Du ska i första hand inrikta åtgärderna på att helt ta bort eller minska de hälsofarliga belastningarna och se till att åtgärderna följer den tekniska utvecklingen i samhället. Det kan exempelvis handla om att använda sig av en annan arbetsmetod eller produktionsmetod (exempelvis automatisering). Då kan vissa arbetsmoment tas bort eller göra så att arbetstagarna kan utföra arbetet på ett annat, mindre riskfyllt sätt.

Risken påverkas bland annat av hur länge och hur ofta belastningen pågår samt hur stor den är. Åtgärder kan därför inriktas mot alla dessa faktorer. Åtgärder för att minska kraftens storlek (intensitet) kan vara att använda arbetsutrustning, till exempel lyftutrustning vid förflyttning av objekt eller personer. Åtgärder för att minska tiden och frekvensen för belastande arbete kan vara att ta bort belastande moment genom tekniska åtgärder och att genom organisatoriska åtgärder utvidga arbetsuppgifterna.

Här kan du läsa om särskilda regler som gäller för olika sorters arbete:

Förebygg och åtgärda riskerna med manuell hantering och annan kraftutövning 

Specifika åtgärder vid repetitivt, starkt styrt eller bundet arbete

Om risken för belastningsbesvär vid handintensivt arbete kvarstår trots vidtagna åtgärder

Gynnsam belastning karaktäriseras av återkommande variation, balans mellan aktivitet och återhämtning samt begränsning i tid. Vad som är gynnsam belastning kan vara olika för olika arbetstagare, bland annat beroende på deras individuella förutsättningar.

Det kan till exempel handla om att

• undvika långvarigt eller ofta återkommande arbete med böjda, sträckta och vridna arbetsställningar, till exempel genom att arbetstagarna kan arbeta nära framför kroppen
• utforma arbetsplatsen så arbetstagare undviker att arbeta med händerna i eller över axelhöjd, samt i eller under knähöjd
• se till att arbetstagarna använder lämplig skyddsutrustning
• genom organisatoriska åtgärder begränsa tiden som ett visst arbete pågår och att säkerställa att arbetstagarna kan ta pauser och variera arbetet när de behöver det.

Det handlar bland annat om att se till att arbetstagare

• har tillräckligt utrymme för att inta lämpliga arbetsställningar för arbetsuppgiften
• kan använda lämplig arbetsutrustning vid behov
• inom vård- eller omsorgsyrken får praktisk träning i hur de, utan att själva skadas, ska handla om vård- eller omsorgstagaren faller.

Det kan handla om att det finns tillräckligt med utrymme för arbetstagarna att kunna utföra arbetet i gynnsamma arbetsställningar, till exempel att det finns tillräckligt utrymme i höjdled och framför kroppen.

Lämpligt utformade arbetsplatser, arbetslokaler och inredning underlättar för arbetstagare att arbeta på ett varierat och skonsamt sätt. Undvik till exempel trånga utrymmen och lokaler med nivåskillnader.

För att undvika ogynnsamma belastningar är det lämpligt om underlaget har lämplig svikt, är stabilt, jämt och halksäkert. Vad som är lämplig svikt beror på verksamheten. Att stå eller gå på ett golv med hårt ytskikt med låg svik kan medföra ogynnsamma belastningar. Omvänt så kan ett underlag med ett mjukt ytskikt väsentligt öka påfrestningarna vid rullande hantering såsom förflyttning av vagnar, rullstolar, lyftar och sängar.

Du kan minska ogynnsamma belastningar genom att

• välja ett golv med lämplig svikt
• välja en lastbärare (exempelvis vagn eller transportkärra) med bredare hjul och större hjuldiameter
• använda takburna anordningar, såsom att ersätta golvburna lyftar med takburna.

Arbetsplatsens utformning

Ordna och utforma arbetsuppgifter och arbetsplatser som möjliggör gynnsamma och hälsosamma belastningar redan vid planering, byggnation och inredning. Detta gäller också vid utformning och inköp av produkter och tjänster.

Redan vid planering och projektering kan du skapa förutsättningar för arbetsmiljön – både under byggtiden och i den färdiga byggnaden. Under byggtiden kan det exempelvis handla om att det behövs utrymme för att utföra installationer.

Byggnadens rum, byggnadsdelar och inredning behöver vara utformade så att det finns tillräckligt med utrymme för den verksamhet som ska bedrivas, samt för underhåll och städning. Utrymmet ska inte hindra arbetstagarna från att inta gynnsamma arbetsställningar och arbetsrörelser.

För att undvika ogynnsam belastning behöver inredning och arbetsutrustning vara anpassade till användarnas kroppsmått, till exempel att handverktyg passar arbetstagares handstorlek. Det handlar också om att arbetsutrustning som till exempel arbetsbord och arbetsstol vid behov enkelt kan justeras för att passa olika arbetstagare och det specifika arbetet. Exempel på detta kan vara att arbetsbord och vårdsängar kan justeras i höjdled och att arbetsstolarnas sittdjup också kan justeras.

Det handlar också om att arbetsutrustning är tillgänglig och att arbetstagarna vet hur den ska användas på ett ändamålsenligt och säkert sätt.

Användning av arbetsutrustning

För att undvika ogynnsam belastning behöver personlig skyddsutrustning och arbetskläder passa arbetstagaren och arbetet så att den exempelvis inte försämrar rörelsefriheten.

Skyddsskor och skor bör ha en tillfredsställande passform, ge lagom utrymme för foten och ge lagom svikt i förhållande till de underlag som man vistas på, det vill säga varken för stumt eller för mjukt. I arbeten som innebär att man går mycket bör skon också vara stadig med hälkappa, vilket kan bidra till att minska risk för fallolyckor och stukningar. Det kan vara särskilt lämpligt om man bär på laster eller hjälper vård- eller omsorgstagare med förflyttningar.

När det gäller skyddsskor och annan personlig skyddsutrustning har Arbetsmiljöverket särskilda regler.

Personlig skyddsutrustning

För att förebygga belastningsbesvär särskilt i arbeten med stora påfrestningar på rörelseorganen kan det ibland vara motiverat att genomföra medicinska kontroller. Medicinska kontroller kan användas för att ge underlag för åtgärder och att upptäcka tidiga tecken till besvär så att du som arbetsgivare kan åtgärda risker i arbetsmiljön.

Det finns särskilda regler om medicinska kontroller för handintensivt arbete:

Handintensivt arbete

Allmänna regler för medicinska kontroller

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:15) om allmänna regler för medicinska kontroller, kap. 9