Förebygg och åtgärda riskerna för belastningsbesvär

Förebygg risker för belastningsbesvär genom att regelbundet undersöka hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar i den dagliga verksamheten.

Du som arbetsgivare ska regelbundet undersöka arbetsförhållandena i den dagliga verksamheten och bedöma riskerna för skador i rörelseorganen och på stämbanden. Gör det genom att

  1. undersöka arbetsförhållandena
  2. bedöma riskerna
  3. åtgärda riskerna
  4. kontrollera åtgärderna.

Undersökning och riskbedömning behöver också göras när ni planerar ändringar i verksamheten. Riskbedömningarna ska alltid dokumenteras skriftligt.

Stegen grundar sig på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Länk AFS 2023:1

Undersök arbetsförhållandena

Du som arbetsgivare ska undersöka om arbetet som arbetstagarna utför kan vara hälsofarligt eller onödigt tröttande. Du ska särskilt undersöka

  • arbetsställningar
  • arbetsrörelser
  • manuell hantering
  • repetitivt arbete
  • handintensivt arbete
  • synförhållanden som kan påverka arbetsställningarna och arbetsrörelserna negativt.

Du ska även undersöka andra faktorer som kan ge upphov till hälsofarligt eller onödigt tröttande belastning, exempelvis på röst och stämband.

Använd lämpliga checklistor och underlag för undersökning

Du som arbetsgivare kan använda olika typer av källor för att identifiera om arbetstagare utför arbetsmoment som kan vara hälsofarliga eller onödigt tröttande.

Exempel på källor för undersökning kan vara

  • resultatet av skyddsronder, handlingsplaner och översiktliga checklistor
  • tidiga tecken på överbelastning av leder och muskler från arbetstagare
  • signaler om att arbetstagare upplever arbetet som tungt eller påfrestande
  • tillbudsrapportering
  • rapportering om olyckor
  • resultatet av tekniska och andra mätningar
  • statistik om sjukskrivning och annan ohälsa kopplat till arbetet
  • besvär i rörelseorganen kopplat till arbetet hos arbetstagare
  • resultat från medicinska kontroller.

Även resultatet från en tidigare genomförd riskbedömning kan ge värdefull information.

Ta hjälp av checklistor, metoder och modeller för att undersöka om arbetsmoment kan orsaka hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar.

Checklistor för belastningsergonomi och röstergonomi

Länk Förenklade modeller för att undersöka arbetsmoment

Bedöm riskerna

När du som arbetsgivare har undersökt verksamheten ska du bedöma om belastningarna i arbetet, enskilt eller i kombination, kan innebära en risk för skador i rörelseorganen och på stämbanden. Det betyder att det är den sammanlagda belastningen som arbetet medför som ska bedömas.

Bedöm riskerna utifrån belastningarnas

  • duration/varaktighet?, till exempel hur länge belastningen pågår utan avbrott eller sammanlagd tid under arbetsdagen
  • frekvens, till exempel hur ofta belastningen upprepas per minut eller under arbetsdagen
  • intensitet, till exempel hur mycket kraft som krävs eller hur tung lasten är.
    Vid handintensivt arbete bör du som arbetsgivare dessutom särskilt ta hänsyn till hur snabba handledsrörelserna är.

Ta hänsyn till fysiska och organisatoriska faktorer och sociala förhållanden

I riskbedömningen ska du också beakta fysiska, organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön som kan samverka och påverka riskerna.

Exempel på fysiska faktorer är

  • belysning
  • temperatur och lufthastighet
  • golv och annat underlag
  • vibrationer och buller
  • personlig skyddsutrustning.

Exempel på organisatoriska faktorer kan vara

  • handlingsutrymme
  • arbetstakt och tid för att utföra arbetsuppgiften
  • tid för återhämtning.

Exempel på sociala förhållanden i arbetsmiljön:

  • socialt stöd och trivsel
  • möjlighet till inflytande och kontroll i arbetet.

Använd lämpliga metoder och underlag för riskbedömning

Du som arbetsgivare kan använda olika typer av källor för att göra en sammanvägd bedömning av risken för ohälsa i rörelseorganen. Ofta krävs ett brett underlag för att kunna göra en sammanvägd bedömning av risken. Det kan handla om att använda både resultatet från enskilda riskbedömningsmetoder och annat underlag.

Exempel på sådana underlag kan vara

  • resultatet av tekniska och andra mätningar
  • resultat från medicinska kontroller
  • tidiga tecken på överbelastning av leder och muskler från arbetstagare
  • besvär i rörelseorganen kopplat till arbetet hos arbetstagare
  • tillbudsrapportering
  • rapportering om olyckor
  • statistik om sjukskrivning och annan ohälsa kopplat till arbetet.

Vid bedömning av risk för ohälsa i rörelseorganen bör den metod som används vara evidensbaserad och lämplig för den belastning som bedöms.

På följande sidor kan du som arbetsgivare hitta exempel på checklistor, metoder och modeller som kan vara en del av underlaget i riskbedömningen. Dessa kan behöva kompletteras med mer detaljerade metoder om det finns anledning.

LÄNK checklistor

LÄNK Förenklade modeller för att undersöka arbetsmoment

Fler exempel på underlag för att undersöka och bedöma

Här kan du som arbetsgivare hitta fler exempel på checklistor och metoder, från andra aktörer, för att undersöka och bedöma risker för belastningsbesvär:

Prevent 

Sunt arbetsliv 

Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA) 

 

 

 

Åtgärda riskerna

Åtgärda de risker som du har identifierat vid undersökning och riskbedömning. Generellt ska du prioritera att åtgärda de allvarligaste riskerna först. De åtgärder som inte kan genomföras direkt ska dokumenteras skriftligt i en handlingsplan.

Se till att åtgärderna omfattar ett helhetsperspektiv där du tar hänsyn till människa, teknik och organisation. Det handlar om individuella arbetstagares förutsättningar, förmåga och arbetsteknik, men också om hur arbetet utförs.

Åtgärder handlar också om att fördela arbetet, hur man kan samarbeta, arbetstakt, tid att utföra arbetet samt utformning och användbarhet hos utrustningen som används.

  • Du ska i första hand inrikta åtgärderna på att helt ta bort eller minska de hälsofarliga belastningarna och se till att åtgärderna följer den tekniska utvecklingen i samhället. Det kan exempelvis handla om att använda sig av en annan arbetsmetod eller produktionsmetod (exempelvis automatisering). Då kan vissa arbetsmoment tas bort eller göra så att arbetstagarna kan utföra arbetet på ett annat, mindre riskfyllt sätt.

    Risken påverkas bland annat av hur länge och hur ofta belastningen pågår samt hur stor den är. Åtgärder kan därför inriktas mot alla dessa faktorer. Åtgärder för att minska kraftens storlek (intensitet) kan vara att använda arbetsutrustning, till exempel lyftutrustning vid förflyttning av objekt eller personer. Åtgärder för att minska tiden och frekvensen för belastande arbete kan vara att ta bort belastande moment genom tekniska åtgärder och att genom organisatoriska åtgärder utvidga arbetsuppgifterna.

  • Här hittar du mer om:

    Manuell hantering och annan kraftutövning

    LÄNK till avsnitt Förebygg och åtgärda riskerna med manuell hantering och annan kraftutövning 

    Repetitivt, starkt styrt eller bundet arbete

    LÄNK till avsnitt Specifika åtgärder vid repetitivt, starkt styrt eller bundet arbete

    Handintensivt arbete

    LÄNK till avsnitt Om risken för belastningsbesvär kvarstår trots vidtagna åtgärder

     

     

    Specifika åtgärder vid repetitivt, starkt styrt eller bundet arbete

     

Senast uppdaterad 2024-10-25