belastande arbetsställningar och arbetsrörelser, till exempel om det är ojämnt, ostadigt, lutande eller halt. Både hårda eller alltför mjuka (sviktande) underlag kan öka risken för belastningsbesvär till exempel i rygg, knän och fötter.

  • Du som arbetsgivare behöver begränsa tiden som arbete sker i knästående, hukande, nigsittande eller liggande arbetsställningar. Det är ansträngande att utföra manuellt arbete i liggande ställning, eftersom man då ofta arbetar med upplyfta armar utan stöd. Det kan handla om att tillämpa alternativa arbetssätt och tekniska lösningar som helt eller delvis tar bort behoven av att utföra arbetet i sådana arbetsställningar.

    Det kan också handla om att begränsa arbetet i tid med organisatoriska åtgärder, både de enskilda arbetspassens längd och fördelningen av pass över dagen.

  • Du som arbetsgivare behöver begränsa tiden som arbete sker i trånga utrymmen. Sådant arbete gör att det är svårt att inta gynnsamma arbetsställningar. Det medför dessutom ofta en försämrad möjlighet att utöva kraft och hantering med precision.

  • Att arbeta sittande ger ofta stabilitet, vilket kan vara gynnsamt vid precisionsarbete och om arbetstagare använder pedaler. Men även om sittande arbete generellt är mindre ansträngande än stående kan det öka risken för ohälsa om det pågår länge utan avbrott.

    Vid sittande arbete begränsas generellt rörlighet och räckvidd, liksom möjligheterna till att utveckla kraft. Risken för belastningsbesvär ökar om arbetstagare sitter länge i ogynnsamma arbetsställningar, eller om de inte får tillräcklig variation mellan rörelse, belastning och återhämtning.

    Stolen bör vara enkel att justera och ha ett bra ryggstöd, ställbara armstöd och lutningsbar sits. Arbetshöjd och arbetsyta bör vara anpassade till arbetsuppgiften och arbetstagaren bör kunna avlasta armarna.

    Du som arbetsgivare ska se till att arbetstagarna har kunskaper om lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser och hur möbler och utrustning ställs in.

    För arbete vid dator och bildskärm finns särskilda bestämmelser för hur arbetsstolar och annan utrustning ska vara utformade.

    Arbetsplatsen vid användning av datorer och bildskärmar

     

Goda synförhållanden minskar risker för belastningsbesvär

Det är viktigt att arbetstagare kan se det de arbetar med utan ansträngning för att minska risken för olycksfall och belastningsbesvär.

Om arbetet har höga synkrav kan en åtgärd för att minska spänningar i framför allt nacke och axlar vara att se till att arbetstagarna kan ta pauser och variera med andra arbetsuppgifter där synkraven inte är höga.

  • Du som arbetsgivare behöver se till att belysningsförhållandena är goda. Det handlar om att ha tillräckligt med ljus som varken bländar eller ger besvärande reflexer. Det kan också handla om att det behövs speciell platsbelysning som är särskilt anpassad för arbetet.

  • Du som arbetsgivare ska tillhandahålla särskilda arbetsglasögon eller andra individuellt utprovade synhjälpmedel som är särskilt anpassade för arbetet, om det behövs – så att arbetstagarna kan använda gynnsamma arbetsställningar och arbetsrörelser. Exempel på andra synhjälpmedel än glasögon kan vara speciell platsbelysning, luppar och förstoringsglas som förstorar text och bild eller talande hjälpmedel som spelar upp text och siffror.

    I vissa yrken kan särskilt anpassade synhjälpmedel minska ogynnsamma arbetsställningar, bland annat för nacken. Det handla om prismaglas eller luppglasögon som kan minska behovet att böja nacken framåt för att se. Det kan också handla om dubbelslipade (bifokala) glasögon som har läsdelen i överkant vilket gör att man kan minska graden av bakåtböjning av nacken för att kunna se med skärpa.

Senast uppdaterad 2024-10-02